Bild: Bella Frank

Samtyckeslag ska förändra attityder till våldtäkt

2016-04-20 | Julia Eriksson padlock

INRIKES

Regeringens sexualbrottsutredare Mari Heidenborg kommer att lägga fram ett förslag om samtyckeslag. Och det är förändrade attityder hon är ute efter, inte nödvändigtvis fler fällande domar. Det syftet finns inte med i uppdraget, men kan ändå bli en konsekvens. Feministiskt Perspektiv har pratat med utredaren, som passar på att förklara vad hon egentligen menar med att ett nej är ett nej.

RELATERADE ARTIKLAR

Samtycke större än individen

Samtyckeslag – ett sätt att förändra mansnormen

Röster för och emot samtyckeslagstiftning

Europadomstolen ger stöd för samtyckeslagstiftning

Tenstafallet bra utgångspunkt för diskussion

Utöver att det blir en samtyckeslag, har utredaren Mari Heidenborg avslöjat att lagförslaget bygger på tre punkter: sex ska kräva frivillighet, oaktsamhet blir straffbart, och brottsrubriceringen ska ändras.

– Som det ser ut i dag krävs det att gärningsmannen använt hot, våld eller utnyttjat en person som exempelvis varit berusad. Nu ska det räcka med att allt annat än ja betyder nej, säger Mari Heidenborg till Feministiskt perspektiv.

Heidenborg är noga med att poängtera att hela utredningen fortfarande är under arbete, men att de nu gått ut med information om förslaget till samtyckeslag för att i god tid få höra allmänhetens åsikter och se hur en sådan här nyhet mottas.

– Det är omvälvande förslag som vi kommer ut med så det är intressant att se vad folk tänker och tycker. Vi jobbar fortfarande på att formulera innehållet, men ofta när det kommer till utredningar så lanseras de lite tidigare än när de läggs fram för att se reaktionerna.

Missförstånd om nej

I vissa avseenden feltolkades dock hennes uttalanden i medierna, menar Heidenborg.

– Det verkar ha blivit ett missförstånd när nyheten kom ut i media, att det ska räcka med att ett nej är ett nej. Det fick vi kritik för på vissa håll. Självklart ska ett nej vara ett nej, men vi ska inte stanna där. Det viktiga att lyfta fram är att allt annat utom ja ska betraktas som ett nej, säger hon.

De allra flesta partier har varit för en samtyckeslag. Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har de senaste åren velat se över frågan, medan Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Fi har arbetat för en förändring i lagstiftningen och även diskuterat att införa oaktsamhetsrekvisit, vilket kan innebära att större ansvar läggs på förövaren.

Heidenborg säger att ett förslag som rör oaktsamhet kommer att finnas med i förslaget.

– Vi avser att lägga fram förslag även kring aspekten om oaktsamhet, men vi vet inte exakt hur det kommer att utformas.

Syfte att förändra attityder

Det var för två år sedan som Mari Heidenborg fick i uppdrag av dåvarande regering att tillsammans med en parlamentarisk kommitté ta reda på varför så få våldtäktsanmälningar leder till fällande dom.

Den vanligaste invändningen mot förslaget om samtyckeslag har varit att en sådan inte kommer att leda till fler fällande domar. I Feministiskt perspektiv har feminister argumenterat både för och emot samt komplicerat bilden.

Men utredningen syftar inte till att leda till fler fällande domar utan snarare att tydliggöra att båda parter måste delta frivilligt och på så vis förändra attityder.

– Det kommer inte bli lättare att döma någon på grund av regleringen, bevisningen är fortfarande lika central. Däremot kan det bli en viss skillnad när det kommer till oaktsamhetsbrott. Om en person inte är aktsam kan det självklart leda till fällande dom, vilket blir helt nytt. Så på den punkten kan det leda till fler fällande domar men det är inte poängen. Det ligger inte i vårt uppdrag att få fler fällande domar utan det handlar snarare om att hitta ett sätt att bättre spegla den syn vi har på den sexuella integriteten och vad vi betraktar som sexuella övergrepp.

Reaktionerna har återigen varit varierade. Vänsterpartiet skriver på sin hemsida ”Äntligen kan ett nej få vara ett nej”. Kvinnofronten har påmint om sin kritiska hållning och Dagens Nyheters ledare problematiserar och framhåller att ord fortfarande kommer stå mot ord, att det fortfarande kommer vara viktigt vad offret verkligen sagt och att det som verkligen skulle göra skillnad vore att polisarbetet blir bättre, utredningarna effektivare, myndigheternas respons på våld i nära relationer snabbare och skarpare.

Utredning och utbildning

Utredare Heidenborg säger att utredningen även kommer att titta på hur polisarbetet kan effektiviseras.

– Det handlar mycket om att polis måste arbeta metodiskt och effektivt med utredningarna, det är en central del för att effektivisera arbetet och det tittar vi också på.

Bara en bråkdel av alla domare ute i landet inom tingsrätt och hovrätt har genomgått den sexualbrottsutbildning som Brottsoffermyndigheten erbjudit på uppdrag av regeringen. För två år sedan gick färre än fem procent av domarna utbildningen. Eva Lena Johansson (S) har tidigare kritiserat domarkåren för att de ska bära på förlegade och kanske könsstereotypa uppfattningar, och hon har velat göra sexualbrottsutbildningen obligatoriskt. Heidenborg däremot, ser inte att kunskapsbristen är problemet.

– Bilden av att domarna har en förlegad kvinnosyn är inte helt sann. Självklart förekommer det säkert i vissa enstaka fall men bilden är missvisande. Idag är det ungefär femtio procent kvinnor i domarkåren och de flesta har god kunskap. När vi har tittat på utbildningen så är det viktigt att se att förhandlingarna hanteras på ett bra sätt. Det som är problematiskt är egentligen inte kunskapsbrister vid domar utan snarare är det bevisningen. Där tittar vi som sagt på hur myndigheter och polis kan bli effektivare i sitt arbete.

Linnéa Bruno från Feministiskt initiativ (Fi) välkomnar nyheten om en samtyckeslag, men vill till skillnad från Heidenborg lyfta fram att sexualbrottsutbildningarna är viktiga.

– Vi tycker att utbildningarna borde vara obligatoriska.

Jag har fått förklarat för mig att juristerna är svåra att nå. Många verkar anse att de är objektiva och har den kunskap de behöver, men jag tror inte det. Återkommande märkliga domar tyder på behov av kompetensutveckling.

Linnea Bruno lyfter vikten av utbildning generellt i samhället.

– Utbildning är viktigt. Fi vill förbättra sexualundervisningen i skolorna och lägga mer fokus på frågor om sexuell integritet och respekt. Frågorna kan tas upp redan i förskolan, på åldersanpassat sätt. Ett viktigt krav är också obligatorisk utbildning om sexuellt och annat våld, för alla yrkesverksamma som möter förövare och brottsoffer.

Sexuell integritet

Mari Heidenborg säger att ett sådant här förslag faktiskt kan göra skillnad.

– Vi får en lagstiftning som går i linje med den sexuella integriteten och som bygger på större mått av aktsamhet och ömsesidighet och jag tror att lagstiftning kan ha påverkan på attityder och hur folk ser på den sexuella integriteten och vad som är ett okej beteende, det är viktigt.

Linnéa Bruno betonar också den sexuella integriteten och säger att det det är viktigt att fokus förflyttas från offer till förövare men att det återstår att se.

– Det är inte helt säkert att fokus kommer skifta från offer till förövare, men det återstår att se. Som vi har det i dag kan vi inte ha det, eftersom så få förövare fälls. Jag hoppas att en ändrad lagstiftning kommer få effekt, men ser det som en pusselbit och kanske inte som det mest avgörande. I grunden handlar det om att det finns en uppfattning om att kvinnor ska vara sexuellt tillgängliga för män, vilket är ett antagande. Nu försöker de vända på perspektivet om tillgängligheten, vilket är jättebra.

Bruno är förhoppningsfull.

– Jag är förhoppningsfull. Det här har utredds tidigare två gånger och vi hoppas att det blir tredje gången gillt nu, vi har ju en feministisk regering. Det är hur som helst bra att frågan lyfts och att folk börjar tänka kring det. Ändrad lagstiftning kan bidra till att förändra synen på kvinnors kroppar som tillgängliga.

Utredare Mari Heidenborg betonar dock att fokus fortfarande kommer ligga på både förövare och offer, men att det i viss mån kan bli en fokusförskjutning på förövaren.

– Vi placerar inte ansvaret eller en bevisskyldighet på förövaren. Hela beviskravet ligger på åklagaren. Ljuset kommer troligtvis falla på förövaren lite mer, men det kommer fortfarande vara stort fokus på målsäganden i och med att bevisningen är viktig. Det går inte att komma undan, säger Mari Heidenborg.

Lagar och attityder

Fatta Man som lobbat för frågan om samtyckeslag välkomnar förslaget.

– Det är precis det här vi jobbar för så vi hoppas såklart att det kommer bli verklighet. Vi uppskattar särskilt att fokus förflyttas på män. Det är viktigt att göra det tydligt att det är män står för våldtäkterna och att samtycke ska vara avgörande, säger Svante Tidholm från Fatta man till Feministiskt perspektiv.

Tidholm tror att en effektiv lagstiftning går hand i hand med att förändra attityder.

– Lagstiftandet sänder en signal till resten av rättsväsendet, men det kommer också ha en praktisk effekt och ge en reell effekt, det är jag helt övertygad om. Sedan ska man inte vara naiv, lagstiftning gör inte att män slutar våldta kvinnor men det är en viktig politisk markör som absolut kan förändra folks uppfattningar och attityder.

Han tycker också att det är bra att brottsrubriceringen ändras.

– Det är bra att ändra från våldtäkt till sexuellt övergrepp. Många bär på associationer och bilder om hur en våldtäkt går till och det gör att många väljer att inte anmäla eftersom att bilden av en våldtäktsman är så smal och begränsande och oftast inte stämmer in på en person som våldtagit. Jag tror att begreppet sexuella övergrepp blir mer applicerbart, säger Svante Tidholm.

Alla delar inte den uppfattningen. Det faktum att kunskapen är låg om vad en våldtäkt egentligen är kan ett nytt begrepp inte råda bot på, enligt kritiker. En mildare brottsrubricering riskerar dessutom förringa det våld som ett sexuellt övergrepp i sig innebär. En som ifrågasätter utredarens argumentation, att det oftast inte förekommer fysiskt våld vid våldtäkt, är Gustav Almestad, i en artikel på Politism. Han skriver:

”Mest av allt undrar jag varför benämningen våldtäkt med något slags dunkelt språkvårdsskäl plockas bort, bara för att vår vardagliga förståelse av ’våld’ inte inkluderar just denna typ av faktiska våldshandlingar. Våld är alltså inte ett medel för att få till stånd en våldtäkt – våldtäkten, det sexuella övergreppet, oavsett namn, är själva våldet.”

Var utredningen landar, och i förlängningen en ny lagstiftning, återstår att se.