Christian Lövgren är utredare på Civilekonomerna.

Kvinnors förväntningar lyfts som orsak till lönediskriminering

2016-09-07 | Jenny Rönngren padlock

EKONOMI

Förra året undersökte Civilekonomerna löneskillnaderna mellan män och kvinnor bland medlemmarna och upptäckte att kvinnor tjänar i genomsnitt 18 procent mindre än männen. I år har fackförbundet gått vidare med en studie som visar att studenter på landets ekonomiprogram förväntar sig lön efter kön. Även om studien inte ger svar på frågan om orsak och verkan anser Civilekonomerna att förväntningarna i sig är ett problem.

FAKTA/Civilekonomernas studie

I en enkätundersökning fick tredje- och fjärdeårs studenter på landets ekonomiprogram svara på frågor om vilken lön de förväntar sig att ha, efter ett respektive fem år efter examen.

Ett år efter examen förväntar sig männen tjäna 28 000 kronor per månad och kvinnorna 27 000, en skillnad på knappt 3,6 procent. Fem år efter examen förväntar sig männen tjäna 39 000 kronor i månaden och kvinnor 35 000 kronor, en löneskillnad på 10,3 procent.

Hela undersökningen

RELATERADE ARTIKLAR

2016-09-07 | Facket för dig som klarar dig utan fack

2015-03-06 | Noll fällande domar sedan 1995 för lönediskriminering

Civilekonomerna går i ett pressmeddelande ut med resultaten från studien med rubriken ”Kvinnor förväntar sig för lite i lön!”. Förväntningarna ligger nästan exakt i nivå med de löneskillnader mellan män och kvinnor som råder. Enligt Civilekonomernas stora studie från hösten 2015 om löneskillnader mellan kvinnor och män kvarstår en oförklarad löneskillnad på 10,7 procent, när hänsyn tagits till ålder, befattning och sektor.

Dessa ”nedslående resultat” ligger till grund för studien om ekonomstudenters förväntningar. Enligt Civilekonomerna kan förväntningarna i sig vara en viktig förklaring – vid sidan av strukturella orättvisor, samt otydliga och ej könsneutrala lönekriterier – till latt löneskillnaderna ser ut som de gör.

– Vi fackliga organisationer måste bli bättre på att belysa detta och ge unga kvinnor rätt stöd och verktyg inför löneförhandlingen. Även näringslivet måste ta sitt ansvar. Att systematiskt betala kvinnor lägre lön än männen är dåraktigt, kommenterar Jens Jacobsson, förbundsdirektör för Civilekonomerna.

Feministiskt perspektiv ställde fyra frågor till Christian Lövgren, utredare bakom rapporten om ekonomstudenters förväntade lön:

Vilka signaler vill ni sända till era medlemmar och allmänheten med rubriken på pressmeddelandet samt fokus för förbundets engagemang mot lönediskriminering?

– I vår rapport Kompetens eller kön – hur sätts din lön? konstaterade vi en oförklarad löneskillnad mellan män och kvinnor på 10,7 procent. Det kan finnas många förklaringar till detta. Otydliga, icke köns-neutrala lönekriterier kan vara en, men också förväntansbilden kan spela en viktig roll. Vi konstaterar i vår undersökning att kvinnor förväntar sig en lägre lön och riskerar därför gå in i en löneförhandling med för lågt ställda krav vilket påverkar hela livslönen. Vi som fackförbund måste bli ännu bättre på att ge våra kvinnliga medlemmar stöd och råd när de löneförhandlar. Denna undersökning ska ses som en del i det arbetet.

Anser Civilekonomerna att kvinnors lägre förväntningar är obefogade?

– Frågan om orsak och verkan är inget som studien ger svar på. Men vår ståndpunkt är glasklar: Kvinnor ska förvänta sig en minst lika god lönekarriär som män. Civilekonomerna kommer att använda resultatet av vår studie till att ytterligare vässa vårt stöd till våra kvinnliga medlemmar i deras löneförhandlingar.

Är kvinnors lägre förväntningar, enligt Civilekonomerna, ett sakligt skäl för fack och arbetsgivare att skriva under löneavtal som diskriminerar kvinnor?

– Civilekonomerna arbetar för att få löneprocesser som kännetecknas av likvärdig bedömning av prestationer, där skapandet av könsneutrala lönekriterier och principer är centrala delar. Vi gör det arbetet tillsammans med arbetsgivarorganisationer i våra kollektivavtal, på företag där vi stöttar förtroendevalda samt för medlemmar genom individuell rådgivning och individuellt stöd.

Vad lagen kallar lönediskriminering, det vill säga att systematiskt betala kvinnor lägre lön än män, kallar Jens Jacobsson dårskap. Har Civilekonomerna gett upp/aldrig tänkt tanken att driva lönediskriminering med hjälp av lagstiftning om det nu är så att arbetsgivarna inte är beredda att tillmötesgå krav i förhandlingar om jämställda löner? Alternativt: behöver lagen skärpas?

– Det faktum att vi redan har lagar som förbjuder lönediskriminering – och att löneskillnaderna mellan könen fortsätter att vara stora – visar att lagstiftning ensamt inte räcker till. Lagstiftningens bristande ambitioner räcker inte för oss. Vi anser även att både facket, individen men inte minst företagen måste arbeta mer aktivt med att minska de osakliga löneskillnaderna. Vi kommer fortsätta att driva opinion och ge information till våra medlemmar, individen måste bli bättre informerad och rustad inför lönesamtal och inte minst företagen måste förstå att det är viktigt att betala en bra lön för att få rätt kompetens.