Inför budgetåret 2016 tillsköt Spånga-Tenstas stadsdelsnämnd 3,2 miljoner kronor mer än föregående år inom verksamhetsområdet Barn, kultur och fritid. Ökningen ansågs nödvändig bland annat eftersom det fanns en plan för en fritidsgård i Hjulsta, ett område i stadsdelen. Och en fritidsgård blev det nästan. Den 1 september skulle gården, som döpts till Hjuset av områdets ungdomar, ha öppnats. Politiker och uppträdanden var planerade, men natten innan brann det i rummet bredvid och lokalen blev rökskadad. Anledningen till branden är ännu okänd.

Trots branden samlades ett femtiotal personer på baksidan av Hjulstaskolan, där ingången till fritidsgården ligger. Politiker, ungdomar, tjänstepersoner och föräldrar mötte upp för en symbolisk invigning. Bara ett stenkast bort från skolan bor Eyman Al Faily. Från ena sidan av lägenheten kan han se ut över skolan och från andra sidan ser han Hjulsta centrum. Han är 14 år. Varje dag åker han buss med sin tvillingbror till högstadieskolan som ligger i Spånga. Eyman Al Faily saknar en fritidsgård i Hjulsta. Han saknar en plats där han kan träffa sin kompisar efter skolan och en plats där han kan gå på läxhjälp.

– När fritidsgården öppnar kommer jag att vara där varje dag. Varför har vi annars kämpat för den? Du vet, när man blir äldre kan man inte alltid åka till andra orter för att vara på deras fritidsgårdar. Jag bara önskar att det hade funnits en här. Men nu är det nära. Det har varit jobbigt med branden men vi har jobbat hårt för detta och kommer att fortsätta, säger han.

– På natten hörde jag ambulansen och kände röklukten, jag bara hoppades att det inte skulle vara fritidsgården, säger Eyman Al Faily.

Eyman Al Faily pratar om en kamp. Han berättar om möten där Hjulstabor, vuxna som barn, mötts för att föra dialog kring behovet av en fritidsgård. Lokala föreningar har engagerat sig och krävt en plats för områdets unga. Men inte bara vilken plats som helst, inte vilken lokal som helst och inte vilken personal som helst. Det som skulle bli fritidsgården Hjuset är resultatet av ett års dialog mellan medborgare, föreningar och stadsdelsförvaltning. Dessutom var åren innan en kamp för att ens få godkännande för en fritidsgård.

– Det har varit en lång process, vi har pratat om en fritidsgård sedan 2014. Tänk dig, säger Mohammed Amin.

Tjejprofil utan förankring

Mohammed Amin är ordförande för Hjulsta somaliska föräldraförening, en av de aktiva föreningarna som varit med i processen och formandet av Hjuset. Mohammed Amin poängterar gång på gång om att det är trångbott i Hjulsta. Att unga måste kunna komma ut ur hemmet för att få ro och kunna göra sina läxor. Hjulsta somaliska föräldraförening har nattvandring på helgerna, arbetar aktivt för att engagera föräldrar och ungdomar i området och för att förmedla kunskap om barnens rättigheter. Tillsammans med den lokala föreningen Fyren och Hjulstabor startade Mohammed Amin och hans föreningsmedlemmar den lång process för att få vara med och påverka vilken typ av fritidsgård Hjuset skulle bli.

Unisont vittnar representanter från alla föreningar om hur lång vägen och hur tung kampen varit för att förmedla behovet av en fritidsgård. När stadsdelsförvaltningen väl går med på att bidra med mer resurser för en fritidsgård bestämmer de även att gården ska ha en tjejprofil. Detta skapar förvirring och frustration hos många. Frågor ställs. Vad innebär en tjejprofil? Är endast tjejer välkomna? Vad händer då med killarna i området? Svaren från tjänstemän är olika, ingen verkar veta exakt vad som menas med en tjejprofil.

Macarena De La Cerda bor i Hjulsta och har varit aktiv i frågan sedan starten. Med tidigare erfarenhet av medborgarrättsrörelser och aktivism från organisationen Megafonen var det helt givet att hon skulle kämpa för fritidsgården. Macarena De La Cerda minns tillbaka till december 2013 när Megafonen höll i Harakat, ett diskussions- och föreläsningscafé, i Hjulsta. Närvarande var aktivister, tjänstepersoner och politiker. Redan då lyfts frågan om en fritidsgård.

Basala behov

Under våren 2014 fortsätter Harakat men efter sommaren blir det svårt att fortsätta organiseringen, vissa flyttar från området medan andra helt inte har tid för aktivismen. Macarena De La Cerda säger att det är mycket bättre nu när stadsdelsnämnden kommit in med sina resurser och stödjer. Det blev för tungt för aktivisterna att förverkliga planerna på egen hand. Hon vittnar om en dualitet som uppstod efter beskedet att gården skulle förverkligas. Dels fanns en glädje över att områdets behov hade uppmärksammats, dels fanns en frustration över att beslut fattades utan samtal med Hjulstaborna.

– Vid den tiden hade förvaltningen anställt en person för att kartlägga hur behovet såg ut i området men den här personen kände inte till Hjulsta. Det var märkligt att det inte rekryterades personal som hade kompetens om området. Och onödigt, det tog så lång tid för personen att ens lära känna området till att börja med, säger Macarena De La Cerda.

Mohammed Amins upplevelse är snarlik och menar att stadsdelsförvaltningen måste prata med ungdomarna och boende i området först.

– Politikerna måste släppa in medborgarna. Gården är ju till för unga medborgare i området, hur ska de veta vad som behövs om de inte lyssnar, säger han.

Macarena De La Cerda säger att behoven är så basala i Hjulsta, att det som verkligen behövs är en mötesplats som är trygg. Parallellt med att stadsdelsförvaltningen kartlade områdets behov började också föreningarna organisera sig och diskutera med ungdomarna kring vad de ville ha. Det skapades fokusgrupper som var könssegregerade för att ta reda på vad killarna behöver och vad tjejerna behöver och de fick reda på att tjejerna ansåg att killarna tog för mycket plats. Med tiden kopplades även Rädda barnen in i processen kring fritidsgården och regionsamordnaren Atusa Rezai menar att det var en väldigt känslig situation som organisationen trädde in i.

– Dialogen var i ett väldigt infekterat stadium när vi kom in som aktörer, berättar hon.

Bristfällig kunskap om inkludering

Rädda barnen formar strax ett nära samarbete både med stadsdelsförvaltningen och med föreningarna för att snart ta på sig en roll som medlare. Tillsammans med framförallt de lokala föreningarna Fyren och Hjulsta somaliska föräldraförening börjar Rädda Barnen att arbeta uppsökande för att nå ut till områdets unga. De arrangerar öppet hus för att informera barn och föräldrar om en framtida fritidsgård och bjuder in till flera medborgardialoger för att ta reda på vad boende önskar att fritidsgården ska fylla för funktion i området. Under dialogerna ser Atusa Rezai flera problem framträda på flera plan. Somliga praktiska och andra mer teoretiska problem.

– Det märktes att det fanns en bristfällig kunskap i stadsdelen om hur man inkluderar boende i olika processer och hur man håller i medborgardialoger. Men det fanns också en avsaknad av kompetens i lokal kännedom och organisering, konsekvenser av socioekonomisk utsatthet, interkulturell kännedom, intersektionalitet, patriarkala strukturer, barnfattigdom och barnperspektiv. Detta måste finnas på fältet men lika viktigt att den finns hos cheferna som fattar besluten, säger hon.

Atusa Rezai säger vidare att ett misstag som stadsdelsförvaltningen gjorde var att endast prata med områdets tjejer och därför gick de miste om ett helhetsperspektiv.

– Det sa även tjejerna till oss, att vi måste prata med killarna också för att samtala om bland annat rättigheter, makt och trygghet. Om vi vill få bukt med varför tjejerna inte kommer till fritidsgårdarna måste vi förstå helheten och då är det viktigt att tjänstepersoner som arbetar med frågorna har förståelse för den lokala kontexten, inkluderar både tjejer, killar och deras föräldrar i dialogen men också kartlägger vilken kompetens som finns i dag och behöver finnas bland de tjänstepersoner som ska arbeta med målgruppen, säger hon.

Tre separatistiska kvällar i veckan

Eyman Al Faily säger att han tycker att det är viktigt att tjejerna också får plats på fritidsgården. Han minns det första mötet han var på. Atusa Rezai hade kallat till det.

– Det var en torsdag minns jag. Vi var 15 barn på mötet och en massa vuxna men av oss 15 var det bara två tjejer. Vi pratade om hur fritidsgården skulle vara och sen delade vi in oss i tre grupper, en skulle ta hand om inredning, den andra skulle bestämma vilka regler som skulle gälla och den tredje diskuterade hur vi skulle sprida ordet. Det är viktigt att alla kommer till gården. Om ett barn vill genomföra något kommer ingen lyssna men om 25 barn vill göra något kommer vuxna att lyssna, säger han.

Efter dialogerna beslutades att tre kvällar i veckan skulle fritidsgården bara vara öppen för tjejer och ledarna på plats skulle alla vara kvinnor. Hussein Al Faily är Eyman Al Failys storebror och aktiv i Fyren, en lokal förening som jobbar för att Hjulsta ska bli en trygg stadsdel. Han säger att det är svårt att nå ut till unga tjejer i området, men ett av föreningens mål är just att skapa goda relationer till tjejerna.

– Vi vet att fritidsgårdar lockar fler killar men denna ska främja tjejer och skapa trygghet för dem med. Och tillsammans med Rädda barnen och Hjulsta somaliska föräldraförening kommer det funka. Ju mer jag håller på med det här, ju mer inser jag att medborgarna är allt. Det är vi som kan påverka, säger Hussein Al Faily.

Han fick själv anställning av stadsförvaltningen som fritidsledare på gården som skulle öppna 1 september. Hussein Al Faily växte upp i Hjulsta och menar att det skett en förändring i området, den tryggheten som fanns när han var ungdom finns inte längre och han vill att Hjulsta ska tillbaka det område den tidigare varit.

Hussein Al Faily har varit aktiv i frågan om en fritidsgård i Hjulsta sedan 2013. Han har nu blivit aktiv som fritidsledare på Hjuset som väntas öppna i december.

Risk för svek

Macarena De La Cerda menar att projektet blev bra till slut på grund av rekryteringar som Hussein Al Faily och andra som anställdes. De är unga som har en förankring i Hjulsta och har erfarenhet av att arbeta med ungdomar. Hälften av de som anställdes är kvinnor och hälften män. Trots att hon är nöjd med utfallet av dialogerna som startades för ett år sedan ser hon fortfarande mycket jobb framför sig.

– Denna fritidsgården riktar ju sig till undgomar mellan 13 och 16 år. Men vad händer med de som är för gamla som aldrig fått en gård? Hur kan vi ge dem en chans att få ta del av områdets verksamheter och hur kan vi skapa aktiviteter för dem? säger hon.

De ungdomar som var aktiva i Harakat för tre år sedan är i dag för gamla för att delta i aktiviteterna som fritidsgården kommer att erbjuda. För ett par månader sedan stötte Macarena De La Cerda på en av aktivisterna på Hjulsta torg.

– Han frågade mig vad som hände med alla aktiviteter som påbörjades. När projekt inte blir av och engagemang inte tas på allvar är det ett svek. Vi måste jobba för att fånga upp alla grupper, ingen ska hamna mellan stolarna. Detta är en stor utmaning som både vi i föreningarna och stadsdelen har. Alla måste få en chans att få vara aktiva i sitt område, säger hon.

Bra att invigningen hölls

Även Atusa Rezai och Rädda Barnen funderar över hur organiseringen i området kommer att se ut i framtiden. Hon säger att det är viktigt att förvalta föreningarna, att de är källan till kunskap om området och att deras engagemang bör stärkas.

– Vi stöttar föreningarna utifrån de behov de har exempelvis när det gäller kunskap om sina rättigheter och hur stadsdelen fungerar, ger verktyg och förutsättningar för organisering. Vi har också en nära dialog med stadsdelen nu. Vår förhoppning är att inleda i ett formellt samarbete till hösten, säger Atusa Rezai.

Hon säger vidare att det var bra att stadsdelen höll invigningen, branden till trots, för att uppmärksamma boende på att arbetet med att skapa en meningsfull fritid för barnen i området prioriteras och tas på största allvar. Det är fortfarande oklart när fritidsgårdslokalen kan stå till verksamhetens förfogande men redan i veckan börjar mindre verksamheter som ska pågå fram tills att gården öppnas.

Studiebesök, lördagsutflykter, retorikkurser och workshops i demokrati har planerats och ska ledas av ledarna i skolans gympasal. Rafif Makboul, biträdande enhetschef för barn- och ungdomsenheten i Spånga-Tensta säger att fritidsgården kan öppnas tidigast i december. Branden orsakade ordentliga skador och det kommer dröja innan lokalen är återställd. Rafif Makboul säger att det är viktigt att aktiviteterna dras igång redan nu, att det är viktigt att barnen inte straffas för branden.

– Den lokala organiseringen var stark trots de tråkiga omständigheterna, säger Atusa Rezai, regionalsamordnare på Rädda Barnen, om organiseringen efter branden.

Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.