Bild: Mrlittlehand/Flickr

Svåra utmaningar för den jordanska kvinnorörelsen

2016-04-19 | Brinda Gangopadhya Lundmark padlock

UTRIKES

Kampen för kvinnors lika rättigheter i Jordanien fortsätter i skuggan av andra politiska frågor, framförallt säkerhetsläget och flyktingfrågan. Brinda Gangopadhya Lundmark skriver om kvinnoorganisationers arbete i Jordanien.

Det tycks allt oftare hävdas att den jordanska kvinnorörelsen under de senaste åren i mångt och mycket har legat på is. Mot bakgrund av det allt oroligare säkerhetsläget i regionen har frågor kring stabilitet och säkerhet fått spela en mer betydande roll i jordansk politik och har tvingat andra politiska angelägenheter att lämna plats för vad som anses vara mer brådskande frågor kring just säkerhetsläget. Kvinnofrågan tycks ha kommit att bli just en sådan fråga.

Inklämt mellan konfliktdrabbade länder som Syrien, Irak och Palestina/Israel, hamnar allt som har med Jordanien att göra i ofta skymundan och istället riktas strålkastarljusen mot grannländers pågående konflikter i den internationella mediebevakningen. Att den jordanska politiska debatten inte har nått omvärldens medvetande kan nog de flesta skriva under på. Men i skuggan av tystnaden har frågor kring kvinnors rättigheter och jämställdhet ett flertal gånger varit uppe på agendan i landets allmänpolitiska debatt, inte minst under de arabiska upproren 2011 då många kvinnor i landet anslöt sig till protesterna och argumenterade för ökad representation inom beslutsfattande roller.

Men dagens situation för landets kvinnorörelse ser onekligen annorlunda ut. Många pekar på en tydlig nedgång vad beträffar den politiska stödet för att kvinnorättsfrågor ska hamna högst upp på agendan, vilket också bekräftas av färsk statistik; exempelvis att Jordanien trillat ner på Gender Gap Index till plats 134 av 142 länder under 2014. Samtidigt bör detta också ses i en kontext där kvinnofrågan i landet har tagit sig en ny riktning i och med med flyktingkrisen där frågor om syriska kvinnors specifika upplevelser mot bakgrund av krig också fått ökad relevans i landets inhemska debatt.

Flyktingfrågan

Som bekant har Jordanien tagit emot runt 600 000 syriska flyktingar sedan kriget inleddes och i nuläget befinner sig uppemot 20 000 vid gränsen mellan Syrien och Jordanien i väntan på att få komma in landet, men nekas inträde på grund av säkerhetsskäl. Men trots ett allt mer komplext politiskt klimat kämpar fortfarande ett flertal kvinnogrupper aktivt mot patriarkala strukturer, förtryck och diskriminering av kvinnor i samhället i stort.

I dagsläget arbetar ett flertal grupper för kvinnors rättigheter på olika plan, och inte sällan samarbetar de med regeringen för att frambringa positiv förändring vad gäller synen på kvinnor i landet. Ett sådant exempel är den av regeringen inrättade organisationen The Jordanien National Commission for Women (JNCW) med syfte att införa ett tydligt jämställdhetsperspektiv i politiken och arbeta med attitydförändringar när det kommer till synen på kvinnors roll i samhället. Andra framstående organisationer är Arab Renaissance for Democracy and Development (ARDD Legal Aid) som arbetar för att öka medvetandet kring juridiska rättigheter hos sårbara kvinnogrupper – både jordanska som syriska flyktinggrupper. Exempel på rättsfall de arbetar med kan vara skilsmässor och arvstvister men också frågor kring mänskliga rättigheter i stort. Eftersom att kvinnor i Jordanien generellt sett är underrepresenterade i en rad yrkesgrupper – således också inom juridiken – har organisations juridiska arbete fått en ökad sprängkraft i landet och växer rekordfort.

Arbete och självförsörjning

Under det gångna året har även ett flertal evenemang om kvinnors rättigheter anordnats runtom i huvudstaden Amman. I samband med uppmärksammandet av den Internationella dagen mot våld mot kvinnor i hemmet diskuterades ett flertal angelägna kvinnosaksfrågor i dagens Jordanien; att få ut fler kvinnor på arbetsmarknaden, det obetalda hemarbetet som belastar många kvinnor och inte minst frågor om ekonomisk självständighet. Och just frågan kring kvinnors möjlighet till självförsörjande har kommit att få en allt mer betydande roll inom det jordanska civilsamhället. I dag verkar ett flertal organisationer för att samla lokala kvinnors ärvda kunskaper i hantverk för att ge dessa kvinnor en möjlighet att arbeta och bli ekonomiskt stärkta och samtidigt bevara traditioner i både hantverk och matlagning.

Exempelvis arbetar organisationen Kura med att ge kvinnor hantverkskurser för att i förlängningen ges möjlighet att skapa egna företag. Andra exempel är de otaliga kvinnokooperativ runt om i landet i vilka kvinnor går samman och säljer smycken, handmålade skålar eller traditionella olivtvålar. I dessa sammanhang tycks en vilja att stärka varandra och tillsammans arbeta för ekonomisk stjälvständighet växa sig starkare. Är kanske dessa kooperativ grundpelare för den framtida jordanska kvinnokampen? Än återstår det att se. Många frågetecken kring framtidens kvinnorörelse i Jordanien kvarstår.

Säkerhetsläget, flyktingfrågan, den låga siffran vad beträffar politisk representation – alla dessa frågor kommer spela roll för hur rörelsen tar sig form i framtiden. Men än lever och växer kvinnokampen i Jordanien, om än för tillfället i skuggan av andra politiska frågor.