Schyman på Lesbos: Jag behöver höra berättelserna direkt

2016-03-21 | Anna-Klara Bratt padlock

UTRIKES

Just nu befinner sig Gudrun Schyman tillsammans med fotografen Mimika Kirgios på ön Lesbos för att själva bilda sig en uppfattning om flyktingarnas situation i samband med att EU:s avtal med Turkiet har trätt i kraft.

– Jag åker till Lesbos stränder och till Atens hamn för att jag behöver höra berättelserna direkt och för att kunna vittna om det som sker, säger Gudrun Schyman.

Gudrun Schyman befinner sig just nu nu i Grekland för att tillsammans med organisationen Vi Gör Vad Vi Kan bevittna konsekvenserna av Sveriges och EU:s migrationspolitik och flyktingmottagande. Under det senaste året har mellan 1 000 och 5 000 flyktingar anlänt till ön varje dag, till stora delar utelämnade till frivilligarbetare på plats.

– Jag åker till Lesbos stränder och till Atens hamn för att jag behöver höra berättelserna direkt och för att kunna vittna om det som sker. Jag vill kunna stå emot argumenten om att det inte är ”realistiskt” att vi tar emot fler i det här läget eller att de människor som flyr för sina liv hotar ”vår” trygghet. Jag vill kunna försvara mina krav på att Europa ska öppna sina gränser och att Sverige ska gå tillbaka till en generös flyktingpolitik med bilder från verkligheten. Jag vill att politiken ska handla om människor av kött och blod, inte viras in i vilseledande resonemang om ”volymer”, säger Gudrun Schyman, Fi.

Mellan den 20 och 22 mars besöker Gudrun Schyman tillsammans med fotografen Mimika Kirgios Lesbos på inbjudan av organisationen Vi Gör Vad Vi Kan för att träffa de organisationer och volontärgrupper som sköter huvuddelen av mottagande, livräddning och sjukvårdsarbete.

Värdefullt för politiker

– Vi tror att det vore enormt värdefullt för fler politiska aktörer att se hur Europas flyktingmottagande fungerar i praktiken. Vi vill göra det möjligt för så många som möjligt att på plats se konsekvenserna av den inhumana hanteringen av människor på flykt och hoppas därigenom kunna påverka det nationella och internationella arbetet för en mänsklig och värdig flyktingpolitik, säger Sofia Knöchel Ledberg, ordförande för Vi Gör Vad Vi Kan.

– Det har genom världshistorien skett katastrofer där vi i efterhand frågat oss varför ingen sa något. När den frågan kommer vill jag kunna svara. Berätta om den solidaritet som växte fram underifrån, genom alla volontärer i Sverige, Grekland och runt om i Europa. Jag vill prata om alla de mänskliga möten som gav kraft. Jag vill kunna berätta om hur en majoritet av politikerna svek under trycket av en framväxande nationalism. Men också om hur det sveket blev grunden för många människors engagemang i nya rörelser där frågan om respekten för mänskliga rättigheter flyttades högst upp på den politiska dagordningen, säger Gudrun Schyman.

Starkt kritiserat

Rätten att söka asyl ingår i FN:s förklaring om de grundläggande mänskliga rättigheterna, som Sverige och övriga europeiska länder har förbundit sig till att följa. Överenskommelsen som nu har ingåtts mellan EU och Turkiet sätter asylprocessen ur spel genom att införa summariska avvisningsprocesser och kollektiva utvisningar, vilket har kritiserats av en mängd internationella organisationer. Amnesty International har understrukit att detta är förbjudet enligt Europakonventionens skydd för de mänskliga fri- och rättigheterna. Att inte ta emot barn på flykt och att förvägra dem återförening med sina familjer bryter dessutom mot FN:s barnkonvention. Den svenska regeringens lagförslag fått unison och stark kritik från samtliga 22 remissinstanser.

– Konsekvenserna av EU-uppgörelsen om flyktingar får brutala konsekvenser för de människor det handlar om. Volontärer och NGO:: kastas ut ur läger som töms under deportationsliknande former. Alla ska i fängelseliknande förvar för vidare befordran till nyinrättade läget som ingen vet om de finns. Asylrätten är satt ur spel i praktiken. Volontärer har byggt upp infrastruktur av solidaritet. Den raseras nu till förmån för repression från staten, säger Schyman till Feministiskt perspektiv.

Schyman är likt de svenska remissinstanserna mycket kritisk till Turkiet som avtalspartner:

– Turkiet är en stat som gång på gång kränker mänskliga rättigheter med inskränkt pressfrihet, mötesfrihet och yttrandefrihet. Landet är inte en medlemsstat i EU och därför inte bundet av de EU-rättsliga bestämmelser som ska skydda flyktingar. Feministiskt initiativ anser att avtalet måste stoppas, säger Schyman.