Det krävs absoluta toppbetyg för att komma in på Handelshögskolan ett privatägt universitet som har ett rykte om sig att utbilda morgondagens ledare, eller som skolan uttrycker det:
”… som förädlar talang för ledande befattningar inom privat och offentlig sektor.” Dessvärre tycks skolan länge ha varit blind för sin egen begränsande kultur. Studenter som söker sig till Handelshögskolan har toppbetyg. Det är alltså elitstudenter vi talar om, och en del går vidare till forskning och undervisning, gärna med koppling till andra elituniversitet som Harvard och Stanford. Få kvinnor når dock den akademiska toppen, bara nio procent av Handelshögskolans professorer är kvinnor (3 av 35).
179 år av ensamhet är något så ovanligt som en kollektiv berättelse från en mansdominerad arbetsplats. Titeln refererar till den samlade tid som de 10 författarna arbetat på Handelshögskolan. ”Vi sätter en ära i att diskutera, vrida och vända på frågor. Kvinnor på andra typer av arbetsplatser kanske skulle ha svårt att skriva en liknande bok, och därför känner vi också ett ansvar, vi som kan. Vi hoppas att våra berättelser kan inspirera andra till om inte en ny bok så åtminstone nya samtal. Vi önskar att fler blir uppmärksammade på hur mansdominansen kan bestå, år efter år, och hur den utmanas och brytas.”
Det är en heterogen samling berättelser som ändå bildar en helhet. Författarna har olika erfarenheter och strategier. Några framhåller gruppen som ger styrka och att möta motstånd med humor. En framhåller betydelsen av stöd från en manlig professor. Några ser hopp och förändringsmöjligheter, andra har lämnat – eller söker näring utanför Handels för att orka vara kvar där. Gemensamt är att ingen ber om ursäkt. Alla vet sitt värde – även om inte deras arbetsgivare och en del kollegor tycks ha sett det.
Stereotypa förväntningar
Antologin bjuder läsaren på många osannolika interiörer och situationer från slutna rum. Till exempel får vi veta hur resonemanget går när en kvinnlig myndighetschef i övre 40-årsåldern sorteras bort i urvalet till ett MBA-program, till förmån för yngre manliga sökande som gillar segling och golf. Öppet diskriminerande situationer varvas med berättelser om mer subtila mekanismer. En Handels-student kan fortfarande gå hela utbildningen utan att möta en kursansvarig som är kvinna.
Kön är heller inte Handelshögskolans enda problem. ”Hur många gulingar vill vi egentligen ha här?” frågas det på ett möte om skolans internationaliseringsstrategi. Lin Lerpold, forskare och lärare med koreanskt ursprung beskriver stereotypa förväntningar och hur vithetsnormen samverkar med patriarkala strukturer. Hon anser att skolan är mer modern och öppen nu, men att hennes egen och andras tystnad har haft ett pris. ”Med tanke på att skolans studenter går vidare till viktiga positioner i samhället vet jag att min tystnad på sätt och vis har bidragit till att forma det svenska näringslivet som det ser ut idag. Min tystnad har bidragit till att vidmakthålla den snedfördelning och de strukturer som präglar våra mest framstående bolag och organisationer.”
Författarna visar på en styrka, både i att formulera och hantera problem och hur man kommer vidare. De som är kvar hoppas på förändring. De som lämnat pekar mer på den förlust av resurser och kunskapskapital som pågår.
Förlegad och osund kultur
Antologin kan läsas som ett komplement till Föregångare - kvinnliga professorer om makt, liv och vetenskap (2010) där några av de första kvinnliga professorerna beskriver sin resa, ungefär i tiden då många av dem skulle gå i pension. 179 år av ensamhet är annorlunda eftersom detta pågår här och nu, beskrivet av kvinnor mitt i sin akademiska karriär, på en specifik arbetsplats.
Några av författarna forskar om kön och genus vilket många gånger har inneburit en ytterligare utsatt position. 2004-2005 kulminerade det i att Fosforgruppen, ledd av Anna Wahl, flyttade från Handelshögskolan till KTH. Den varbölden är ännu inte läkt men här får vi ytterligare pusselbitar för att förstå den press som dessa forskare utsattes för då. (En del finns även beskrivet i antologin Motstånd och Fantasi. Historien om F som 2008 som handlar om när feministisk forskning möts av motstånd.)
179 år av ensamhet påminner på ett sätt om Dokumentet som skrevs av Aftonbladets kvinnliga journalister i slutet på 1970-talet, den skrevs också i hopp om att förändra en förlegad och osund kultur på en specifik arbetsplats.
Förhoppningsvis kommer antologin väcka debatt både på Handelshögskolan och inom universitetsvärlden. Handelshögskolan rektor Lars Strannegård beskriver i en intervju antologin som ”häpnadsväckande läsning” och känslomässigt drabbande. Det är bra.
De strukturer som blottläggs återfinns säkerligen på många arbetsplatser. Kanske ledda av chefer som fått sin utbildning på Handelshögskolan?
Följ oss
Gå till sidtoppen
MEST KOMMENTERAT
SENASTE KOMMENTARERNA
Om Var Grupp 8 en feministisk organisation?
Om #bildskolan 21: Att äta Den Andre
Om #bildskolan 21: Att äta Den Andre
Om Porr handlar om betalda övergrepp
Om Nobels fredspris till kampanj för att avskaffa kärnvapen
Om Feministiskt perspektiv öppnar arkivet och startar på nytt!
Om Rödgrönt ointresse för fred och nedrustning borde oroa många
Om Var inte målet att vi skulle jobba mindre?
Om Feministiskt perspektiv öppnar arkivet och startar på nytt!
Om Feministiskt perspektiv öppnar arkivet och startar på nytt!
MEST LÄST