Gunnel Lindbloms film Sally och friheten från -81 har nypremiär ikväll när sajten om kvinnor i film lanseras.

Premiär för ny sajt med kvinnor inom svensk film

2016-04-15 | Katarina Andersson padlock

KULTUR/FILM

I dagarna lanserar Svenska Filminstitutet sin omfattande satsning Nordic Women in Film, en databas över kvinnor i svensk film, med syfte att skriva om filmhistorien. I samband med detta bjuder Cinemateket på Filmhuset i Stockholm in till ett program med gratis filmvisning under hela helgen.

Här kan du läsa mer om projektet.

Här hittar ni helgens program.

Under rubriken Tystnad! Omtagning visas filmer av 70- och 80-talens tongivande kvinnliga regissörer, som Maj Wechselmann och Suzanne Osten. Dessa får i sin tur möta en yngre generation filmskapare i en serie samtal med bland andra Lawen Mohtadi och Lo Kauppi. Sajten har som ambition att vara både en historisk kunskapsbank och en aktuell plattform för rekrytering – alla kvinnor som har verkat och verkar bakom kameran i Sverige ska finnas med.

Dåligt med jämställdheten

Vid en pressträff i veckan berättade Filminstitutets vd Anna Serner om bakgrunden till Nordic Women in Film; när hon tillträde 2011 hade hon lång erfarenhet av att vara kvinna och chef, och att jobba med jämställdhetsfrågor.

– Nästan det första som hände mig var att vi hade en vårpresentation av säsongens filmer i januari 2012, och då var det åtta procent kvinnliga regissörer med. Jag insåg att jag skulle få höra samma förklaringsmodeller igen, till varför det inte är fler kvinnor.

Tillsammans med filmaren Tove Torbiörnsson, som gick bort i fjol, bestämde hon sig för att hitta de fem vanligaste argumenten som brukar få förklara avsaknaden av kvinnor, och sedan hitta motargument.

– Det absolut vanligaste argumentet, inte bara i filmvärlden, är att det finns ju inga. Det finns inga kompetenta filmare som är kvinnor. De kan inte, de klarar inte budgeten, de är inte tillräckligt bra, deras projekt är inte intressanta nog.

Visa upp alla kvinnor inom filmen

Inspirerade av Ebba Witt-Brattströms projekt Nordic Women in Literature bestämde sig Serner och Torbiörnsson för att visa upp alla kvinnliga filmare som har funnits genom hela historien. Resultatet efter fyra års arbete är sajten Nordic women in Film. Som namnet antyder var projektet från början en samnordisk angelägenhet. Nu har endast Sverige gått vidare med idén men förhoppningen är att vara en förebild för de andra nordiska instituten och att kunna samarbeta i framtiden, varför namnet fått vara kvar.

Jannike Åhlund har varit projektledare för sajten:

– Det handlar om att lyfta fram kvinnors insatser, som ju ofta har varit utskrivna ur historien. Den ska fungera som en kunskapsbank, för det är i botten en databas med 700 namnposter. Men, det är en databas med extra allt, det finns artiklar, inlägg och fördjupningar.

Från Selma Lagerlöf till Bianca Kronlöf

Här finns alla från Selma Lagerlöf och filmpionjären Anna Hofman-Uddgren till samtida filmskapare som Bianca Kronlöf och Lisa Aschan. Åhlund har tröskat igenom tio årgångar av Svensk filmografi samt Svensk filmdatabas för att vaska fram alla namn.

– Filmografin är ganska uttömmande men det finns inget sätt att könsfiltrera, det är ju en fysisk uppslagsbok som sträcker sig till 1999. I Svensk filmdatabas kan man inte heller söka efter just kvinnor så jag har bläddrat mig igenom. Sen har vi kompletterat med olika korsningsinsatser.

De yrkeskategorier som finns med i databasen är i första hand regissörer, manusförfattare, producenter, klippare och fotografer. Tre gjorda filmer, oavsett längd, är minimikravet. Fokus ligger på film, men tanken är att utvidga till att också inkludera tv-produktioner, där många kvinnor började sin karriär på 70- och 80-talen.

– Känner du att ni har fått med alla?

– Nej, inte alla, men väldigt många. Och vi har varit snällare vad gäller de första decennierna, där måste det inte vara tre filmer för det kan finnas en intressant historia. Utöver historieskrivningen är förhoppningen som sagt att sajten ska kunna utvecklas till en sorts enkönad filmarbetarhandbok.

Digitaliseringsprojektet en pusselbit

– På så vis kan vi göra kvinnor mer synliga på ett konkret sätt i arbetssammanhang, säger Jannike Åhlund. Du ska till exempel kunna söka här efter en kvinnlig fotograf.

Det handlar också om att tillgängliggöra själva filmerna. Många av kvinnors filmer är helt enkelt svåra att få tillfälle att se. Här är institutets digitaliseringsprojekt en viktig pusselbit. De filmer som visas i helgen menar Jannike Åhlund är exempel på filmer som inte visas särskilt ofta, även om kvinnorna bakom är mycket namnkunniga. Till exempel visas Christina Olofssons Dirigenterna, Marie-Louise Ekmans Mamma pappa barn och Gunnel Lindbloms Sally och friheten, med Ewa Fröling i titelrollen, som nyligen restaurerats och har nypremiär ikväll fredag. Urvalet får representera de kvinnor som kom ”på bred front” - de var inte fler än dussinet regissörer - under 70-och 80-talen.

– Vi har haft lite olika ingångar till valet av filmer, säger Jannike Åhlund. Några för att de är roliga att diskutera kring, några för att de inte kan ses på annat sätt, några för att de är nydigitaliserade.