Janine Alm Ericson är jämställdhetspolitisk talesperson och riksdagsledamot för Miljöpartiet.

Bild: Nääs Fotofabriken

Vad måste göras för att kvinnors hälsa ska tas på allvar?

2016-07-14 | Janine Alm Ericson padlock

KRÖNIKA/INRIKES

”Kvinnors hälsa har under historien varit ett eftersatt ämne. Allt ifrån att man inte vetat att symptomen för kvinnor och män kan vara olika för samma sjukdom, vilket gjort att man felbehandlat, eller inte behandlat alls, till allt för lite forskning på det som kallas kvinnosjukdomar. Det blir på några områden bättre, men när det gäller den psykiska ohälsan går utvecklingen åt fel håll.” Det skriver Janine Alm Ericson, (MP).

Janine Alm Ericson är jämställdhetspolitisk talesperson i Miljöpartiet.

Det finns ett foto av mig från en sommarsemester i Alperna för länge sedan. Jag gick i åttan eller nian. Bilden visar en glad tjej med soliga bergstoppar i bakgrunden. Jag minns när bilden togs. Jag kommer ihåg den semestern väl. Hur allt skulle vara så bra, men hur svårt det var. Så många saker att tänka på som måste bli precis som det var tänkt, så illa jag tyckte verkligheten stämde med idealet, med hur jag ville se ut. I dag när jag ser bilden känner jag ömhet för den jag var, men kan också konstatera att jag hade så fel. Det var inget fel på mig. Jag var en av alla de fina, osäkra tonåringar som det i varje tid finns så många av. Då, liksom nu.

Kvinnors hälsa har under historien varit ett eftersatt ämne. Allt ifrån att man inte vetat att symptomen för kvinnor och män kan vara olika för samma sjukdom, vilket gjort att man felbehandlat, eller inte behandlat alls, till allt för lite forskning på det som kallas kvinnosjukdomar. Det blir på några områden bättre, men när det gäller den psykiska ohälsan går utvecklingen åt fel håll. De senaste fem åren har sjukskrivningarna ökat med 75 procent i Sverige och psykisk ohälsa har blivit den absolut vanligaste orsaken till att kvinnor inte kan gå till jobbet. Stress och stressrelaterade sjukdomar har det senaste året blivit allt mer synliga i samhället och i debatten - men samtalet om hur vi ser på varandra och vilka grundorsakerna är saknas allt jämt fortfarande.

Jag tror att vi alla känner någon som fallit ner i en oförklarlig förtvivlan. Din kollega, din syster, din mamma, din vän eller du själv. Och varje människa, varje kvinna har sin historia. Det finns ingen generell förklaring till de stora ökningarna av sjukskrivningar. Forskarna famlar, i den mån man ens söker svaret. Men att kraven är höga i dag, det vet vi med säkerhet.

”Allt ska klaras av samtidigt. Göra karriär, vara perfekt förälder, skapa det perfekta hemmet, ta hand om sjuka föräldrar, renovera köket, gå ner fem kilo i vikt, och lägga ut allt mysigt man gör i mysighetstävlingen på Facebook. Och allt detta – medan världen står i brand.” Vad ska vi göra med våra rika liv? Vad gör vi med vårt välstånd? Finns det en plan? Finns det ett mål? Ännu fler bakmaskiner, råsaftcentrifuger och gamla träningsredskap i förrådet och bantningspiller - är det det som är målet, det som ska göra oss lyckliga? Frågorna ställdes retoriskt av Isabella Lövin i årets Almedalstal. Men det är viktiga frågor.

Unga tjejer vittnar om hur de redan i tidig skolålder pressar sig själva till max, hur ångesten och pressen snabbt smyger sig på. Självskadebeteenden smyger sig allt lägre ned i åldrarna. Att bota sin ångest tar sig olika uttryck, att skära sig, att stoppa fingrarna i halsen, att äta anti-depressiva. Många förföljs dag ut och dag in av en känsla att aldrig vara tillräckligt bra. Att aldrig vara tillräcklig. Det måste vi nu ta på allvar.

Men vill alla samma sak? Kvinnors psykiska ohälsa och låga självförtroende är en lukrativ bransch. Rubrikerna i kvällstidningarna om hur du snabbast går ner i vikt och krönikorna som listar bästa sätten att bli sund, frisk, lycklig, effektiv eller smal. Känslan de förmedlar är förlamande. Känslan av att vi alltid kan lite bättre, om vi bara anstränger oss lite till.

I måndags kunde vi i en kvällstidning se ett reportage om hur en viss typ av bantningspiller är rena bluffen. Kanske inte förvånande. Men nu var det inte bara bluff, utan dessutom farligt. I Sverige köpte vi kosttillskott för viktminskning för över 100 miljoner kronor 2014. Den marknad som gör att sockerpiller kan säljas som bantningspiller skapas inte ur ett vakuum - den skapas av ett samhälle som hela tiden säger till dig att du kan bättre. Ett samhälle som också ser hur allt fler, främst kvinnor, mår dåligt.

Tänk om vi i stället satsat pengarna på saker som verkligen skulle förbättra kvinnors hälsa i stället för att göra oss mer sjuka.