Storbritannien: Sexuella trakasserier som hatbrott

2016-09-20 | Vera Atarodi padlock

UTRIKES

Under juli och augusti fick polisen in ett fall av misogyni var tredje dag, alltifrån verbala till sexuella trakasserier. Nu överväger brittisk polis att bredda definitionen av hatbrott och inkludera misogyni och trakasserier mot kvinnor som hatbrott. Något som skulle ha starkt symbolvärde – även i Sverige, enligt rättsfilosofen David Brax.

Brittisk polis överväger att bredda definitionen av hatbrott genom att inkludera misogyni och trakasserier mot kvinnor som hatbrott. Redan under sommaren 2014 påbörjades dessa diskussioner i Nottinghamshire genom ett samarbete mellan lokal polis och stadens kvinnocenter om en strategi för att möta hat och brott mot kvinnor.

Under sommaren gjordes ett test i staden Nottinghamshire och resultatet har väckt uppmärksamhet. Under juli och augusti fick polisen in ett fall av misogyni var tredje dag, bland dessa fanns alltifrån verbala till sexuella trakasserier. Enligt beräkningarna har antalet anmälda fall varit lika stort som vid traditionella hatbrott, som islamofobi och antisemitism. Polisen i Nottinghamshire tror att statistiken för hatbrott mot kvinnor kommer öka ju mer vetskapen sprids om att hat mot kvinnor ingår i definitionen av hatbrott. Nu diskuteras huruvida metoden ska implementeras nationellt.

David Brax är forskare i praktisk filosofi på Göteborgs universitet och har bland annat studerat hatbrottslagstiftning i Europa samt rättsfilosofi. Han tror att det finns ett starkt symboliskt värde i en sådan metod som testas i Storbritannien just nu.

– Att inkludera brott motiverade av fientlighet mot kvinnor i definitionen av hatbrott skulle innebära ett erkännande och en markering från samhället. Det markerar att dessa brott har ett särskilt högt straffvärde, och alltså ses som särskilt allvarliga. Ett sådant erkännande skulle vara viktigt eftersom det finns en tendens i Sverige att inte erkänna det mer generella och strukturella hatet mot kvinnor, säger han.

Ett samhällsproblem

David Brax menar att brott mot kvinnor i Sverige främst har setts som något som sker i nära relationer, och inte som ett mer generellt samhällsproblem. Dessutom finns en idé om att hatbrott utförs av en främling. I början ansågs hatbrott handla om ett organiserat hat där en separat grupp kränkte en annan, men i dag ser det annorlunda ut, majoriteten anmälda hatbrott är inte organiserade utan vardagliga, berättar David Brax. Huruvida misogyni bör refereras till som hatbrott har diskuterats både i Sverige och internationellt, men David Brax menar att diskussionen kring begreppet hatbrott inte tagits på tillräckligt stort allvar.

– Det har gjorts försök till att diskutera och definiera begreppet men utan större framgång. Definitionen är otydlig vilket leder till missförstånd, och det har inte varit klart vilka grupper som bör omfattas. Om detta hade klargjorts i början av utredningar skulle det vara lättare att diskutera frågor som ställs därefter, säger han.

En utveckling likt Storbritanniens, att börja se till en inkludering av misogyni i hatbrott, menar David Brax är något önskvärt. Han lägger till att det kommer att kräva en förståelse för att hatet mot kvinnor är strukturellt. Han säger också att en sådan förändring sannolikt skulle kräva påtryckningar från intresseorganisationer som är enade och starka.