Else-Marie Pade.

Else Marie Pade in memoriam

2016-01-26 | Ingrid Engarås padlock

KULTUR

Else Marie Pade har avlidit. Hon var en banbrytande pionjär inom elektronisk musik och blev 91 år. Hon levde i Danmark, där hon var aktiv i motståndet mot den nazistiska ockupationen under andra världskriget.

Else Marie Pade var en kvinna och kompositör som gick sina helt egna vägar. Inte bara utmanade hon tidens konventioner genom att ta plats inom de manligt dominerade områdena ljudteknik och komposition, hon vågade sig också in i de outforskade världarna av elektronisk musik där hennes eget universum av ljud kunde komma till uttryck.

Född 1924 kom Else Marie Pade att bli den första personen i Danmark, och bland en av de första i världen, som komponerade konkret och elektronisk musik.

Som barn var hon ofta sjuk och fick då roa sig på egen hand med att läsa sagor eller lyssna på radio. Hon fick hålla sig stilla under långa perioder och isolerad från lekkamrater utvecklade hon sitt hörande till yttersta finstämdhet, och skapade sig en egen värld av ljud.

Hon lärde sig spela piano och via musikskolan kom hon i kontakt med jazz, lånade en bärbar grammofon och lyssnade på New Orleans jazz. När hon var runt 16 år spelade hon i ett jazzband som hette The Blue Star Band.

Danmark var ockuperat av Nazityskland och den underjordiska motståndsrörelsen växte. Efter en incident där Pade spottat mot en kolumn nazister och var ytterst nära att åka fast, gick hon med i motståndsrörelsen. Till en början distrubierade hon motståndsrörelsens tidningar men 1944 fick hon introduktion till sprängämnen och introducerades till en motståndscell för kvinnor. Senare samma år togs hon tillfånga av Gestapo i Arhus, anklagades för spioneri och utsattes för brutala förhör innan hon internerades. Troligen var det hennes livfulla fantasi och lyssnandeförmåga som blev hennes räddning från att brytas ner under fångenskapen, och genom ett litet fönster betraktade hon stjärnhimlen om natten.

"Ljuden utanför blev till konkret musik och på kvällen föreställde jag mig att stjärnorna, månen och himlen gav ljud ifrån sig och dessa ljud blev till elektronisk musik."

Det var under fångenskapen hon också kom att möta sin blivande make, Henning Pade, där deras kommunikation var begränsad till skrivna kärleksförklaringar skickade hit och dit genom taggtrådsstängsel. Under tiden som fånge lovade Else Marie Pade sig själv att om hon någonsin skulle komma ut levande så skulle hon dedikera sitt liv åt musik.

Sin avsky mot nazismen bar hon med sig i livet efter fångenskapen och gav även uttryck för i radio. I biografin Livet i et glaseperlespil (Forlaget Resonance.dk 2005) berättar Else Marie Pade om hur hon filtrerade Hitlers tal:

”I 1970 fandt radioen ud af, at det kunne være spændende at sætte fire komponister sammen med fire forfattere. Jeg gik åndeligt godt i spand med Bundgaard Povlsens ord og navnlig med det sidste digt 'Se det i øjnene', som kun består af to linjer: Se det i øjnene!, og Hitler er ikke død! Det var Peter Steen, der læste det. Det underlagde jeg så med en fuldstændig enslydende båndsløjfe, nærmest en art minimalisme, hvor jeg tog en original Hitlertale og filtrerede den, så den lød som hundebjæf. Langsomt ophævede vi filtreringen, så stemmen blev mere og mere genkendelig. Til sidst brød det ud i totalt hysteri fra Hitlers side, og man hører det uhyggelige, brusende menneskehav, der råber: Heil Hitler”.

Efter kriget

När kriget var slut flyttade hon till Köpenhamn och började studera piano vid Kongelige Danske Musikkonservatorium. Hon och Henning Pade fick gifta sig i smyg för det ansågs inte passande att skolans kvinnliga elever var gifta. De fick två söner, men livet som husmor i enlighet med tidens ideal var fullständigt ointressant för Else Marie. Hon blev lätt distraherad i vardagen men kunde vara totalt uppslukad av sitt skapande när hon fick chans att ägna sig åt sin musik.

1952 blev hon djupt berörd av en radiosändning om den franska kompositören Pierre Schaffer, uppfinnaren av Musique Concréte (konkret musik) - en musikform som bygger enbart på ljuden från den konkreta verkligheten. Schaffers filosofi var att allting är musik, eller har potentialen att bli musik, i rätta händer. Detta var helt i linje med Else Marie Pades egna idéer som hon utvecklat och upplevt ända från sin barndom. Hon beslöt sig att omedelbart resa till Paris med mål att studera med Schaffer. De kom att bli goda vänner.

Strax efter de mötts började påbörjade hon arbetet med sin första elektroniska komposition och 1954 var det premiär för A Day at Bakken som gjordes för att tjäna som bakgrundsmusik i ett teveprogram. Det blev det första stycket konkret musik komponerad i Danmark.

Under största delen av sitt yrkesaktiva liv kom Pade att arbeta för Danska Radion som producent. Det gav henne möjligheten att på fritiden även använda radions studior till sina egna projekt i samarbete med en liten utvald skara tekniker. Snart hade hon fullständigt tillägnat sig all tillgänglig elektronisk musik. En kompositör som fascinerade henne var tysken Karlheinz Stockhausen, och de blev goda vänner. Under 60-talet och början av 70-talet medverkade hon frekvent i de internationella sommarträffar för experimentell och elektronisk musik som arrangerades i Darmstadt med likaledes ljudintresserade kollegor, och där upplevde hon det kreativa utbyte som det skulle dröja lång tid innan hon kunde finna hemma i Danmark. Vid mitten av 70-talet separerade hon från Henning Pade och fick göra avkall på sitt eget komponerande för att hinna med både sitt arbete på radion och att ta hand om sönerna. Danmark dominerades fortfarande av en konservativ syn på musik och nymodigheter sågs inte med blida ögon av den akademiska musikvärlden.

Trots att Pades pionjärarbete till en början hade uppmärksammats och nått högt anseende, speciellt utomlands, sveptes det snart in i glömskans dimmor.

Internationell uppmärksamhet

Först vid millennieskiftet var världen redo och hennes gärning kom äntligen att få internationell uppmärksamhet.

2001 bröt hon igenom tystnaden då skivbolaget Dacapo gav ut hennes elektroniska verk på albumet Et glasperlespil och året därpå släppte samma bolag hennes konkreta ljudverk på albumet Face it. I anslutning till hennes 85-årsdag publicerades hela två danska biografier om Pade.

Den danska elektronika-musik-scenen, ljudkonstnärer och DJ:s tog till sig och inspirerades av hennes arbete. Hon, som under årtionden utforskat konkreta ljud och dess användning, sa sig gott kunna förstå "de unge människor som går runt och lyssnar på musik i hör-telefoner". Hennes musik blev utgiven, omskriven, kommenterad, beundrad och remixad av Danmarks unga komponister med laptops, som plötsligt lät omvärlden veta att de hade en ekektronmusikens mormor i Danmark. Själv skaffade hon dock aldrig någon dator, det ansåg hon sig för gammal för.

En hyllad musiker

I dag räknas Pade till de absoluta pionjärerna inom Musique Concrete och elektronisk musik inspelad på band. Hennes verk Seven Circles var det första danska elektroniska musikstycket att sändas i radio.

2012 kom en dokumentärfilm om Else Marie Pade Svævninger, av Sofie Tønsberg, som skildrar hennes samarbete med den danska ljudkonstnären Jacob Kirkegaard och skapandeprocessen av deras gemensamma verk. Trots en åldersskillnad på 51 år delar de båda elektroniska musikerna samma passion för och perception av ljud, och Kirkegaard är också en av dem som varit mest engagerad i att göra Pades livsverk tillgängligt för eftervärlden.

Den 19 januari i år meddelade hennes vän och kollega Carl Michael von Hausswolff sorgsen sina vänner om Else Marie Pades död och kommenterade ”Det är ändå fantastiskt att hon fick bevittna hur omvärlden kom att återupptäcka och uppskatta hennes verk medan hon fortfarande levde: Unga kompositörer och musiker har hyllat henne, den internationella musikpressen har insett hennes storhet som konstnär, och ett omfattande retrospektiv med 3 LP/CD producerat av Jacob Kirkegaard har utgivits av Important Records i USA. Hon är en av de få verkliga pionjärerna i elektronisk musik!”.