Bild: NNSG

#tryggskola: En konferens där unga talar och vuxna lyssnar

2016-10-20 | FemPers padlock

INRIKES

Förra året tog Skolinspektionen emot 4 035 anmälningar rörande kränkande behandling och bristande stöd från skolan. På lördag arrangerar högstadie- och gymnasieelever från Nätverket för normkritiska skolgrupper en konferens där skolpersonal, politiker och andra vuxna kommer att ha till uppgift att lyssna på de ungas erfarenheter, lösningar och krav för en #tryggskola.

FAKTA/#tryggskola

Ingen i skolan ska utsättas för kränkningar baserade på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, normbrytande funktionsvariation, sexuell läggning eller ålder. Trots detta rapporteras allt fler elever känna sig otrygga i den nuvarande skolmiljön.

Kampanjen #tryggskola drivs av elever inom Nätverket för normkritiska skolgrupper och bygger på samlade erfarenheter efter tre års arbete kring deras upplevelser av att befinna sig i skolmiljön.

Bakom kampanjen står också: RFSL Ungdom, RFSL Stockholm, Sveriges elevråd – SVEA, PeaceWorks, Normbrytande Rättigheter/Ungdom mot Rasism, Interfem och Antidiskrimineringsbyrån Uppsala.

FEM KRAV I KORTHET

Ta ansvar för att förebygga och åtgärda diskriminering trakasserier och kränkningar! Skolan har lösningsplikt!
Säkerställ elevers delaktighet i likabehandlingsarbete!
Säkerställ vuxnas kompetens!
Förbättra skolmiljön och utbildningen!
Stötta utsatta elever

70 deltagare har anmält sig till lördagens konferens #tryggskola, som är en del av den kampanj med samma namn som drivs av elever inom Nätverket för normkritiska skolgrupper (NNSG) med stöd av sju organisationer som på olika sätt arbetar för att främja respekten för ungas rättigheter.

Kampanjen bygger helt och hållet på elevers erfarenheter, behov och frustration som efter diskussioner, träffar och aktiviteter inom ramen för NNSG har formulerats till en fickhandbok för skolpersonal och krav till skolpolitiker och andra med inflytande över hur eleverna har det i skolan.

I fokus står elevers rätt till trygghet kopplat till exempelvis hbtq-rättigheter, antirasism, normbrytande funktionsvariationer och genus. Eleverna har synpunkter och förslag till lösningar när det gäller hur likabehandlingsarbetet utformas, hur elever bemöts, vilka utbildningsmaterial som används och även andra skolpolitiska beslut.

Konferensen #tryggskola riktar sig till skolpersonal, politiker och personer som på annat sätt arbetar strategiskt med skolfrågor på kommunal, regional eller nationell nivå. Tillsammans med elever kommer de att få diskutera praktiskt likabehandlingsarbete när det gäller såväl skolmiljö, bemötande och utbildningsmaterial som skolpolitiska beslut.

En skola för alla?

De 4 035 anmälningar om kränkande behandling och bristande stöd från skolan som anmäldes till Skolinspektionen under 2015 är enligt NNSG toppen på ett isberg. Elever får ta emot kränkande glåpord om sina identiteter, möts av rasistiska skällsord och hakkors inristade på skoltoaletter och bänkar samt ifrågasätts och förminskas när de berättar om kränkningar. Det är några exempel på sådant som pågår i skolvardagen, ofta utan att anmälas.

NNSG beskriver också hur ansvar läggs på den elev som utsätts för förtryck. I stället för att ta ansvar för att åtgärda brister och åstadkomma likabehandling förväntar sig skolpersonal många gånger att elever som tillhör förtryckta grupper själva ska informera och bidra till förändring.

Minoritetsgrupper glöms bort i undervisningen, eller skildras på ett onyanserat, stereotypt och eurocentriskt sätt, vilket skapar och befäster fördomar som skolan säger sig aktivt motarbeta, konstaterar NNSG. Vikten av att granska information, att vara källkritisk och föra in nyanserade perspektiv i arbeten är visserligen något som lyfts i den svenska skolan, men samtidigt sitter elever som talas om som ”de andra” i klassrummen.

Ett större problem än skolelevers glåpord är enligt NNSG de vuxnas tystnad, passivitet och bortförklaringar. Genom kampanjen vill eleverna inom nätverket uppmana alla som jobbar i skolan att vara modiga och ta ansvar för en trygg skola där elever bemöts utifrån vilka de är, där rasism inte accepteras och där elever ges utrymme att påverka sin skola.