Dagar efter att en tonårig svensk flicka fritagits från IS/Daesh i februari i år rapporterade TT att 110 av 290 kommuner inte ens har inlett arbetet med att ta fram en handlingsplan för att förebygga att ungdomar ansluter sig till terrorrörelser, enligt den nationella samordnaren.

I tisdags uppgav Mona Sahlin till Svenska dagbladet att terrordåden i Bryssel ökar behovet av förebyggande arbete:

– Det finns inga starka ord kvar, det som har hänt är så fruktansvärt. Men jag känner så starkt att det förebyggande arbetet är ännu mer viktigt nu i terrorbekämpningen.

På riksdagsseminariet ”Svenska jihadkrigare – varför? Vilket ansvar har staten, trossamfunden och civilsamhället?”, som arrangerades innan jul, framhölls vikten av att utarbeta handlingsplaner på lokal nivå, och att alla kommuner har en fungerande plan, som en av de viktigaste aspekterna i det förebyggande arbetet mot extremism. Mona Sahlin menade att det i dag finns kommuner som inte tar hotet från våldsbejakande jihadism på allvar utan som menar att hotet från högerextrema grupperingar är viktigare att prioritera, men menade Sahlin: alla behöver vara på tårna när det gäller alla former av extremism, oavsett om det kommer från höger eller vänster eller från religiös fundamentalism. Hon berättade att den nationella stödlinjen, som sköts av Röda korset, dit man kan ringa om man är orolig för att ens barn kan vara på väg att dras in i en våldsbejakande extremistisk rörelse, nu är igång.

– Mitt arbete har delvis handlat om hur man ska stötta yrkesgrupper som ska jobba emot extremism, poliser, lärare fritidsledare och föräldrar.

– Jag har aldrig haft ett viktigare jobb i hela mitt liv, så mycket står på spel för jämlikhet och demokrati, sade hon och hon betonade under seminariet hur riktad propagandan från terrorgruppen IS/Daesh är mot exempelvis ungdomar eller unga vuxna. I sms- och förkortningarnas tidevarv används slanguttrycket yolo som står för You only live once flitigt av unga personer. IS har tagit fasta på det och har i dekaler och bilder skruvat på uppmaningen för att passa gruppens budskap till yodo: You only die once, why not make it martyrdom (du dör bara en gång, varför inte genom martyrskap).

– De finns på Twitter, Instagram och Facebook och det är ett ansvar, lär er förstå och se, sade Mona Sahlin på seminariet och hon tryckte på vikten av att ha kunskap kring hur sociala medier används i normalisering och rekrytering.

Kvinnor under radarn

Beatrice Ask, tidigare justitieminister och nu ordförande i justitieutskottet menade att arbetet med att motverka radikalisering som leder till våldsbejakande jihadism också måste fokusera på unga kvinnor, och på dessa som aktörer inte bara offer, något som tidigare har missats i stor utsträckning.

30-40 kvinnor eller flickor från Sverige har rekryterats till terrorverksamhet i Syrien. De hamnar ofta under radarn, säkerhetspolisen ser det inte som intressant för att man har tänkt att de rekryteras till markservice men inte till terror, sade Beatrice Ask som menade att det inte stämmer – även tjejer och kvinnor har använts i attentat. Hon menade att det också är viktigt att analysera de drivkrafter som får en flicka att resa, att de på något sätt hittat svar som de inte hittat hemmavid.

– Jag tror att vi behöver fundera över vad unga kvinnor tänker på och vad som kan få dem att ta steget, för annars kommer vi att misslyckas förebygga terrordåd. Det bekymrar mig att vi har ganska dålig kunskap på området, sade Beatrice Ask och pekade på att terrorgruppen IS propaganda ofta är utformad på sätt som är tänkt att locka kvinnor:

De jobbar med hela paletten och därför måste samhället jobba med ett brett uppdrag.

Mahmoud Khalfi, imam vid Stockholms moské, sade att det är oerhört viktigt att muslimer och företrädare för muslimska organisationer som imamer deltar i och är aktiva i samtalet om hur man kan förhindra och bekämpa all extremism. Han menade dock att det ibland kan finnas svårigheter i diskussionen kring extremism och terrorism, bland annat då en enhetlig definition kring terrorism saknas och begreppet ofta politiseras. Han pekade också på att olika situationer i världen påverkar grogrunden för extremism, och att västvärldens stödjande av olika diktaturer gör att diskussioner kring demokrati kan eka ihåligt.

– Diktatur är en fabrik till extremism, sade han.

Han pekade också på vikten av att se nyanser och skillnader i till exempel olika islamistiska grupperingar eftersom olika grupper som beskrivs som islamister beter sig väldigt olika och pekade på Tunisiens islamistparti Ennahda. Ennahda fick makten i Tunisien efter det första fria valet efter arabiska våren, men lämnade sedan ifrån sig makten till en teknokratisk regering och efter valet 2014 gratulerade partiet sin motståndare Nidaa Tounes till valsegern och Ennahda har beskrivits som det ”mest demokratiska partiet i Tunisien”, och landets dialogkvartett belönades i höstas för sitt arbete med att hålla samman landet på rätt kurs genom Nobels fredspris.

– Nu ingår de i regeringskoalitionen, jag hoppas att hela världen ska stödja landet, det är ett gott exempel som visar att islamister kan fungera bra och demokratiskt.

Genomgående påtalade paneldeltagarna att det man problematiserade inte handlade om islam som religion utan en liten och mycket extrem tolkning, salafism och salafistisk jihadism, eller som Mona Sahlin hellre ville tala om det, våldsbejakande jihadism.

– Vi får aldrig säga att muslimer eller islam är en risk. Vi ska prata om jihadism. Det finns intressen som vill att oro för IS ska bli ett hat mot islam och muslimer, sade hon och fortsatte genom att vända sig till imam Mahmoud Khalfi:

– Jag blir bekymrad i att du säger att orsakerna finns i diktaturer. De flesta människor som blir förbannade över diktaturer eller konflikten Israel-Palestina, de blir inte självmordsbombare, invände hon och menade att den viktiga frågan är vad det är som gör att en del drar hatet så långt att de är beredda att spränga sig själv och andra.

”Dubbla måttstockar”

Senare utvecklade Mahmoud Khalfi vad han menade och pekade på sin erfarenhet av att föra samtal med unga om radikalisering, ett arbete i vilket mänskliga rättigheter och demokrati är centrala frågor. Han sade att en del unga muslimer pekar på att när den arabiska våren ägde rum så fick inte den demokratiseringsrörelsen tillräckligt stöd:

– När jag träffar unga i mitt fältarbete så finns det de som säger: Vi tror inte på världspolitiken, sade han och pekade på hur Egypten utvecklat sig efter den arabiska våren till en lika repressiv stat som under Mubaraktiden. Att Muslimska brödraskapet stämplades som terrorister i Egypten utan större protester från omvärlden signalerar dubbla måttstockar menade han:

– Man stämplade Muslimska brödraskapet som terrorister, och tog sedan makten genom en kupp och sedan blir [president Abdul Fatah al-] Sisi välkomnad i Storbritannien och Sisi demonstrerade i Paris efter Charlie Hebdo. Ungdomar ser de här motsägelserna, och menar att det finns ingen demokrati, finns bara demokrati till dem, inte till oss. Hur ska man övertyga när de ser deras bröder och systrar bränns i Burma och Syrien, det försvårar vårt uppdrag för att kunna övertyga ungdomar, sade han och menade att det finns en känsla av vanmakt i att man tycker att ingen bryr sig om detta, men Mona Sahlin hade igen invändningar mot den verklighetsbeskrivningen:

– Jag vet hur mycket arbete du gör inte minst. Men jag blir igen bekymrad över ditt sätt att uttrycka dig, det är många som bryr sig om vad som sker med muslimer.

– Det är sant, sade Mahmoud Khalfi.

Viktigt skapa tillit

Fokus under panelsamtalet rörde sig alltså om religiös fundamentalism eller våldsbejakande jihadism. Panelen bestod förutom av Mona Sahlin, Beatrice Ask och Mahmoud Khalfi också av Amina Kakabaveh från organisationen Varken hora eller kuvad, samt riksdagsledamot för Vänsterpartiet. Hon hänvisade till händelseutvecklingen under senhösten:

– Det är nödvändigt i dag, när händelser sker som i Paris, Beirut, det ryska turistflyget – och vi glömmer inte att för ett par veckor sedan skördades hundra liv i Ankara. Det var Isis som låg bakom dessa dåd. Vi ska inte vara rädda men uppmärksamma och ta ansvar från politiskt och samhällets håll, sade hon i sin inledning.

I panelsamtalet deltog även Magnus Ranstorp, terrorismforskare på Försvarshögskolan, och samtalet modererades av journalisten och författaren Torbjörn Elensky. Magnus Ranstorp menade att de sociala processerna som sker undervärderas, att det faktum att samhället ofta lämnar eller överger så kallade utanförskapsområden som kan fungera som drivhus för extremism.

– Det är viktigt med sociala insatser, men vi gör också en otjänst om vi inte förstår vad den salafistiska jihadistiska ideologin innebär. Den är marginell men har enorm påverkan, sade Magnus Ranstorp och fortsatte:

Det finns socioekonomiska faktorer – när alla retirerar så lämnar man fältet fritt, men det finns också grupper som Sharia 4 Belgium, som rekryterat en fjärdedel av de som rest till Syrien från Belgien, sade Magnus Ranstorp som också påpekade att det förekommer en växelverkan mellan högerextremism och jihadism, och att Sverige hittills inte haft sådana grupperingar som Sharia 4 Islam eller Profetens Umma som finns runt Mullah Krekar i Norge:

– Det är grupper som vill provocera fram islamofobi, skapa klyftor och sedan plocka folk till sig, och sådana grupper har inte varit så synliga här.

Han menade att det arbete som Mona Sahlin gjort som samordnare varit viktigt, men påpekade att även om ett bra arbete sker nationellt så måste det lokala arbetet struktureras och det kan inte göras utan en konkret handlingsplan. Magnus Ranstorp har lett ett arbete för att ta fram en sådan handlingsplan mot radikalisering i Danmark under våren 2015 som inleddes efter terrordådet mot mötet Lars Vilks deltog i, samt mot synagogan i Köpenhamn, i februari förra året.

– Det handlade om att skapa bättre tillit mellan medborgare och politiken, genom medborgarforum mötte jag folk från shia- och sunnisamfund och sade: Det här är ert forum, hur ska vi jobba med de här frågorna?, sade han och fortsatte:

– Det handlar om att inte bara prata om extremism och radikalisering utan alla frågor folk har i relation till utanförskap och segregation.

Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.