Aisha Susanne Lundgren

Är Miljöpartiet ett anti-muslimskt parti nu?

2016-04-24 | Aisha Susanne Lundgren padlock 1

OPINION

”Hur tänker Miljöpartiet egentligen? Kan muslimer vara med i ert parti? Hur tänker ni hantera oss om vi vill vara med? Tänker ni fråga hur vi hälsar på män och kvinnor och ifall svaret blir ’traditionellt islamiskt’ så är vi inte välkomna? Är ni ett anti-muslimskt parti nu?” Aisha Susanne Lundgren svarar Janine Alm Ericson, MP:s jämställdhetspolitiska talesperson, som i en artikel i Feministiskt perspektiv välkomnat Yasri Khans avgång, och påminner om det krisläge som råder i Sverige, med våldsglorifierande, radikala grupper vars polarisering och aggressioner eldas på av debatten som nu förs.

RELATERADE ARTIKLAR:

2016-04-28 | ”Tvingande sekulära normer är diskriminerande”

2016-04-27 | ”Politiken är sekulär för att alla ska få plats”

2016-04-26 | Se upp för stabila värdegrunder

2016-04-26 | ”Att vägra ta en utsträckt hand är en maktdemonstration”

2016-04-21 | Viktiga principer i skymundan

2016-04-21 | ”Könsdiskriminerande sedvänjor ska avskaffas”

2013-11-20 | Normativ handskakning

Först och främst måste vi tydliggöra en viktig skillnad: att hälsa på män och kvinnor med samma respekt men på olika sätt är inte en form av könsdiskriminering. Att diskriminera någon med koppling till kön innebär att en person får sämre möjligheter eller blir utesluten från något sammanhang, får sämre lön, etcetera, på grund av sitt kön – något som är förbjudet i lag i Sverige. Att hälsa på olika sätt på män och kvinnor kan däremot ses som en könssegregerande praktik, och sådana finns det tusentals av i den svenska vardagen!

Det är viktigt att få syn på dessa och fundera på om de är relevanta och vilka konsekvenser de får. Många gånger finns ingen relevans i de könssegregerade praktikerna, vi tjänar istället på att inte dela upp eller göra olika för män och kvinnor. Men i andra fall kan det vara annorlunda; de allra flesta vill till exempel verkligen ha könsseparata omklädningsrum och skulle avstå att träna, simma, och så vidare, om det inte såg ut så.

Frågan om att hälsa på olika sätt på män och kvinnor som del av en religiös (könssegregerande) praktik kan förstås också diskuteras. Du och andra miljöpartister är absolut välkomna att ta upp denna fråga i muslimska sammanhang, lyfta era argument och diskutera utifrån källorna koran och sunnah om ifall denna praktik är rimlig och relevant i dag, om det går att förstå källorna på annat sätt. Och det finns (förstås) muslimer som tar upp dessa frågor till diskussion.  

Över huvud taget pågår väldigt mycket diskussioner om jämlikhet, rättigheter och möjligheter kopplat till kön, etnisk tillhörighet, funktionalitet, med mera, i svenska muslimska sammanhang. Men att ta diskussionen med muslimer har varken du eller andra gjort. Ni har, som politiska företrädare för en svensk normidentitet, kopplad till trosuppfattning och etnicitet, uttryckt att en person med muslimsk religiös praktik inte kan arbeta politiskt för er. Det är ett anti-demokratiskt ställningstagande: Jag som troende har rätt att praktisera min religion så länge den inte innebär att jag hindrar någon annans mänskliga rättigheter.

Om jag menar att min religion kräver av mig att jag utövar våld mot dig, ja då är det inte godtagbart eftersom du får din rätt till kroppslig integritet och hälsa kränkt. Men att hälsa på någon i linje med min religions påbud är min rätt. Du har all rätt att tycka att det är fel eller dåligt eller att det borde ändras, och du har all rätt att ta diskussionen med dem det berör. Men det är aldrig möjligt att kräva att en person ändrar sina religiösa normer (som inte innebär hinder för annans mänskliga rättigheter) i demokratins namn. Och det är inte förenligt med demokratins principer att medborgare utesluts från politiskt inflytande om de avviker från den sociala eller religiösa majoritetsnormen.

Miljöpartiet är ett parti som värnar de mänskliga rättigheterna skriver du. Det är en mänsklig rättighet att praktisera sin religion men inte en mänsklig rättighet att någon annan ska följa dina, alternativt majoritetens, sociala normer. Du skriver också att Miljöpartiet är ett feministiskt parti. Då undrar jag, vems feminism pratar du om? Vems feministiska normer är er utgångspunkt och vilka feminister är inte välkomna?

De typer av argument du framför om jämställdhet, feminism och mänskliga rättigheter blir ofta verktyg i en diskriminerande praktik. Det vi sett utspela sig i fallet är ett ypperligt exempel på hur ”jämställdhetsperspektivet” – formulerat som om det gällde ”alla kvinnor” men i själva verket utgår ifrån en vit, sekulär, medelklassnorm, det vill säga vissa kvinnor – används som ett maktmedel.

Det finns enormt många exempel på denna problematik, där icke vita svenskar i allmänhet, ”utländska” män i synnerhet, transpersoner, homosexuella personer, kvinnor från arbetarklassen, funktionsnedsatta personer med flera osynliggörs och/eller diskrimineras då till exempel jämställdhetsinsatser görs. Jag är feminist, många av mina muslimska systrar är feminister, mängder av andra feminister i Sverige har reagerat på händelsen, men inte på det sätt du lyfter fram. Ni har i feminismens och jämställdhetens namn utövat en maktpraktik som drabbar muslimska kvinnor och män.   

På denna händelse och Miljöpartiets ställningstagande kommer också oerhört problematiska följdfrågor: Hur tänker Miljöpartiet egentligen? Kan muslimer vara med i ert parti? Hur tänker ni hantera oss om vi vill vara med? Tänker ni fråga hur vi hälsar på män och kvinnor och ifall svaret blir ”traditionellt islamiskt” så är vi inte välkomna? Är ni ett anti-muslimskt parti nu?

Varje ansvarstagande medmänniska och i synnerhet politiker måste också bry sig om det aktuella läget i samhället. Denna lilla händelse som är en liten droppe, en detalj i vardagen, för de flesta av era (vita, svenska, sekulära) representanter kommer snabbt bli del i en enorm ocean. Vi har ett krisläge med parallella radikaliseringsprocesser med unga, ”bruna”, muslimska män som sympatiserar med alternativt värvas av IS/Daesh eller militanta islamistiska grupper VS vita, sekulära eller kristna män som sympatiserar alternativt värvas av nazistgrupper, Soldiers of Odin med flera. Båda uttryck för en extremt våldsam eller våldsglorifierande maskulin kultur, ett våld som i hög grad drabbar kvinnor.

Hälsningshändelsen och uteslutningen av Yasri Khan blir en av de saker som stärker polariseringen och eldar på aggressionerna från dessa båda radikala grupperingar. Det finns tusentals olika könssegregerande praktiker i det svenska samhället som Miljöpartiet kan granska och diskutera! Istället väljer ni att koppla könsegregering och ojämställdhet till en person som tillhör en av de mest utsatta och förtalade grupperna i samhället. Ojämställdhet finns absolut i muslimska sammanhang. Men ojämställdhet finns överallt i det svenska samhället. 

Det är inte i enlighet med ett demokratiskt samhälle att Yasri Khan blir, direkt eller indirekt, utesluten från politiska uppdrag på grund av att han hälsar i enlighet med sin religion. Ni har använt jämställdhetspolitiska argument i en diskriminerande praktik riktad specifikt mot muslimer. Ni har gjort fel. Jag hoppas innerligt att ni tar ansvar för det som hänt och försöker kämpa för ett mer öppet, mer tolerant och mer demokratiskt samhälle istället för att förstärka motsatta strömningar.

Verktyg


Skriv ut

Kommentarer


20160426 - Eva Nikell

Ett till viktigt inlägg i debatten...

Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.

annons: