– Skillnaderna beroende på kön när det gäller sjukskrivningstid är inte rimliga, säger Ola Leijon, en av rapportförfattarna.

Män sjukskrivs längre än kvinnor vid samma diagnos

2016-11-18 | Ina Blomster padlock

EKONOMI

En man som beviljats sjukpenning från Försäkringskassan kan vara sjukfrånvarande längre än en kvinna utan en förnyad läkarkontakt. Detta eftersom läkare sjukskriver män längre tid än kvinnor, trots att det handlar om samma diagnos. Det visar en genomgång av 700 000 läkarintyg som Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har gjort.

RELATERADE ARTIKLAR:

2016-04-07 | Rättvisa system ska ge färre sjukskrivningar

2015-04-01 | Psykisk ohälsa accelererande orsak till sjukskrivning

2013-11-22 | Fullt möjligt att motverka kvinnors ohälsa

2013-09-13 | Jobb i mansdominerad sektor bättre för unga kvinnors hälsa

2013-02-06 | Rehabilitering med genusperspektiv

2012-04-20 | #Ohälsans kön: Avlägsen vision

Läkare sjukskriver män längre tid än kvinnor i både det första och det andra läkarintyget, trots samma diagnos. Det visar en studie från Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) som har granskat data från nära 700 000 läkarintyg som skickades till Försäkringskassan under 2010–2014.

– Män sjukskrivs i snitt 2,8 dagar längre i första intyget och i andra intyget förstärks skillnaderna ytterligare med 1,8 dagar, säger Ola Leijon, tillförordnad enhetschef på ISF och en av rapportförfattarna.

En man som beviljats sjukpenning från Försäkringskassan kan alltså vara sjukfrånvarande längre än en kvinna utan en förnyad läkarkontakt. Skillnaderna gäller i hela landet, men det finns landsting som sticker ut. I Jämtland och Härjedalen är skillnaden jämfört med Västmanland 5,1 respektive 1,6 dagar i första läkarintyget.

Någon entydig evidens att läkarens kön påverkar längden på mäns respektive kvinnors sjukskrivningslängd finns inte. Olika studier ger helt enkelt olika svar.

Tydligt mönster

Även när analysen delas upp i kvinnodominerade, mansdominerade och blandade yrken kvarstår mönstret att männen får längre sjukskrivning än kvinnor.

– Svar på frågan varför ger inte undersökningen, säger Ola Leijon, men det går att spekulera i. En anledning skulle kunna vara att män söker vård senare, de biter ihop. Ett annat att kvinnor oftare söker läkarhjälp förbyggande.

Ett annat skäl kan vara att kvinnor söker sig, eller hänvisas, till lättillgänglig primärvård medan män i större utsträckning får specialiserad slutenvård. Och möjligen har läkarna i de olika specialiseringarna olika praxis vid sjukskrivningar.

– Skillnaderna beroende på kön när det gäller sjukskrivningstid är inte rimliga, säger Ola Leijon. Sjuk- och hälsovården måste utveckla strategier för att bryta de könsstereotypiska mönster som finns.

Kvinnor dominerar sjukskrivningsstatistiken. De har flest korttidssjukskrivningar och står även för flertalet av de riktigt långa sjukskrivningarna.

– Läkarna borde utbildas bättre i försäkringsmedicin, säger Ola Leijon. En jämställd sjukskrivningsprocess måste vara en viktig del i utbildningen

Ligger efter

Andra åtgärder är att fler regioner och landsting i större utsträckning använder sig av elektroniska läkarintyg och fler studier av läkares sjukskrivning av kvinnor och män mellan olika vårdformer, specialiteter och i de olika landstingen/regionerna.

– Överlag vet vi lite om variationer i hälsa och vårdsökarbeteende hos olika grupper, exempelvis avseende sexuell identitet, födelseland eller socioekonomisk status. Tillika saknas kunskap om det skett förändringar, och i så fall vilka, över tid.

Enligt Riksrevisionen fick totalt 610 000 personer sjukpenning under år 2015, varav 64 procent var kvinnor. I december 2015 berodde 50 procent av kvinnors och 37 procents av mäns sjukskrivningar på psykisk ohälsa. Ångest- och stressyndrom och depression stod för över 90 procent av sjukskrivningarna inom psykiatriska diagnoser.

– Möjligheten till förebyggande sjukskrivning används i liten omfattning, det vore intressant att se om det vore ett sätt att minska de långa sjukskrivningstalen, säger Ola Leijon, men då krävs det en väl utbyggd, organiserad och tillgänglig psykiatri. Där ligger vi långt efter till exempel Finland och Danmark.