Det var den 18-19 juni som fotbollssupportrar från flera av de största klubbarna i Sverige, och några mindre, samt från ett lag i Superettan, som 32 kvinnor träffades i Malmö för att diskutera en rad frågor som repression och pyroteknik men också hur det är att som tjej och kvinna ta sig in på läktare och i styrelserum som oftast är kraftigt mansdominerade. Omkring mellan 10-15 procent av de på läktarna beräknas vara kvinnor och de buntas ofta ihop av andra fotbollsintresserade men också av samhället i stort. En fördom som ofta kommer från såväl läktare som utanför är att kvinnor inte riktigt kan det där med fotboll.
– Man kan ju säga att läktaren är som ett litet samhälle som speglar samhället i stort, där kvinnor står lite lägre än männen. Vi får ofta ta skit och jobba dubbelt så hårt som männen, säger Thelma Ernst, medlem i Malmösystrar och styrelseledamot i MFF Support. Hon förklarar att de under helgen ironiskt kallade sig för Nannes kvinnor med hänvisning till Hammarby IF:s tränare Nanne Bergström som de menar uttalat sig om kvinnor som vore de barn:
– Han har vid flera tillfällen sagt att ”vi kan ju inte ha bengaler och stök för då kommer inte kvinnorna och barnen vilja gå på fotboll”. Att vi alltid ska kopplas ihop med barn. Som att vi inte klarar fotboll. Men kvinnor är ingen homogen grupp, säger Thelma Ernst och påpekar att kvinnor har och kan ha helt olika inställningar till sådant som bengaler, läktarkultur och supporterskap.
Engagemang ifrågasätts
På mötet i juni var det också tydligt att kvinnor inte utgör någon enhetlig grupp: Kvinnor i olika åldrar, sexualitet och etnicitet deltog. Trots dessa olikheter och trots att lagen de håller på, känner kärlek till, skiftar så upptäckte de att de hade gemensamma erfarenheter på en rad områden.
– Till exempel kring hur man blir bemött på läktaren, eller om man lägger in en motion om något så får man ofta kommentarer som att ”ni har inte gått på fotboll så länge och får därmed inte uttala er”. Vi måste ha gått på alla matcher och veta så mycket mer. En del tjejer berättade att de blivit ifrågasatta om sin kunskap om fotboll, att de kunde få frågor som ”vet du som som spelade som målvakt 1978” – det blir konstigt för oss att hela tiden behöva bevisa att vi är fotbollssupportrar.
– De flesta gör det väl inte medvetet, det är mer en fördom att tjejer inte är lika intresserade av fotboll och inte kan lika mycket om offside-regeln till exempel, säger Thelma Ernst vars fotbollsintresse alltid funnits där.
Fler tjejer på läktarna
Hon hade, som hon säger, knappast något val. Eftersom hennes efternamn är välkänt inom supporterkretsar har hon själv sannolikt sluppit mycket ifrågasättande som andra tjejer drabbas av. Och utan en självklar plats på läktarna kan det vara svårt att ta sig in, om en inte känner någon. Men det går. Jasmina Al Janabi, liksom Thelma Ernst pressansvarig för det nya nätverket och medlem av Malmösystrar, hade inte en fotbollstokig familj som introducerade henne till sporten och kulturen – hon hittade dit själv.
– Det är jättekul och vi vill bidra till att fler tjejer ska gå på match och sjunga på läktarna och engagera sig i supporterkulturen.
Vad är det som är så bra med att vara fotbollssupporter?
– Jag vet ju inget annat. Men jag skulle räkna det som min andra familj. Jag känner alla, hälsar på alla, man sjunger och får ut aggressioner, man får vara mer känslosam än i vanliga samhället. När man vinner är det den största lyckan man kan känna. Malmö FF är mitt livs kärlek brukar jag säga.
Samtidigt som fördomarna fortfarande frodas på läktarna så kan det vara ännu svårare att få bukt med dem som finns utanför. För på läktarna gäller det att syns du där och är engagerad för att vinna respekt.
– Det blir ofta ett ifrågasättande om hur mycket fotbollssupporter man är och om hur engagerad man är – ofta från folk som inte går på fotboll själva. Det ser olika ut beroende på hur gammal man är, som mammor med barn blir man ofta ifrågasatt för att man tar med barnen på match och får höra att det är oansvarigt. Sådana saker händer inte mig som 21-årig tjej, säger hon.
Supporterförening ger tyngd
En av de konkreta frågor som diskuterades var punkter att kräva i samband med bortamatcher. Ett problem är att när borta-supportrar visiteras finns det inte alltid kvinnor som utför visiteringen av tjejer och kvinnor:
– Det finns vissa arenor som har kvinnor som visiterar men andra har det inte, och vissa supportrar har blivit tafsade på och mer i samband med visitation. SFSU håller på att sammanställa en lista med minimikrav över saker som borde finnas vid alla bortamatcher. Det är en sådan sak som killar kanske inte vet händer eftersom de inte varit med om det.
Det finns alltså sedan tidigare flera supporterklubbar runt om i landet som är till för kvinnor, kopplade till olika fotbollslag. Malmösystrar drog igång som en lösning på avsaknaden av en grupp för aktiva kvinnliga supportrar i MFF, som redan fanns i flera andra allsvenska lag. De tittade bland annat på Elfsborgs supporterklubb Gulsvarta systrar som startades för ett par år sedan bland annat för att göra det lättare för tjejer och kvinnor som vill kolla på fotboll, också för dem som inte har kompisar att gå med.
– De är en naturlig del i Elfsborgs supporterskap och är en viktig del i det och det är ganska ovanligt i allsvenskan. Det finns också i AIK, Djurgården och Hammarby och vi ville starta något för Malmö. De enda kraven är att man identifierar sig som kvinna och är himmelsblå, säger Thelma Ernst och refererar naturligtvis till MFF:s blåa färg.
Ett annat skäl till att bilda en egen supporterklubb är för att kunna göra sin röst hörd. Det väger tyngre att till exempel kunna skriva under motioner eller manifest med Malmösystrar än om de inte var organiserade.
Organisering stärker
Tanken på att träffas över lagfärgerna väcktes i samband med SFSU:s möte förra sommaren. Då väcktes idén om att det vore intressant att ordna en träff för kvinnor inom supporterkulturen för att diskutera och utbyta erfarenheter:
– Att snacka ihop sig. Att kunna gå därifrån och känna sig stärkt av det. Det var en tjej som sade att hon på tåget till mötet undrat vad det skulle kunna ge men att hon efteråt kände att ”det här behövde jag, nu kan jag ta mig an problemen eller hindren som kommer”.
– Det ger så mycket att höra att de backar en och förstår, att det inte handlar om att lag x har större problem, utan att alla har ungefär samma erfarenheter. Det gör inte kärleken till ens lag mindre. Man vill ju förbättra sitt lag, göra läktaren bättre och bättre och till en trygg plats för alla, där alla är välkomna.
MEST KOMMENTERAT
SENASTE KOMMENTARERNA
Eva Schmitz - Jag vill bara hänvisa till min avhandling från 2007: Systers
Om Var Grupp 8 en feministisk organisation?
Abraham Adolfsson - Och härtill bör kanske sägas att jag är Finne och uppvuxen i
Om #bildskolan 21: Att äta Den Andre
Abraham Adolfsson - Ja, det är väl jättebra att ha ett intresse att ta till sig
Om #bildskolan 21: Att äta Den Andre
Per A.J. Andersson - Betalda övergrepp? Hmm… Brott ska lagföras, inte klumpas iho
Om Porr handlar om betalda övergrepp
Eva Annonssida - Finns ingen kärnvapen på marknadstorg.se
Om Nobels fredspris till kampanj för att avskaffa kärnvapen
gudrun tiberg - Hello nya Fempers nyheter! Underbart att allt blir tillgän
Om Feministiskt perspektiv öppnar arkivet och startar på nytt!
Eva NIkell - Jag är definitivt med dig, även om jag tyvärr inte sitter i
Om Rödgrönt ointresse för fred och nedrustning borde oroa många
Barbro Frost - Radikala och bra synpunkter.
Om Var inte målet att vi skulle jobba mindre?
Arina Stoenescu - Heja och tack för att ni finns! Glad första maj!
Om Feministiskt perspektiv öppnar arkivet och startar på nytt!
Frederick Lidman - Lite osäker på vad det här betyder i praktiken. Sidan femini
Om Feministiskt perspektiv öppnar arkivet och startar på nytt!
MEST LÄST