Rossana Dinamarca gästar Femperspodden Weekend.

”Jag har levt med den här typen av hot i säkert tjugo år – minst”

2016-02-26 | Aleksa Lundberg padlock

FEMPERSPODDEN/WEEKEND

Vänsterpartiets feministiska talesperson Rossana Dinamarca har levt med hot och hat de senaste tjugo åren. Trots att de anonyma påhoppen varit många och bestått av grova kränkningar har det varit svårt att väcka åtal. Men våren 2015 lyckades polisen få tag på en man som skickat sms med grovt sexuellt innehåll till Dinamarca och flera andra kvinnliga politiker och journalister. Den 10 december fälldes han i Lunds tingsrätt.
– Många har ju sagt att hatet försvinner om vi bara håller de hot vi får för oss själva. Men det är tvärtom. Först när vi pratar öppet blir allvaret i situationen på riktigt för många, säger hon till Aleksa Lundberg i FEMPERSPODDEN WEEKEND.

FEMPERSPODDEN WEEKEND: ROSSANA DINAMARCA

FAKTA/Rossana Dinamarca:

Yrke: Politiker

Ålder: 42

En feministisk bok jag rekommenderar: Det riktiga landslaget av Moa Svan.

Feministisk rulle att spana in: Suffragette (har inte sett men gissar att den är bra och tänker se den).

Min feministiska förebild: Mamma.

De första meddelandena, från den nu dömda mannen, kom i april 2014 och upphörde först i november samma år efter att Rossana Dinamarca bytt telefonnummer. Vänsterpartiets feministiska talesperson är van att få hot och hat skickat till sig, men inte alls lika van att ofredanden leder till åtal.

– Jag har ju levt med den här typen av hot i säkert tjugo år minst. Så när jag fick reda på att jag skulle förbereda mig på rättegång blev det en jättekonstig, surrealistisk upplevelse faktiskt. Vilket är helt galet naturligtvis, det här borde ju vara någonting som man tar på allvar. Jag har fått otaliga brev från polisen där det står att förundersökningen är nedlagd. Och jag är inte ensam om det.

Kontraproduktiv tystnad

En del av problemet ligger i att utsatta för den här sortens kränkningar länge ombetts att inte prata om hoten, enligt Dinamarca. ”Det skulle bara göra saken värre”, har varit argumentet. Detta har lett till att det saknats ett samtal kring fenomenet och att drabbade känt sig ensamma. Dinamarcas egen uppgörelse med tystnaden kom efter ett avsnitt av ”Uppdrag granskning” för några år sedan där bland andra Maria Sveland och Åsa Linderborg läste upp hotbrev som skickats till dem.

– Då kände jag ”nej, det är dags att snacka om det här” och så återupptog jag rutinen att polisanmäla. Och det var ju det som möjliggjorde den här processen och domen. Det är först nu, när vi är så många som pratar öppet, problemet har kommit att tas på allvar.

Det var dock inte helt lätt att prata om utsattheten under rättegången, då hon blev tvungen att blotta sårbarheten även inför gärningsmannen. Det tog emot för Dinamarca att ”ge honom” det. Det pågick även en strid inom henne själv. Att visa de sköra, svaga sidorna kändes som att bryta ned personligheten till att bli svag.

– Det där var något jag fick bearbeta under ganska lång tid. För mig var det så verkligt; visar jag öppet vad de här kränkningarna gjort med mig blir jag en svagare människa. Jag inser ju nu att det inte är så, men har man länge levt med den uppfattningen så är det inte lätt att bara bryta.

Växande fascism

Trots att mannen nu är fälld och inte längre skickar några sms fortsätter ofredandena från andra gärningsmän, via mejl och i sociala medier. Efter att ha medverkat i Uppdrag gransknings senaste program om näthat för en dryg vecka sedan fylldes inkorgen med arga mejl.

– Hatarna skriver att jag tigger om det. Att jag beter mig på samma sätt som de jag blir hotad av. Då har jag skrivit att ”visa för mig när jag någon gång har hotat någon till livet eller berättat hur jag ska våldta en person, kan ni bevisa det så fine, men annars kan ni hålla käften”.

I FemPerspodden Weekend pratar Dinamarca och Lundberg även om den växande fascismen, hur vi bäst bemöter rasism – både politiskt och privat – och varför det är viktigt att antirasister och feminister motarbetar de förslag som nu läggs gällande låglönejobb.