Uppsala tjejjouren åker i höst ut på skolturné med temat ”Sex med samtycke och våldtäkt”, samt satsar på föreläsningar för lärarstudenter om sexuella trakasserier.
I ett pressmeddelande skriver tjejjouren att efterfrågan varit större än vad de kunnat möta med ideella krafter, men med hjälp av beviljade medel från Socialstyrelsen och Uppsala kommun på sammanlagt 700 000 kronor kommer en person att kunna anställas på heltid nu och alla skolor i kommunen besökas.
I de 21 skolklasser som jouren besökt hittills har diskussioner förts vad gäller exempelvis var gränsen går mellan sex och övergrepp, vad samtycke är och vad lagen säger. Samtalen har också handlat om hur en utsatt kompis kan stöttas och om de myter som finns kring våldtäkt.
– Vi har fått mycket positiv respons och ungdomarna tycker att det är nyttigt att höra andra i klassen resonera om de här frågorna. Vårt fokus är att involvera eleverna i vår lektion, göra dem delaktiga, säger Chris-Emelie Denstedt, samordnare på Uppsala tjejjour till Uppsala nya tidning (UNT).
Den 22 augusti lanserade Nätverket för normkritiska skolgrupper (NNSG), som Feministiskt perspektiv skrivit om tidigare, sin kampanj #tryggskola, där elever under nio veckor gemensamt höjer rösten för en tryggare skola för alla. Under tre år har elever samlats inom ramen för projektet och formulerat skolpolitiska krav riktade till politiker och skolpersonal som bygger på deras upplevelser av att befinna sig i skolmiljön. Bakom kampanjen står en rad ideella organisationer; RFSL Ungdom, RFSL Stockholm, Sveriges elevråd – SVEA, Interfem, Ungdom mot rasism/Normbrytande rättigheter, Antidiskrimineringsbyrån Uppsala (ADU) och Peace Works. Och den 22 oktober avslutas kampanjen med en elevledd konferens där politiker och skolpersonal kommer att få lyssna till elevers erfarenheter, behov och krav.
I en debattartikel i Aftonbladet från onsdagen uppmärksammar jämställdhetsminister Åsa Regnér det faktum att våld mot flickor och kvinnor inte är ett problem begränsat till festivaler, och tar upp en del av vad regeringen arbetar med inför den strategi mot mäns våld mot kvinnor som hon ska presentera senare i höst. Hon lyfter bland annat vikten av mäns medverkan i arbetet och att nå ut brett. Feministiskt perspektiv ställde fem frågor till ministern.
Många unga kvinnor uttrycker förvåning över att debatten kring sexuella övergrepp och ofredanden fokuserat så mycket på festivaler, då de flesta är utsatta i vardagen, på skolor, i kollektivtrafiken, och så vidare, men inte vana att vuxenvärldens intresse är så stort. Har vi varit naiva när det gäller jämställdhetens genomslag i praktiken i Sverige?
– Det är möjligt att delar av samhället har varit naiva, men vi måste även vara medvetna om att motståndet är stort. Alla delar inte visionen om ett jämställt samhälle. Jag tycker att det är bra att frågan om flickor och kvinnors självklara rättigheter nu är uppe till debatt. Det behövs en samhällsdebatt och ett engagemang. Politiska beslut räcker inte, även om det är nog så viktigt. De framgångar på jämställdhetsområdet som vi verkligen har nått i det här landet har inte kommit automatiskt. Det är enskilda kvinnor, organisationer, feministiska politiker och några män som har fört en strategisk, ofta hård, ibland farlig kamp. För mig är det viktigt att vi talar om framgångar så att vi ser att det är mödan värt och att det är idé att fortsätta. Vi måste kämpa vidare. Motståndet är stort.
Regeringen har redan gjort en satsning på information om jämställdhet och sex till nyanlända. I dagens debattartikel i Aftonbladet talar du om vikten av att ”nå pojkar och män i Sverige, oavsett bakgrund” med det förebyggande arbetet. Utveckla gärna...
– Jag företräder en feministisk regering, för oss är det självklart att vi måste arbete mycket mer förebyggande än vad vi har gjort hitintills. Slaget ska aldrig utdelas, våldtäkten ska aldrig ske.
– Uppenbart – precis som du var inne på i din första fråga – så finns det mycket kvar att göra. Regeringen har därför fattat en rad beslut som handlar om just det förebyggande arbetet med inriktning på pojkar, män och destruktiva maskulinitetsnormer. Precis som vi gör en satsning på information till nyanlända så anser vi att hela befolkningen har behov, men även rättigheter att ta del av det arbetet.
– Fler män och pojkar måste öppet ta ställning mot våld och kvinnoförakt. Det är avgörande att män och pojkar engagerar sig och känner sig delaktiga i jämställdhetsarbetet.
Polisen presenterade en lägesbild av sexuella ofredanden i maj som visar att de flesta fysiska ofredanden sker i skolorna. Kommer vi att få se några satsningar där?
– Jag kommer att träffa min kollega utbildningsministern Gustav Fridolin inom kort. Detta är en fråga som vi givetvis är medvetna om. Vi har tagit del av Mucf:s (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, reds anm) kartläggning FOKUS 15, Ungas sexuella och reproduktiva rättigheter och är väl medvetna om att det finns brister i sexualundervisningen. Det tror jag är en viktig pusselbit. Regeringen har även gett Skolverket i uppdrag att utvärdera effekterna av ett av de internationella program som nu prövas i ett antal kommuner i Sverige, Mentors in Violence Prevention (MVP).
I dag genomförs mycket av arbetet för att motverka sexuellt våld på skolorna av ideella krafter. Ska det vara så?
– Jag tror att ideella krafter gör ett ovärderligt arbete för vårt samhälle. Vi skulle aldrig ha nått den grad av jämställdhet som vi har i det här landet utan kvinnoorganisationer. Men svaret på din fråga är nej – det arbetet ryms inom läroplanen.
Vad kan du säga om strategin som kommer i höst och kommer resurser att knytas till den så att arbetet inte blir beroende av ideellt arbete?
– Jag ser fram emot att presentera en strategi mot mäns våld mot kvinnor som kommer att vara del av den framtida jämställdhetspolitiken. Resursfrågan återkommer vi till i budgeten.
4
Följ oss
Gå till sidtoppen
Var finns det normmedvetna tänket? Anses skyddet för våldsutsatta hbtq-personer så väl utbyggt att det inte behöver nämnas? Att inkluderas i begreppet kvinna är tydligen endast heterosexuella ciskvinnor förunnat...
Tack för din kommentar! Vi utgår ifrån att alla perspektiv samverkar men behöver ibland ändå förhålla oss till kategorier och kategoriseringar. Att fånga upp allas vår erfarenhet av våld i varje enskild artikel är inte möjligt.
Nu är det väl inte "ibland" som det råkar vara heterosexuella ciskvinnors utsatthet som fokuseras i i våldssammanhang. Min farhåga handlar dock om att det inkluderande begreppet våld i nära relationer, inte används av ministern - trots att det idag iprincip bara finns jourer o skyddade boenden för kvinnor som utsätts för mäns våld. Hade gärna att en fråga om detta ställts.
Uppfattat!