Den ”lila våren” mot gatutrakasserier och sexistiskt våld översvämmade gatorna i flera städer i landets 27 delstater i vad som blev den första stora nationella demonstrationen – samordnad av civilsamhället – i kravet på rättvisa och slut på straffriheten vid sexuellt våld, trakasserier, mord och försvinnanden i hela Mexiko.

I Sinaloa, Veracruz, Jalisco, Chiapas, Querétaro, Oaxaca, Guanajuato, Zacatecas, Puebla och Colima – för att nämna bara några områden – flöt kvinnors röster ihop i en enda, i detta eko som framgångsrikt hade kallats samman via sociala medier under etiketten #24A flera veckor tidigare.

I delstaten Mexiko – i riktning mot staden Mexiko – släppte de kvinnor som för första gången lämnade hörnen fram ropen ur sina halsars djup ”Det är nog nu!” inför attackerna förklädda till komplimanger, oönskad beröring eller slagen de någon gång mottagit utan att någon myndighet brytt sig eller att någon ens fördömt det.

Vanmakten inför det genusrelaterade våldet och morden på kvinnor, vars kroppar kastas på gatorna, kom till liv och gavs färg söndagen den 24 april när mexikanskor i nästan hela landet demonstrerade i vad som fått namnet ”den lila våren”, en rörelse sammankallad av tiotals feministkollektiv som för första gången så massivt lät sina röster höras.

Mitt i dagsljusets solstrålar träffades demonstranter från delstaten Mexiko (Edomex) och huvudstaden vid stadshuset i Ecatepec, en av Edomex 125 kommuner med Eruviel Ávila från PRI (Institutionella revolutionära partiet) vid makten och där 359 kvinnor mördades 2014 enligt studien Kvinnomord i Mexiko. Metoder och trender 1985-2014 som presenterades nyligen av delstatsstyrets sekretariat.

Foto: César Martínez López

Varje röst höjdes i åminnelse av så många offer; kvinnor som Mariana Lima Buendía, mördad av sin make i Chimalhuacán 2010; eller Nadia Alejandra Muciño Márquez, mördad också hon av sin make, i närvaro av sina tre minderåriga barn i Cuautitlán Izcalli 2004.

Efter att ha passerat avenyer kantade av fabriker, enkla hus, små affärsverksamheter och fattiggjorda gator nådde demonstranterna tunnelbanan, och fortsatte sjunga sina ramsor i vagnarna där kvinnor kläms i trängseln men denna gång med ilska i rösterna från alla gånger en man tafsat på dem.

Vanmakten inför attackerna omvandlades under eftermiddagen med slagordet ”i kjol eller byxa – respektera mig din jävel”, och alla hade en smärtsam berättelse om trakasserier att dela, något som bekräftades av en studie från stiftelsen Thomson Reuters, där kollektivtrafiken i Mexiko city bedömdes vara den andra farligaste platsen för kvinnor i världen, överträffad endast av kollektivtrafiken i Colombias huvudstad Bogotá.

Foto: César Martínez López

Demonstranterna klev av vid stationen Revolución och gick till Plaza de la República för att ansluta till de dussintals grupper som redan väntade på dem: lärare, aktivister, statsanställda, aztekiska dansare, hushållsarbetare, akademiker som under feststämning med musik, dans, gitarrer, buller och bång rörde sig fram längs Paseo de la Reforms ropandes ”herrn, frun, var inte likgiltig, kvinnor mördas rakt framför ansiktet på folket” tills de nådde monumentet Självständighetens ängel där slagorden fortsatte.

Vi vill leva

I Xalapa, huvudstad i delstaten Veracruz, samlades kvinnor från olika organisationer engagerade i försvaret av kvinnors mänksliga rättigheter vid Moderns monument för att bege sig mot torget Sebastián Lerdo. Till demonstrationen anslöt sig familjer, män och transkvinnor för att kräva att myndigheterna stoppar det genusrelaterade våldet.

På en av banderollerna informerade demonstranterna att 46 kvinnor dödats hittills i år i Veracruz, att 107 flickor och kvinnor är försvunna och 283 fall av våld mot flickor och kvinnor har rapporterats.

Diana Flores, medlem i kollektivet Aquelarre, uppmanade samhället att upphöra med ”komplimanger” som är en av många bärare av sexuellt våld och trakasserier. Hon krävde preventivmedel på ungdomsmottagningarna för att med dessa kan oönskade graviditeter undvikas, och till och med fall av kvinnomord.

”Vi vill leva” ropade och applåderade kvinnorna, som krävde att våldet utrotas från och med barndomen.

Foto: Sergio Hernandez/AVCNoticias

Estela Casados González, akademiker vid universitetet i Veracruz påminde om att den 14 januari skickade delstatsregeringens sekretariat 15 rekommendationer till guvernören Javier Duarte de Ochoa för att förbättra situationen för kvinnor i Veracruz, och att om dessa inte följdes skulle delstaten behöva utfärda Alerta de Violencia de Género (AVG) – en särskild form av undantagstillstånd vid dödligt våld mot kvinnor som redan trätt i kraft, om än utan överväldigande resultat, i Edomex, Jalisco och Morelos.

I hamnen i Veracruz formade aktivister en grupp som marscherade till stadens stora torg. Frånvaron av fler kvinnor från civilsamhället beror enligt på demonstranterna på myndigheternas bristande efterlevnad av lagstiftningen.

Mötet inleddes klockan 11 på förmiddagen vid en spårvagnsstation och rörde sig längs Avenida Independencia med banderoller ropandes slagord ända tills de nådde Plaza Cívica (medborgarplatsen) som Veracruz stadshus upplåtit för repetitioner av regionala danser, vilket gjorde att kvinnorna inte kunde använda platsen för att uttrycka sin protest.

Med fallet Dafne Fernández – som pekat ut söner till högt uppsatta företagare och politiker i hamnstaden kallad ”los Porkys” – svävande i luften avslutade de sin protest vid torget.

10 000 demonstrerade i Guadalajara

I delstaten Jaliscos huvudstad deltog omkring tiotusen personer, majoriteten kvinnor i sällskap av solidariska män, unga, flickor och pojkar, i en demonstration som sträckte sig från monumentet till los Niños Héroes (barnhjältarna) längs avenyn med samma namn till Casa Jalisco, guvernören Aristóteles Sandovals residens.

Foto: Alicia Yolanda Reyes

Musik, slagord och danser hördes längs hela vägen och drog till sig uppmärksamhet från söndagsflanörer som läste banderollerna som demonstranterna bar. I Jalisco, där det nyligen utlysts AVG blir kvinnor fortsatt misshandlade, i större delen av fallen av sina partner.

I delstaten Chiapas genomfördes mobiliseringar, ledda av familjer till försvunna och mördade kvinnor, i kommunerna Tuxtla Gutiérrez – delstatens huvudstad – i San Cristóbal de las Casas, Comitán och Pijijiapan.

Ett tusental kvinnor och män i olika åldrar deltog i Tuxtla. Gruppen utgick från den västra delen av staden och nådde delstatspalatset. I spetsen gick anhöriga till Elizabeth Laguna Salgado, som försvann 2015 i USA och som varken myndigheterna där eller i Mexiko har gjort något för att återfinna. I främsta ledet gick också anhöriga till Alejandra Carcamo Rodríguez, som mördades i december förra året.

Till mobiliseringen anslöt sig aktivister, journalister, politiker, studenter, hemmafruar, kvinnor och män av olika åldrar och yrken. Demonstrerade gjorde också pojkar och flickor med banderoller som fördömde det machistiska våldet.

Under mötet krävde talarna att guvernören Manuel Velasco Coello ska implementera en tydlig och effektiv politik för att bestraffa, eliminera och förebygga det genusrelaterade våldet. Vid stadshuset genomförde några av kvinnorna en performence för att synliggöra att kvinnomord i Chiapas omfattas av total straffrihet.

I San Cristóbal de las Casas sträckte sig demonstrationen över sex kvarter, och passerade hvudgatorna i staden för att komma fram till det centrala torget där en manifestation hölls.

I Comitán, hemstad för aktivisten Nadia Vera som mördades i juli 2015 i Mexiko city, genomfördes också en demonstration mot mäns våld.

Enligt officiella siffror har 47,7 procent av kvinnorna i Chiapas utsatts för någon form av övergrepp eller kränkning av sina mänskliga rättigheter.

Uppläsning av vaginamonologerna

I staden Querétaro gick hundratals kvinnor ut på gatorna på söndagen för att kräva ett stopp för det sexistiska våldet. Samlingen på gatan Corregidora i gamla staden blev massiv. Omkring 500 kvinnor från staden höjde sina röster mot de olika formerna av våld, från gatutrakasserierna till kvinnomorden.

Foto: Marcela Robles Villela

Omkring klockan 18 avgick ett demonstrationståg mot universitetet, folk ropade slagord som ”levande togs de, levande vill vi ha dem tillbaka” och ”det är ingen komplimang, det är våld”. Tåget återkom så småningom till gatan Corregidora, där demonstranterna genomförde en performance, musikuppträdanden och läste valda delar ur Vaginamonologerna, samt genomförde aktiviteter för att synliggöra våldet de upplever i vardagen i delstaten.

Aktivisterna läste upp ett uttalande som uppmärksammade de 29 kvinnomorden i delstaten och betonade att det är toppen på ett isberg, att det finns många andra former av våld att fördöma och motverka.

I staden Oaxaca samlades en grupp på minst 300 kvinnor, män, flickor och pojkar, vid ”de åtta regionernas” fontän för att delta i ett demonstrationståg genom staden till kyrkan Templo de Santo Domingo.

Foto: Christian Jiménez

Människorättsaktivisten Yésica Sánchez Maya påtalade att 37 genusrelaterade våldsbrott anmälts hittills under året och utgör en del av de 462 kvinnomorden under guvernören Gabino Cués sexåriga styre.

Längs vägen gick en grupp ungdomar som täckt sina ansikten och målade eller klistrade slagord på väggarna i syfte att ”synliggöra att folk har fått nog av våldet mot kvinnor”, uppgav de.

I olika kommuner inom delstaten Guanajuato samlades kvinnor mitt på dagen för att demonstrera med banderoller och danser.

”Nej, nej, nej.. jag har ingen lust att mördas av den som säger sig älska mig”, ”ja, ja, ja... jag har lust att vara en fri och självständig kvinna” ropade de över 250 kvinnor som demonstrerade mot ”det sexistiska våldet i staden León, i en protest som utmärkte sig genom glädjen och övertygelsen bland deltagarna.

I Guanajuatos huvudstad, med samma namn som delstaten, deltog ett hundratal personer, varav de flesta kvinnor, i demonstrationen som startade framför stadshuset och avlutades vid esplanaden la Alhóndiga de Granaditas.

”Varken helgon eller horor, bara kvinnor” utropade ett av plakaten som demonstranterna bar. Majoriteten av de som demonstrerade bar lilafärgade plagg i en högljudd manifestation som drog uppmärksamhet till sig från de som befann sig i dess väg, många fotograferade och filmade.

Mobiliseringen nådde landets norra del

Ända till landets norra del nådde mobiliseringen. I Guadalupe, en av kommunerna i Zacatecas, samlades dussintals kvinnor i Juárez-parken för att kräva ett stopp för alla former av våld mot kvinnor och särskilt mot kvinnomorden.

Som del av aktiviteterna fördömde feministerna via högtalare försvinnanden och mord på 50 kvinnor i åldrarna 13-17 år under de senaste tre åren. Även om Zacatecas enligt officiella siffror inte tillhör de delstater där våldet mot kvinnor är som mest utbrett framhöll de nödvändigheten i att agera för att undvika kvinnomord.

Mitt bland altaren och kors till minne av kvinnorna som fallit offer för våldet och musikframträdanden och en workshop om sexuella trakasserier i offentlig miljö krävde aktivisterna i den nordliga staden Colima officiellt ingripande mot ett problem de benämnde ”nationellt nödläge”.

Foto: Glenda Libier

Samlade i Frihetens trädgård uttryckte kvinnor från olika feministkollektiv sin indignation, och sin avsky och slog fast att de fått nog av ”alla former av våld, till och med mord, som vi utsätts för”.

I Culiacán, delstaten Sinaloas huvudstad, sade Magaly Reyes, en av aktivisterna som deltog i mobiliseringen framför katedralen:

– I Sinaloa är situationen allvarlig, så allvarlig att tiotusen anmälningar om våld inom familjen anmäls varje år, så allvarlig att 25 kvinnor mördats hittills i år, och detta våld har ökat i takt med att kvinnor tagit plats i offentligheten.

Hon förklarade att den arbetsgrupp som undersöker våldet mot kvinnor bara precis har kommit igång och håller på att samla sina rekommendationer för ett eventuellt undantagstillstånd, AVG, i delstaten med anledning av det ökade antalet mord.

I Tamaulipas anslöt sig kvinnoorganisationer, aktivister och journalister från kommunerna Nuevo Laredo, Reynosa, Matamoros, San Fernando och Ciudad Victoria till den nationella mobiliseringen. Med banderoller och plakat krävde de i olika evenemang att straffriheten ska upphöra, liksom de olika formerna av våld som kvinnor utsätts för.

Foto: Rosa María Rodriguez Quintanilla

Enligt den färska rapporten Människorättsläget i Mexiko från den interamerikanska människorättskommissionen (CIDH) är Tamaulipas den delstat i landet som registrerat flest kvinnor som försvunna. Av de totalt 7 060 kvinnor som försvunnit i Mexiko mellan 2011 tills i dag försvann 1 170 i den delstaten.

I delstatens huvudstad Ciudad Victoria inleddes demonstrationen klockan fem på eftermiddagen via Avenida 17. I stadsdelen San Fernando, sorgligt omtalad för morden på migranter, genomförde grupper ur civilsamhället också en mobilisering mot mäns våld.

Medlemmar ur det nationella journalistnätverket för kvinnor genomförde en manifestation på stora torget i gränsstaden Matamoros.

Puebla en straffri delstat

Över tusen personer gick ut på gatorna i Pueblas huvudstad för att fördöma den våldsamma situation som kvinnor lever under. Från halv fyra på eftermiddagen väntade nära 100 personer utanför Stora teatern i Pueblas gamla stad.

Foto: Marlene Martínez

Så småningom anslöt fler personer tills några tusen samlats: i främsta ledet gick endast kvinnor och anhöriga till offer för kvinnomord, och den blandade gruppen gick i slutet av demonstrationståget som marscherade under nära två timmar.

Ramsorna som sjöngs påminde om att delstatens åklagarmyndighet endast bekräftar 50 fall av kvinnomord under de senaste 14 månaderna, medan de ideella organisationer som jobbar mot våldet mot kvinnor hävdar att

Framför demonstrationståget bar kvinnor med balaklavor och lila huvor rosa kors till minne av kvinnor som inte längre finns, men som inte glöms bort: Lucrecia, Raquel, Antonieta, Landy, Patricia, Fabiola...

Framför Pueblas stadshus omvandlades vågen av människor till en ”tsunami” som bröt ut i rop och slagord med kraftfulla och viljestarka krav på en reell politik till förmån för kvinnorna.

I grannstaden Tlaxcala samlades dussintals kvinnor vid i ett demonstrationståg som krävde att såväl delstatsregeringen som de kommunala myndigheterna slutar simulera och omsätter utlovade åtgärder för att förebygga våld mot kvinnor, kvinnomord och människohandel i praktik.

Foto: Marintia Omara Armenta

Framför delstatspalatset läste aktivisterna upp ett uthalande där de med utgångspunkt från en journalistisk granskning fördömde att 75 kvinnomord begåtts i delstaten under de senaste fyra månaderna. De beklagade att människohandel pågår i 35 av Tlaxcalas kommuner trots existerande lagstiftning som beivrar detta.

Och i Mérida gick aktivisterna tillsammans med kvinnor från många olika kollektiv ut på gatorna för att fördöma straffriheten som omgärdar morden på kvinnor och flickor som dagligen skördar sju personers liv.

...även i södern

I Villahermosa manifesterade feminister från Tabasco i parken Tomás Garrido Canabal ropade slagord och höll upp plakat där det gick att läsa: ”De är inte bara siffrar, de är kvinnor som inte längre finns”; ”jag vill gå i fred längs gatan”.

Aktivisterna sa att ett utfärdande av undantagstillståndet AVG för delstaten redan begärts vid två tillfällen, först 2012 efter tre på varandra följande mord på två flickor och en forskare vid det interkulturella universitetet i Oxolotán, Tacotalpa. Den andra presenterades i år för delstatsguvernören Arturo Núñez Jiménez myndigheter av Tabascos människorättskommitté.

I Cuernavaca, huvudstad i Morelos, förklarade mobiliseringens organisatör Xóchitl Guzmán, att 185 fall av kvinnomord har registrerats hittills under 2016. Hon sade att enligt de officiella siffrorna har 9 av 10 kvinnor efter nio år års ålder utsatts för sexistiskt våld på gatan, i kollektivtrafiken, i skolan och till och med i sina egna hem.

Foto: Adriana Mújica Murias

Trots att AVG redan deklarerats i delstaten har myndigheterna inte implementerat de förebyggande åtgärderna mot våldet eller ställt förövarna till svars. Cuernavaca, Cuautla, Jiutepec, Temixco, Yautepec, Xochitepec, Emiliano Zapata och Puente de Ixtla betraktas som de farligaste för kvinnorna i Morelos.

I Cancún, i delstaten Quintana Roo (QR), antog protesten en särskild form då även våldet mot Moder jord fördömdes i ett uttalande, med anledning av de oräkneliga brott som begåtts i området till men för naturen.

På så sätt enades feminist- och klimataktivistkollektiv för första gången för att utveckla olika medvetandehöjande aktiviteter när det gäller våldet mot planeten och mot kvinnorna. Aktiviteterna inleddes med en uråldrig ceremoni och återvinning vid Malecón Tajamar, där dussintals ungdomar deltog i en manifestation för att samla in skräp.

Andra kollektiv spände på samma plats upp ett klädstreck med näsdukar broderade med namnen på de tonåriga, unga och vuxna kvinnor som fallit offer för kvinnomord.

Paola Feregrino, chef för kvinnohuset CIAM berättade om kvinnornas situation i Quintana Roo: 269 försvunna mellan januari 2014 och augusti 2015 enligt åklagarmyndigheten; 80 överlagda mord mellan 2012 och 2013 och 51 kvinnomord under 2014, varav merparten i Cancún.

Quintana Roo intar första platsen när det gäller sexuellt våld på nationell nivå, enligt det nationella offentliga säkerhetssystemet, som bara från januari 2014 till oktober 2015 tog emot 903 anmälningar om våldtäkt. 2013 behandlade det statliga hälsosystemet 3 683 offer för sexuellt våld.

Med information från Anayeli García Martínez, på initiativ av den feministiska nyhetsbyrån CIMAC och det nationella journalistnätverket RNP:s korrespondenter: Adriana Mújica Murias (Morelos); Eva Guerrero (Sinaloa vivavoz.com.mx); Dora de la Cruz y Rosa María Rodríguez Quintanilla (Red Tamaulipas); Samantha Páez Guzmán (Puebla); Andrea Franco (Quintana Roo); Glenda Libier Madrigal y Verónica González (Colima); Nora Bucio (Morelos); Cecilia Vargas (Tabasco); Libertad Contreras (Puebla); Silvia Núñez Esquer (Sonora); Christian Jiménez (Oaxaca); Marintia Omara Armenta (Tlaxcala); María Chávez (Zacatecas); Alicia Yolanda Reyes Alexander (Jalisco); Alma Leticia León Salazar (Puebla); Sandra Segura (Puebla); Verónica Huerta Aburto (Veracruz AVCNoticias); Sandra de los Santos (ChiapasParalelo); Laura Carrasco (Chihuahua); Marlene Martínez (Puebla); Ámbar Barrera (Puebla); Jovana Espinosa (Querétaro); Rosario Nieto (Mérida); Sandra Dueñas (Chihuahua); Kennia Velázquez (Guanajuato zonafranca.mx); Marcela Robles Villela (Querétaro); Paulina Moreno Gutiérrez (Ciudad de México); Andrea Menchaca (Monterrey); Guadalupe Cabañas (Guerrero); Argentina Casanova (Campeche); Sergio Hernández (Veracruz AVCNoticias).

Översättning: Jenny Rönngren

Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.