Akut uppgift att stå upp för demokratin och rättsstaten

2016-11-22 | Jytte Guteland padlock

UTRIKES/EUKRÖNIKAN

”Vart är vi på väg när skolor tvingas ha krismöten om hur de ska hantera mobbing och rasism när barnen i skolan härmar nyvalde presidenten Trump genom att ’trumpa’ varandra, skrika ’build that wall’ och kränka flickor”, undrar Jytte Guteland (S) som trots allt uppmanar till optimism om framtiden.

Jytte Guteland är EU-parlamentariker för Socialdemokraterna.

Det har nu gått ett par veckor sedan Donald Trump vann presidentvalet och chocken har lagt sig en smula. Fast om jag tänker på det en längre stund, det faktum att Trump vann, blir jag fortfarande trött och sorgsen eller arg. Det är som med alla trista nyheter, de måste plockas fram och tillbaka ur tankarna många gånger innan de är bearbetade, innan man finner sinnesfrid. Valet av Trump visar att USA föredrog en sexist och rasist framför en kvinna och eftersom vi i Europa många gånger följer den trend som råder i USA, oroar jag mig också för tillståndet här hemma.

För den som mot förmodan undrar varför vi är så många som känner oss kränkta och oroade, kan man fundera på hur otrolig situationen hade varit om Trump och Hillary Clinton varit av motsatta kön. Om Trump varit kvinna och öst ur sig äckliga, vidriga uttalanden om män? Hur långt skulle den kampanjen nått? Till någon källarlokal förmodligen. Det hatet skulle snabbt stoppats och fördömts. Till den som ännu inte lyssnat till Michelle Obamas tal någon vecka innan valet, då hon förklarar och fördömer den sexism som Trump ger uttryck för, varför den är så mycket allvarligare än allt annat han hävt ur sig under kampanjen.

Jag undrar också vart vi är på väg när skolor tvingas ha krismöten om hur de ska hantera mobbing och rasism när barnen i skolan härmar nyvalde presidenten genom att ”trumpa” varandra, skrika ”build that wall” och kränka flickor. Hur förklarar vi för barnen att alla är lika mycket värda och att de ska respektera varandra när vuxna politiker, de som styr samhället, säger något annat än lärarna?

Några dagar efter presidentvalet läste jag en viktig artikel på Brännpunkt, författad av Staffan Lindberg, professor i statsvetenskap och föreståndare för Varieties of Democracy Institute vid Göteborgs universitet. Temat för artikeln var att ”vi har anledning att bli rädda”, eftersom Trump uttalat en rad antidemokratiska löften. Några exempel som Lindberg för fram i artikeln är att Trump har hotat att fängsla politiska motståndare (Hillary Clinton) samt uttalat hot mot journalister inom fria medier, han har också givit uttryck för rasism vilket fått Ku Klux Klan att hurra, han har sagt att tortyr ska ingå i amerikansk policy vid förhör, att vapengrupper som stödjer ”andra tillägget” i konstitutionen kunde lösa problemet med Hillary om hon skulle väljas. Vilket kan tolkas som uppmaning till mordförsök. Trump beundrar dessutom Rysslands valda diktator Vladimir Putin.

Den största och mest akuta uppgiften för alla demokratiska partier måste nu vara att stå upp för demokratin och rättsstaten i en tid när den utmanas. Utan den demokratiska grunden kommer vi inte heller att lyckas med de globala frågor som måste vara målet för den internationella agendan – nämligen att skapa en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar värld. Högerpopulisterna kommer, om de får styra allt fler länder i väst, inte ta sig an klimathot, fattigdom eller föra en feministisk agenda för fred och social trygghet. Trump är klimatförnekare, vill riva ner Obamas sjukförsäkringssystem för att sänka skatter för de rikaste, för att bara nämna några av de tydligaste beskeden om vilken inriktning vi kan vänta.

Trots allt måste vi förbli optimistiska om framtiden. Utvecklingen är inte ödesdömd. Det är som Olof Palme sade:

”Samhället är människans verk. Om något är fel kan vi ändra på det”
.