Statliga styrkors behandling av mapuchekvinnor är inte förenlig med presidentens jämställdhetsdiskurs, anser det öppna brevets undertecknare.

Öppet brev till Chiles president Michelle Bachelet

2016-05-11 | Undertecknarna padlock

OPINION

Med anledning av det pågående statsbesöket från Chile och den gemensamma jämställdhetspolitiska agenda som sagts motivera besöket överlämnas i dag ett öppet brev till presidenten Michelle Bachelet som kräver stopp på förtrycket mot urfolken i Chile.

En español

Vi skriver till er president fru Bachelet med anledning av er statsbesök till Sverige. Bland motiven som angetts för besöket står det att Sverige och Chile skulle vara likasinnade beträffande bland annat mänskliga rättigheter och jämställdhet. Något som fått oss, kvinnor engagerade för mänskliga rättigheter, att reagera. Detta eftersom vi anser att er regering systematiskt kränker både urfolks och kvinnors rättigheter. Vi är alltså kvinnor som vänder oss till en kvinna som en gång i tiden kämpade för de mänskliga rättigheterna.

Vi vill särskilt uppmärksamma det systematiska förtryck som urfolk utsätts för och utsattes för under er första mandatperiod. Det ena är de upprepade övergreppen mot mapuchefolket. Bakgrunden är deras protester till försvar för alltmer nerkrympta territorier. Intrång som påbörjades när kontinenten invaderades av de koloniala inkräktarna men som i dag drivs vidare av storgodsägare och transnationella företag, däribland skogsbolag och vattenkraftbolag.

Vi undrar hur det kommer sig att ni, som själv varit offer för Pinochetdiktaturen väljer att fortsätta använda er av terrorlagstiftning som militärdiktaturen lämnat och som i dag används för att kriminalisera urfolket mapuches rättmätiga protester.

Det andra fallet som oroar oss berör likan-antayfolket och aymarafolket i norra Chile. Deras problem är kopplade till vattenbrist orsakad av gruvföretagens vattenmonopol och föroreningar med tungmetaller. Överlag är vi oroade över aggressionerna mot Pachamama, moder jord, som vi ser som aggressioner mot alla hennes barn. Dessa övergrepp drabbar människor men även andra varelser såsom fiskarna och moluskerna i det pågående ekomordet som laxodlingsföretag orsakar i Chiloé. Den straffrihet som tycks råda för företag under er regering oroar oss och vi önskar åtgärder mot ekobrott.

Vi vill påminna om att Chile har skrivit under ILO:s konvention 169 om urfolksrättigheter samt FN:s urfolksdeklaration. Trots detta har den chilenska staten fått regelbundna anmärkningar av flera av FN:s särskilda sändebud för urfolksfrågor. Senast den 18 mars 2016 anmälde Chiles statliga institut för mänskliga rättigheter fall där mapucheaktivister torterats och tidigare har även mord på mapucheaktivister förekommit.

I synnerhet förvirras vi av inkonsekvensen beträffande ert anspråk på att arbeta med jämställdhet med tanke på hur mapuchekvinnor behandlats. Varken övergreppen mot mapucheaktivister som protesterar i städerna, eller övervåldet mot kvinnor, gamla, män och barn vid polisrazzior i urfolkets samfälligheter tyder på en behandling av mapuchekvinnorna som är förenlig med er jämställdhetsdiskurs.

Hos oss väcker detta associationer till Sojourner Truths kända tal 1851 ”Ain´t I a woman” där hon retoriskt frågar ifall även afroamerikanska kvinnor ses som ”kvinnor”. På liknande sätt vill vi fråga er ifall ni anser att även mapuchekvinnor är kvinnor och inbegrips i den ”jämställdhet” som ni förespråkar under ert Sverigebesök. Vi ser nämligen inte hur jämställdhet kan förverkligas när kvinnofrid och andra rättigheter kränks under militär närvaro och det latenta, lågintensiva våld som pågår i de militariserade områdena.

Vi anser inte att jämställdhet kan uppnås så länge statens styrkor kränker kvinnor vid varje mapuchemanifestation, i varje mapucheby som ockuperas militärt och vid varje kroppsvisitering i samband med husrannsakan, eller de kroppsvisiteringar – till och med i underlivet – som har anmälts ske när kvinnor besöker de 18 politiska mapuchefångarna.

Därför, presidenten, skulle vi vilja veta hur ni tolkar de mänskliga rättigheterna, då tolkningen tycks följa de rasistiska mönster som historiskt och i nutid undantar urfolk från det mänskliga kollektivet. Vi undrar även vad ni har för definition av jämställdhet, eftersom även denna tycks följa gamla koloniala spår där de som räknas som ”kvinnor” bara är kvinnorna från majoritetssamhället.

Men det är inte endast behandlingen av urfolkskvinnor som inte står i samklang med jämställdhetsidealen. Även feminister från majoritetssamhället har vid några tillfällen drabbats av polisövervåld. Senast i samband med en manifestation som Nätverket mot våld mot kvinnor ordnade den 11 mars, i samband med internationella kvinnodagen. De ville sätta fokus på de kvinnomord och det patriarkala våld som förekommer i landet. Bland annat uppmärksammade de att från januari till första veckan i mars hade elva kvinnor redan mördats i Chile, två av dem under självaste 8 mars! Men den fredliga manifestationen attackerades med vattenkanoner och karabinjärvåld mot manifestanterna. Även sexuella ofredanden förekom mot flera kvinnor innan de häktades. Har presidenten agerat när det gäller de här händelserna?

Vi hoppas att några av de som kommer att träffa er uppmärksammar kränkningarna av urfolks rättigheter, i synnerhet mapuchekvinnors rättigheter. Vi vill avsluta med parollen som kvinno- och feministkämpar i Latinamerika använder:
”Rör de en av oss rör de oss alla!”

I väntan på svar:

Amalia Alvarez, likan antai-serietecknare

Gladys Aranibar, människorättsaktivist mot straffrihet

Carmen Blanco Valer, global rättvise- och urfolksaktivist med quechuarötter samt feminist

Noemi Gualinga, urfolksaktivist, kichua från sarayakufolket i Ecuador

Silvia Leiva, människorättsaktivist med aymararötter som fokuserar på mapuchefrågan

Mirna Ticona, urfolksaktivist med aymararötter och konstnär

Andrea Zimmermann, chilensk människorrättsaktivist