Maria Jacobson är återkommande kulturkrönikör i Feministiskt perspektiv.

Längden har ingen betydelse

2016-03-08 | Maria Jacobson padlock

KRÖNIKA/KULTUR

Mediekritikern Maria Jacobson irriteras över den kassa representationen av kvinnor i nyhetsmedier och blir förbannad på journalisternas stereotypa observationsförmåga. Den vreden är bra att ha just i dag, den 8 mars.

Om jag skriver: ”Maria Jacobson är av medellängd och hon verkar ännu mer medellång i sin medelstora lägenhet”, skulle det då säga något alls om någonting av betydelse? Nej, skulle inte tro det.

Men i SvD Perfect Guide läser jag:

”Den välkända interiör- och modedesignern Jenni Button är en petit kvinna, och i sitt enorma loftliknande hem på Hout Bays kullar i Kapstaden verkar hon ännu mindre.”

Det här stod i det senaste numret av weekendmagasinet som jag av oklar anledning får hem gratis i brevlådan. Jag prenumererar inte på Svenska Dagbladet, jag har inga inkomster som motiverar ett tröjköp för 3 900 kronor. Jag tillhör inte målgruppen som vill läsa om trendanalyser och shopping av många skäl, men inkomst är ett av dem.

I tidningen finns en artikel om den för mig okända designern Jenni Button. Det nästan första jag får veta att hon är en liten, liten kvinna i ett stort, stort hus.

Jag blev så provocerad att jag läste i stort sett hela tidningen, trots att den framstår som i det närmaste världsfrånvänd.

Hur fasen är det möjligt 2016 att beskriva kvinnor på ett så förminskande sätt? Nu säger min kollega att petit är en populär omskrivning för liten, ett snyggare ord för korta kvinnor helt enkelt. Det gör inte saken bättre.

Vad spelar en persons längd eller kroppsstorlek för roll i det stora hela? Säkert är det ett försök från reportern att göra en personbeskrivning, att skriva lite personligt, men det lyckas sällan med gamla klyschor. Snarare blir det ett tecken på en stereotyp observationsförmåga som dessvärre är ganska vanlig bland journalister. En måste fråga sig själv – från vilken position gör jag en personbeskrivning? Ur vilket perspektiv kan en person betraktas som liten? Är uppgiften relevant?

Kanske du som läser det här tänker att den typen av beskrivningar inte är något att hänga upp sig på. Jo, det är det för mig. Det får mig att bli irriterad och förbannad över den fortsatt kassa representationen av kvinnor i nyhetsmedier och över stereotypa beskrivningar som i Perfect Guide. Den vreden är bra att ha just runt 8 mars.

Detta datum är en viktig påminnelse om att det i de stora nyhetsmedierna och i populärkulturen inte händer så mycket som feminister vill. I stort sett händer inget alls. Och där får en inte tappa sugen. Kvinnors, och andra gruppers, när- och frånvaro i medierna är kanske just nu inte den hetaste frågan. Men i det långa perspektivet och i synen på människor är det en viktig fråga.

För 17 år sedan, i tidningen Arbetaren, i samband med internationella kvinnodagen 8 mars skrev jag för första gången en krönika om mediernas förhållande till kvinnors längd.

Påfallande ofta ställdes kvinnors längd i förhållande till deras skicklighet, framgång, beslutsamhet och yrke. Vanligt i de här sammanhangen är trots-att-mekanismen. Trots att en kvinna är kort kan hon vara partiledare, minister, äga ett stort hus. Det är snarlikt beskrivningar av personer med funktionsvariationer som också råkar ut för den här sortens välvilliga men olustiga beskrivningar. XXX är personalchef trots att hon sitter i rullstol.

På senare år har vi också kunnat läsa om framgångsrika kvinnor som lyckats trots sin muslimska tro/bakgrund/kultur. Som om det ena står emot det andra. Som om det förutsätts att alla som bryter mot normer inte av egen kraft är en människa som kan göra saker och lyckas.

Inbyggt i den tankemodellen ligger en människosyn om att enbart människor som ser ut som en själv kan förväntas uträtta något. Alla andra tillskrivs negativa förväntningar.

Vid första anblicken kan en tro att Perfect Guide är en harmlös glansig produkt, varav det finns många andra. Och det är just det, att denna rad av tjusiga men substanslösa magasin bildar ett ideologiskt uttryck för det ständiga premierandet av konsumtion och tillväxt. Därför ter sig också Perfect Guide ganska jämställd när det gäller representation.

Kvinnor och heteronormativitet är några av de främsta transportmedlen för nyliberalism.