Victoria Kawesa, antirasistisk talesperson och Gudrun Schyman, partiledare i Feministiskt initiativ.

Bild: Pressbild, Elisabeth Ohlson Wallin

Fi: Vi kräver att hatbrotten prioriteras!

2016-03-21 | Gudrun Schyman , Victoria Kawesa padlock

OPINION

”Feministiskt initiativ kräver att alla hatbrott ska prioriteras och resurser ges för att komma till rätta med det. Vi kräver också att Sverige uppfyller de åtaganden som gjorts i internationella avtal kring mänskliga rättigheter samt implementerar fullt ut FN:s konvention om avskaffande av alla sorters rasdiskriminering.” Det skriver Victoria Kawesa och Gudrun Schyman, Fi, med anledning av den internationella dagen mot rasism som infaller i dag.

Gudrun Schyman är partiledare och Victoria Kawesa, antirasistisk talesperson i Feministiskt initiativ.

Internationella dagen mot rasism, eller Day for the Elimination of Racial Discrimination som den heter på engelska, uppmärksammas av FN sedan 1979 mot bakgrund av dödsskjutningen av 69 fredliga demonstranter i Shapeville i Sydafrika 1960.

LÄS mer på FN:s hemsida.

RELATERADE ARTIKLAR:

2016-03-21 Lilla P – din present borde vara kroppslig integritet

I dag, den 21 mars, är det FN:s internationella dag för avskaffande av rasism och rasdiskriminering. En dag som berör oss alla eftersom rasism och rasideologier genomsyrar mångas vardag och våra institutioner. Det är en problematik som inte bara kan tillskrivas högerextrema grupper i samhället. Vardagsrasismen har många farliga ansikten.

Det finns en vithets- och västerländsk norm som ger luft åt rasism. Rasistiska uttalanden, även från folkvalda politiker är något som återkommer kontinuerligt. Rasistiska strukturer påverkar människors materiella villkor, deras trygghet, delaktighet, inflytande. Deras tillgång till makt. Den strukturella rasismen och den etniska diskrimineringen visar sig på arbetsmarknaden, bostadsmarknaden, i hälso- och sjukvården samt i skolan. Den politiska retoriken i Sverige blir en del av att normalisera rasism och diskriminering.Vi måste bryta synen på rasism och rasideologier som något som tillhör de högerextrema.

Enligt Brå ökar de rasistiska hatbrotten. En majoritet av de hatbrott som anmäls har rasistiska motiv och utförs till 84 procent av personer i majoritetsgruppen mot människor i minoritetsgrupper. De flesta av anmälningarna har afrofobiska motiv, följt av antiromska. De islamofobiska och antisemtiska hatbrotten är de kategorier som växer snabbast av hatbrott som identifierats ha rasistiska motiv. Andelen våldsbrott är högre vid afrofobiska hatbrott medan olaga diskriminering är vanligare vid antiromska hatbrott.

I Sverige har vi ingen brottsrubricering mot hatbrott, utan de brotten ingår i hets mot folkgrupp och olaga diskriminering samt är grund för straffskärpning. Dessutom så anmäls inte alla hatbrott och alldeles för sällan leder de anmälda brotten till åtal vilket gör att tanken med hatbrottslagstiftningen urholkas. Kommissionen mot antiziganism har bland annat gett Diskrimineringsombudsmannen (DO) kritik för att romers anmälningar faller bort och inte leder till åtal. Kommissionen påpekar även att myndigheter helt enkelt inte förstår att det som sker är ett hatbrott och på så vis inte går vidare med det.

I Sverige har vi lagen om hets mot folkgrupp, men lagen är otillräcklig då den sällan tillämpas och dessutom är för snäv eftersom den begränsar brottet till hets genom tal och skrift. Den hindrar inte rasistiska partier från att få demonstrationstillstånd eller ta sig in i parlamentariska församlingar. Nazism och fascism har kommit till makten genom demokratiska val tidigare, i Tyskland ledde det till Förintelsen.

FN:s konvention om avskaffande av alla sorters rasdiskriminering från 1965 (CERD) tar upp vad som är att betrakta som rasism och kravet på att undertecknande stater avskaffar organisationer som främjar och uppmanar till rasdiskriminering. Sverige ratificerade konventionen 1972, men genomför fortfarande inte fullt ut det som står i den.

Vi måste bryta synen på rasism och rasideologier som något som tillhör de högerextrema, när det i själva verket genomsyrar hela samhället. Som när en afrosvensk politiker blir uppsökt och knivskuren i sitt hem och nätet svämmar över av fördömande kommentarer – mot den utsatte. Som när attacken mot en romsk kvinna inte leder till åtal men istället till ytterligare attacker nästa dag. Som när en före detta statsminister uttalar sig om sin egen upplevelse av att känna sig trängd när han möter människor som tigger - istället för att problematisera de strukturer som skapar och upprätthåller ett vi- och dom-tänkande.

Det är bara några få exempel på hur det den senaste tiden skett en förskjutning där rasism normaliseras i det offentliga samtalet.

Feministiskt initiativ kräver att alla hatbrott ska prioriteras och resurser ges för att komma till rätta med det. Feministiskt initiativ kräver också att Sverige uppfyller de åtaganden som gjorts i internationella avtal kring mänskliga rättigheter samt implementerar fullt ut FN:s konvention om avskaffande av alla sorters rasdiskriminering (CERD). Vi får inte låta historien upprepa sig!