Kvinnor mot Cunha – en feministisk folkrörelse

2016-03-11 | Clara Lee-Lundberg padlock

UTRIKES

Brasiliens feminister hade fått nog. Det var i november när Eduardo Cunha, talman för den brasilianska kongressen, presenterade det nya lagförslaget som vill inskränka den redan strikta aborträtten som det massiva motståndet tog fart. Clara Lee-Lundberg har talat med aktivisterna Gopala Miron och Mariana Patrício om det som har kommit att kallas ”den feministiska våren” i Brasilien.

På ett café i stadsdelen Laranjeiras i Rio de Janeiro träffar jag aktivisterna Gopala Miron och Mariana Patrício för att prata om hur allt började i det som har kallats ”den feministiska våren” i Brasilien. De var båda med och startade proteströrelsen ”Mulheres contra Cunha” (Kvinnor mot Cunha) för några månader sedan. Allt började med tre olika event på Facebook:

– När det nya lagförslaget offentliggjordes och Eduardo Cunha gjorde ett av sina idiotiska uttalanden blev jag desperat och kände jag mig tvungen att agera. Jag startade ett event på Face-book som hette ”Mulheres contra Cunha”, och redan efter en dag hade över 6 000 personer attendat! Sen upptäckte jag att det fanns två protest-event till som var kritiska till Cunha, så vi började chatta och sen gick vi ihop till ett enda event, berättar Mariana Patrício.

Gopala Miron och hennes kompisar hade också startat ett Facebook-event, men ingen av dem hade tidigare varit aktiv i någon politisk rörelse, de hade inte ännu börjat kalla sig själva för feminister vid den tidpunkten:

– Jag och mina tjejkompisar brukade träffas och diskutera, men vi hade liksom ingen feministisk agenda, vi visste bara att det var massor av saker som gjorde oss upprörda, och en av dem var Eduardo Cunha. När han på ett så konkret sätt ville reducera våra rättigheter som kvinnor kände vi att det var nog. Så vi startade Facebook-eventet, och efter det började vi med manifestationerna, säger Miron.

Mariana Patrício. Foto: Bel Junqueira

Sexism och könsroller

Även Mariana Patrício säger att hennes feministiska engagemanget började växa fram på riktigt när hon var med och startade Mulheres contra Cunha:

– Jag har alltid varit politiskt aktiv i olika samhällsfrågor, men inte i någon speciell organisation. Mitt första feministiska uppvaknande kom för bara ett år sedan när jag blev mamma och senare separerade från barnets pappa. Då började jag bli mer medveten om sexism och könsroller, både på ett privat och samhälleligt plan. Men Mulheres contra Cunha var en avgörande erfarenhet, det har blivit min feministiska plantskola! Jag har också blivit medveten om att jag som vit, medelklasskvinna har helt andra förutsättningar och utgångspunkter än till exempel en svart arbetarklasskvinna.

I dag tillåts abort i Brasilien endast vid våldtäkt, fara för kvinnans liv eller vid allvarlig fosterskada. Det nya lagförslag som Eduardo Cunha har lagt fram vill begränsa aborträtten ytterligare, den nya lagen skulle tvinga kvinnor att medicinskt ”bevisa” våldtäkt innan aborten kan genomföras, och lagen vill också minska tillgången till dagen-efter-piller. Dessutom vill den göra det straffbart för personer och organisationer att informera om abort.

När Mulheres contra Cunha arrangerade sin första protestmanifestation den 28 oktober 2015 anslöt över 8 000 personer, de flesta kvinnor. På ett förberedande möte hade de kommit överens om några paroller som alla kunde skriva under, och så bildades en kulturgrupp som skulle jobba för att göra manifestationen mer kreativ:

– Det var fantastiskt, att så många kvinnor med så olika bakgrund, från olika samhällsklasser och med olika politiska åsikter ändå kunde enas kring de två viktigaste parollerna ”Ut med Cunha” och ”Mot lagförslaget PL 5069”. Vi började vid Alerj (lagstiftande församlingen i Rio de Janeiro), gick sedan förbi Eduardo Cunhas kontor där vi gjorde en slags intervention och gick senare vidare till torget Cinelândia där vi hade tal och olika akter. En kvinna som var naken och kroppsmålad gjorde en performance och det var väldigt peppig stämning! Jag har sällan känt så mycket enighet och solidaritet, berättar Gopala Miron.

Symbol för kvinnofientlighet

Efter den första stora manifestationen följde flera, även i andra städer som Belo Horizonte och São Paulo samlades upp till 20 000 kvinnor för att protestera mot Cunha. I medierna kallades det för ”Kvinnornas vår” och jämfördes med andra liknande proteströrelserna som till exempel den arabiska våren. Mariana Patrício säger att Eduardo Cunha blev en symbolisk figur för de kvinnofientliga och patriarkala strukturerna i det brasilianska samhället, men att det redan innan Mulheres contra Cunha uppstod hade börjat dyka upp feministiska kampanjer i sociala medier:

– Det fanns en hashtag som hette #förstasexuellatrakasserierna och en annan som hette #hemligavännen och båda gick ut på att kvinnor berättade om sexuella trakasserier och övergrepp som de blivit utsatta för. Jag tror att det som förenar alla oss som är aktiva i Mulheres contra Cunha är att vi alla kämpar för ett rättvist och jämställt samhälle. Men det är klart att det har uppstått inbördes diskussioner, framförallt mellan kvinnor som tillhör olika politiska partier.

– En del ville att vi skulle vara mot president Dilma Rousseff, att”Bort med Dilma” skulle vara en av våra paroller. Så det har också varit en övning i att lyssna och respektera andras åsikter, även om du inte håller med, berättar Miron.

När jag träffar Mariana Patrício och Gopala Miron är det sommar i Brasilien (och vinter i Sverige) och parlamentsledamöterna är på semester. Precis innan jul blev Eduardo Cunha åter aktuell som huvudmisstänkt i ytterligare en förundersökning gällande pengatvätt och korruption.

Mulheres contra Cunha förbereder sig för att fortsätta sin protestkampanj när sommaruppehållet är slut och Eduardo Cunha är tillbaka i parlamentet. Patrício säger att hon inte ger sig förrän han blir avsatt, och att lagförslaget om inskränkt aborträtt inte går igenom:

– Vi kommer fortsätta att ordna protestmanifestationer och visa att vi menar allvar. Vi ger oss inte!

Miron säger att det faktum att det är kommunval i Rio de Janeiro 2016 och att en av kandidaterna till att bli Rios nya borgmästare är politikern Pedro Paulo (från Eduardo Cunhas parti PMDB) som erkänt att han misshandlat sin ex-fru gör att den feministiska agendan blir ännu mer aktuell:

– Det är helt absurt, att vi ska ha en kvinnomisshandlare som borgmästare! Det kommer vi aldrig att acceptera! Ut med Cunha, och ut med Pedro Paulo, säger hon med eftertryck.