Gudrun Antemar, utredare, och Morgan Johansson, justitieminister.

Lagförslag utvidgar straffansvar för hat och hot på nätet

2016-02-05 | Jenny Rönngren padlock

INRIKES

På onsdagen överlämnade regeringens särskilda utredare Gudrun Antemar sina förslag till lagändringar för att stärka det straffrättsliga skyddet för den som utsätts för hot och andra kränkningar på nätet. Internetforskaren Elza Dunkels är försiktigt positiv, men konstaterar att mycket arbete återstår. För att minska kränkningar generellt måste destruktiva normer utmanas, menar Dunkels.

Lagförslagen som utredaren Gudrun Antemar överlämnade till justitieminister Morgan Johansson på onsdagen handlar i grunden om att skydda människors personliga integritet på nätet.

– Den lagstiftning vi har i dag ger inte tillräckligt skydd åt de unga, framförallt tjejer, som utsätts hot, hat och sexuella trakasserier. Det samma gäller för journalister och andra som deltar i det offentliga samtalet. Mer ansvar måste också läggas på utgivarna eftersom kränkande material som ligger kvar på nätet är en pågående kränkning, sade justitie- och migrationsminister Morgan Johansson i samband med att utredningen presenterades.

Antemar betonar att integriteten måste skyddas för att yttrandefriheten ska kunna användas. Jeanette Gustafsdotter, vd för Tidningsutgivarna och en av experterna i utredningen, kallar detta ”vår tids stora demokratiska utmaning” – att reglera det skrivna utan att begränsa yttrandefriheten.

En av få vars fall har prövats och lett till fällande dom för mannen bakom grovt hatiska kommentarer är Irena Pozar, journalist på Bonnier tidskrifter. Hon polisanmälde de värsta påhoppen i kommentarsfältet till en krönika som publicerades i Nyheter 24 i mars 2014. Ett halvår senare kom domen. Kommentarerna bedömdes av domstolen som ofredande, och avsändaren dömdes till böter och ett symboliskt skadestånd, vilket väckte hopp om att fler skulle orka anmäla och att polisen skulle lägga mer kraft på den typen av brott. Nu har ett drygt år gått och hela tiden kommer nya vittnesmål om hur svårt det är för utsatta att bli tagna på allvar.

Med de nya lagförslagen vill utredarna tydliggöra var gränsen går för vad som är tillåtet och inte att ge uttryck för på nätet, och därmed underlätta för polis och åklagare att utreda brott. I SVT:s Aktuellt berättar Irena Pozar om hur hon påverkades av vad hon utsattes för och menar att det är viktigt att rättsväsendet bekämpar kränkningarna.

– Många kanske tänker att det inskränker yttrandefriheten, men jag tycker att det är tvärtom. Det gör att jag och många andra vågar använda vår yttrandefrihet mer.

Huvuddelen av förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2017, och omfattar i korthet:

En ny bestämmelse om olaga integritetsintrång gör det straffbart att sprida integritetskänsliga uppgifter, exempelvis sexualliv, hälsotillstånd eller nakenbilder, och tydliggör exempelvis att spridning av sexfilmer är straffbart och innebär ett olagligt intrång i den personliga integriteten. Undantag kan tillämpas om spridningen av en uppgift var försvarlig.
Utvidgat ansvar för olaga hot som gör det straffbart att rikta hot mot någons frihet eller frid, till exempel att hota med ett olaga integritetsintrång eller ett grovt hemfridsbrott. Hot som är ägnat att framkalla allvarlig oro hos den hotade ska kunna straffas.
Utvidgad bestämmelse om ofredande för den som agerar hänsynslöst mot någon annan på ett sätt som är ägnat att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt. Även ett agerande som når fram till den som ofredas i efterhand ska kunna straffas. Vissa enstaka hatiska och mycket kränkande yttranden som ligger nära hot ska under vissa förhållanden kunna straffas som ofredande.
Bestämmelserna om förtal och förolämpning moderniseras och tar sikte på den respekt för sin person som varje människa förtjänar. Huruvida förtalsbrottet är grovt ska bedömas både utifrån uppgiftens art och hur de spritts. Straffbart blir att genom beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende agera mot någon annan på ett sätt som är ägnat att kränka den utsattes självkänsla eller värdighet.
Straffansvaret för den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla utvidgas. Tillsyn över tjänsten och att meddelanden som uppenbart innebär vissa brott tas bort eller hindras från att spridas vidare krävs redan enligt den så kallade BBS-lagen. Nu ska även meddelanden som uppenbart innebär olaga hot eller olaga integritetsintrång omfattas.
Rätten till brottsskadeersättning ska omfatta kränkningar som sker genom grovt förtal.

Elza Dunkels.

Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete och lärarutbildare vid Umeå universitet som nyligen utkom med boken Nätmobbning, näthat och nätkärlek – kunskap och strategier för en bättre vardag svarade på några frågor om utredningen.

Vad tycker du om utredningsförslagen?

– Jag tycker det ser bra ut, utifrån mina frågor, alltså barns och ungas säkerhet på nätet. Utredarna har varit lyhörda för hur samtida medier fungerar och hur det i praktiken ser ut för många. Ett exempel på sådan lyhördhet från Antemars debattartikel i DN att de föreslår att ”Hot som är ägnat att framkalla allvarlig oro hos den hotade ska kunna straffas.” Det är en träffande formulering som tar hänsyn till hur näthat upplevs av den som är utsatt. Vidare föreslår man att det ska kunna räknas som ofredande att ”störa någon annan genom upprepade kontakter direkt eller via internet”, något som också är vanligt förekommande.

Finns det något du saknar?

– Inte som jag kan se nu, men nu återstår att se vilka av förslagen som antas och hur dessa sedan tillämpas. Jag är försiktigt positiv just nu men mycket arbete återstår.

En del av brotten som har ägt rum på nätet är straffbara även med nuvarande lagstiftning, men utreds ändå sällan. Vad tror du om tillämpningen och effekterna om lagstiftningen ändras enligt förslagen – kommer haten och hoten att minska?

– Nej, lagar är såklart viktiga men de är inte vårt enda verktyg. Lagen behövde utan tvekan komma ikapp utvecklingen, men nu måste vi ta tag i allt annat som gör att näthatet frodas. Det är ett arbete som måste ske på flera plan. Dels måste vi arbeta med de akuta fall som uppstår och där måste till exempel polisen få bättre rutiner och resurser. Vi kan inte alltid hantera näthatsbrott på samma sätt som andra brott. Exempelvis kan en kränkning som sker på Instagram behöva utredas inom några timmar och inte bli liggande i månader i väntan på utredning. Dels måste vi arbeta långsiktigt för att minska kränkningar generellt. Det arbetet handlar om att utmana och motarbeta destruktiva normer. Det är såklart ett oerhört omfattande arbete men utan att vi börjar där, kommer vi aldrig att komma åt grunden till hatet. Att arbeta normutmanande är ett ansvar som vi alla måste ta.