Så används ”hen” i våra största dagstidningar

2016-07-12 | Tove Gontran padlock

KULTUR

För två år sedan tog Svenska akademiens ordlista (SAOL) in ordet ”hen” i sin nya upplaga. Feministiskt perspektiv har kontaktat landets tio största nyhetstidningar för att höra hur de numera använder sig av ordet.
– Flera reportrar använder ordet och föredrar den könsneutrala användningen framför ”den”. Det fungerar utmärkt, svarar Ingrid Fredriksson, språkvårdare på Sydsvenskan/HD.

RELATERADE ARTIKLAR:

2015-06-02 | Därför upprör ord som hen

2014-07-31 | Hen i SAOL – en framgång för svensk feminism

2013-05-17 | Hen och den mediala känsloexplosionen

2013-04-18 | Arbetslivet ny arena för hen

2012-09-15 | ”Språk är politik”

2012-03-16 | Hen utvecklar språket

2012-01-27 | Henbok väcker debatt

2011-12-16 | Omtvistat pronomen barnboksdebuterar

Det var i september 2012 som Dagens nyheter (DN) gick ut med att de bannlyste ordet hen, eftersom de såg det som ett queerpolitiskt ställningstagande. Som en satirisk politiskt aktion gjorde programmeraren och journalisten Oivvio Polite en spegelsajt av tidningens hemsida, som såg likadan ut som tidningen men där alla hon och han var omgjorda till hen. Två år senare hade Svenska akademien upptagit ordet. Numera har de flesta tidningar ändrat sin policy gällande ordet hen, men det är fortfarande många som kräver att användandet av ordet skall vara extra motiverat.

”Fritt fram”

Vestmanlands läns tidning (VLT) i Västerås är en dagstidning som har haft en uttalad policy mot användandet av hen. De tillhör visserligen inte de tio största, men har en upplaga på runt 27 500 exemplar. Men Daniel Norström, chefredaktör och ansvarig utgivare på VLT, meddelar han att det är något som hänger kvar sedan tidigare och ska tas bort. Sveriges största dagstidning, DN, som för några år sen bannlyste ordet, har fört ett liknande resonemang. Till en början fick det användas i krönikor, kommentarer och personligt skrivna texter, men med viss försiktighet i nyhetstexter.

– Det känns förlegat nu så svaret är: nej, ingen policy. Fritt fram i rätt sammanhang, svarar Caspar Opitz, redaktionschef på DN i ett mejl.

Magnus Börjesson, språkvårdare på Nerikes Allehanda (NA)är en annan som har ändrat sig om ordet. Tidigare gav Börjesson rådet till redaktionen att vara återhållsam med att använda hen. Det var för några år sedan, debatten var infekterad. Dessutom är huvuddelen av NA:s läsekrets äldre.

– Jag tyckte det var bra att hitta andra formuleringar som inte ”stör” läsningen, svarar han.

– I dag har ordet diskuterats internt och de flesta medarbetare tycker det är praktiskt och att det är upp till var och en att använda. Vi har ingen policy – och heller inte något förbud, men min känsla är att det används rätt sparsamt.

Skepsis dröjer sig kvar

Samma sak gäller för Svenska dagbladet samt Göteborgsposten – det är upp till varje skribent. Men det finns fortfarande tidningar som är skeptiska till ordet, trots att det är upptagen i Svenska akademiens ordlista.

Tre av dagstidningarna beskriver att användandet av hen ska ske måttligt eller av specifika skäl.Susanne Wixe, textredigerare online på Aftonbladet, skriver: ”Vi har ingen måste-skriv-regel” vad gäller hen, men ser gärna att det används när det är befogat.

Expressen vill se en måttlig användning av ordet och Dagens industri använder hen när det är relevant. Dalarnas tidningar (DT), sticker ut ytterligare lite. Även i opinionstexter använder de hen bara ”vid behov”, och i nyhetstexter i undantagsfall skriver Carl-Johan Bergman, chefredaktör och ansvarig utgivare på DT. Vad som avgör hur tidningarna bestämmer när det är befogad är inte helt tydligt.

Sydsvenskan/Helsingborgs dagblad (HD) är de enda som beskriver ett okomplicerat förhållande till ordet hen.

– Det finns i SAOL och används på redaktionen. Flera reportrar använder ordet och föredrar den könsneutrala användningen framför ”den”. Det fungerar utmärkt, skriver Ingrid Fredriksson, språkvårdare på Sydsvenskan/HD.