Lahore sörjer och protesterar

2016-03-30 | Sholeh Irani padlock

UTRIKES

Lahore sörjer offren som mördades i självmordsattentatet på söndagen, som riktades mot barnfamiljer i parken Gulshan-i-Iqbal. Men från Lahore kommer även rapporter om civilsamhällets engagemang och stöd till de överlevande och deras krav att regeringen ska bekämpa extremister och terrorister.

Minst 72 människor omkom och 300 skadades i bombattentatet vid Gulshan-i-Iqbal-parken i Lahore, Pakistan, på söndagen. Parken var fylld med barnfamiljer, bland dem många kristna påskfirande. De flesta döda och skadade är dock muslimer, enligt rapporter om attentatet. 29 barn dog i explosionen rapporterade pakistanska Dawn på tisdagen. Gulshan-i-Iqbal är en stor park i centrala Lahore och en samlingsplats för arbetar- och medelklass barnfamiljer på söndagar. Bomben exploderade, enligt pakistanska uppgifter, i närheten av barnens lekplats och drabbade därför många småbarn. Många skadade ligger på sjukhuset och kämpar för sina liv.

Men Lahore vägrar reagera med rädsla, skriver Dawn. I stället väljer stadsbor att visa medkänsla. Trots varningar utfärdade av Jamaatul Ahrar, den militanta utbrytargruppen från talibanerna som låg bakom attacken, har Lahore-bor visat sin avsky mot terrorismen. Folk ställer upp som volontärer på sjukhusen, donerar blod och ger mat och vatten till de överlevande.

Bushra Khaliq, feminist och människorättsaktivist i Lahore säger till Feministiskt perspektiv att de senaste 15 åren har terrorismen skördat 60 000 dödsoffer i Pakistan. Hon hoppas dock att det senaste dådet kan bli vändpunkten som tvingar staten att agera hårdare mot religiösa fanatiker.

– Historiskt sett har den pakistanska staten beskyddat religiösa fundamentalister i syfte att använda dem dels som politiskt verktyg för att motverka den progressiva politiska diskursen i landet, men också för att bedriva regionalpolitiken ”strategic depth”. Genom denna politik har de ortodoxa mullorna och islamistiska militanta institutionaliserats i den politiska sfären. Därefter har dessa krafter blivit så starka att de dagligen utmanar staten.

Protestmarsch

På tisdagen gick advokatsamfundets medlemmar ut i protest mot terroristattacken tillsammans med civilsamhällets aktivister och andra stadsbor. Protestmarschen anordnades av Lahore Bar Association och Lahore High Court Bar Association. Demonstranterna utryckte vrede över attacken och statens oförmåga att skydda civilbefolkningen. Ett av de viktigaste slagorden i marschen krävde, enligt Khalid Mahmood från Labour Education Foundation som deltog i marschen, hårdare tag mot militanta grupper i deras säte i Punjab. Talare betonade behovet av säkerhet för civila i samhället.

– Nu är det avgörande att ha en diskussion kring religiös extremism i samhället. Nu krävs mer kraft bakom de progressiva rösterna i Pakistan som kan motarbeta extremismen i samhället, anser Khalid Mahmood.

Samma dag som bombattentatet i Lahore startade en stor grupp religiösa en sit-in-aktion i Islamabad och kräver bland annat att sharialagar implementeras i landet, berättar Bushra Khaliq.

– Därutöver kräver de att alla NGO:er i Pakistan ska förbjudas eftersom de motverkar islam. Religiös extremism, fanatism och våld kommer aldrig att besegras i Pakistan om staten inte helt skiljs från religionen. Något som jag betvivlar kommer att hända i detta land, utan en hård kamp.

Med alla medel

Enligt Bushra Khaliq växer den redan skarpa uppdelningen mellan progressiva och extremistiska krafter i Pakistan fram snabbt. Detta medan ett politisk skifte pågår inom staten (och militären) mot religiösa fundamentalister. Detta har de religiösa militanta uppfattat och krigar emot med all medel, även med terroraktioner mot mjuka mål, det vill säga skolor och parker.

– Mullorna har gått ut och offentligt tagit avstånd från statens hårda tag mot extremisterna den senaste tiden. De har särskilt kritiserat staten för att ha antagit en lag för att skydda kvinnor mot våld i hemmet. Lagen är under massiv kritik från samtliga religiösa grupper och partier som deklarerat lagen icke-islamisk. Med andra ord kräver dessa grupper tillåtelse att misshandla kvinnor i hemmet.