Anna Dahlqvist skulle vilja se miljöministern prata om mensskydd och finansministern om moms.

Bild: Lena Granefelt

Mens gäller oss alla

2016-09-19 | Anna Dahlqvist padlock

OPINION

”De senaste tio åren har mens blivit en fråga för aktivister, frivilligorganisationer, media runtom i världen, men också i viss mån för politiker och makthavare inom FN”, skriver journalisten och författaren Anna Dahlqvist, som nyligen utkommit med en bok om mens som maktfråga och konstaterar att en del har hänt, men mycket återstår att göra – i hela världen.

Anna Dahlqvist är författare till nyutkomna Bara lite blod – ett reportage om mens och makt och chefredaktör för tidningen Ottar

Den skam och tystnad som omger menstruationen är universell. Med den fråntas vi som har mens makt. Vi kan inte i tysthet kräva mer forskning, bättre vård, effektivare mensskydd och lägre kostnader. Vi kan inte kräva att stigmat kring mens bekämpas.

När skammen och tystnaden kombineras med fattigdom leder den till regelmässiga brott mot de mänskliga rättigheterna. Mens blir ett hinder för att få utbildning, kunna arbeta och överhuvudtaget röra sig fritt i offentligheten för miljontals kvinnor och flickor i länder i Afrika och Asien. Mensen – som inte är mer än en blodfylld livmoderslemhinna – blir en bärare av diskriminering utifrån såväl kön som ekonomiska resurser.

För många av de närmare två miljarder människor som har mens saknas förutsättningar för att hantera den: Tillgång till mensskydd, rent vatten, toaletter, avfallshantering och grundläggande kunskap om vad mens är. Därför stannar också ungefär hälften av skoleleverna i Uganda och Kenya hemma från skolan när de har mens. I delar av Indien stiger den siffran till 70 procent. Varje månad, år efter år.

Andra drabbas av underlivsinfektioner efter att ha tvättat tygbitarna som fungerar som mensskydd alltför snabbt för att sedan torka dem under sängen. Allt för att ingen ska se. Myter frodas och för med sig förtryckande mensregler – sociala, religiösa och kulturella koder och regelrätta förbud för den som menstruerar.

Att mens inte är en privat angelägenhet, utan en företeelse som kräver politiska insatser har långsamt börja vinna gehör på en global arena – främst inom just fattigdomsbekämpning. De senaste tio åren har mens blivit en fråga för aktivister, frivilligorganisationer, media runtom i världen, men också i viss mån för politiker och makthavare inom FN. Det onämnbara har börjat nämnas och i en global rörelse formuleras mens som en politisk fråga, nära förknippad med kampen för jämställdhet och allas lika rättigheter.

Men det är bara en början.

Trots framstegen är det fortfarande i stort sett en ignorerad fråga. Makthavare utan mens har förpassat den in i garderoben, bort från den offentliga arenan och vill helst inte ta ordet i sin mun. Som till exempel när FN:s globala hållbarhetsmål skulle formuleras och den skrivning som ändå mest uttalat handlar om mens blev ”särskilt fokus på kvinnors och flickors behov” inom vatten och sanitet. Kampen för att tala klarspråk – som drevs av en samling dedikerade aktörer – nådde inte hela vägen fram.

Vi måste prata om mens, om skam, stigma och materiella behov. Inte bara i ett större globalt sammanhang – utan också i ett nationellt perspektiv. Varför är momsen på mensskydd i Sverige hela 25 procent? Varför satsas det inte på forskning om mensvärk som 90 procent av alla som har mens också lider av? Varför får inte den som har endometrios eller PMDS vård? Och hur ska vi förbättra kvaliteten på mensskydd och göra dem med miljömässigt hållbara? Var är innovationssatsningarna?

2014 slog FN:s råd för mänskliga rättigheter fast att stigma och brist på förutsättningar att hantera menstruation har en negativ påverkan på kampen för jämställdhet och flickors och kvinnors rättigheter.

Det gäller oss alla. I Kenya pågår ett arbeta med en nationell menspolicy. Behöver vi det? Jag skulle i alla fall önska att politikerna pratade om mens. Miljöministern om mensskydd. Finansministern om moms. Utbildningsministern om menskunskap. Forskningsministern om endometrios, mensvärk, PMS och PMDS. Jämställdhetsministern om stigma och skam.

Mens är politik.