Maria Sundin, socionom och transaktivist.

2015 – ett genombrottsår för transkampen

2016-01-11 | Maria Sundin padlock

KRÖNIKA

Argentina var 2012 det första land som införde lagstiftning baserad på rätten att själv bestämma och definiera sin könsidentitet. Förra året införde land efter land liknande lagar. Men även om 2015 var ett genombrottsår för transrättigheter har bakslagen och brotten mot transpersoners mänskliga rättigheter varit många. Året avslutades med att ännu en transaktivist föll offer för det transfoba våldet, konstaterar Maria Sundin i sin årskrönika.

Sällan har vi kunna se tillbaka på ett så händelserikt år som transaktivister som 2015. Året innan kunde vi, till mångas häpnad se Danmark som första land i Norden anta en lag som gör det möjligt för alla att byta juridiskt kön utan några krav på psykiatrisk utredning och medicinska ingrepp.

Den 22 januari 2015 lägger en statlig utredning i Sverige fram ett lagförslag som innebär att alla över 15 år som vill ka ändra sitt personnummer och med föräldrars medgivande skulle det bli möjligt från 11 års ålder.

Norge följer upp med att lägga fram ett liknande förslag till Stortinget. Den första april 2015 får Malta Europas mest progressiva lagstiftning på området, en lag som slår vakt om trans- och intersexpersoners kroppsliga autonomi och integritet.

Senare 2015 följer Irland exemplet och kartan ritas om. Transpersoner får rätt att ändra kön och identitetshandlingar utan särskilda krav sedan en folkomröstning med stor majoritet tagit ställning för samkönade äktenskap.

Italiens högsta domstol röjer undan alla krav på könskorrigering, psykiatriska diagnoser och utredningar som villkor att ändra kön.

Framsteg med följdverkningar

Europarådets parlamentariska församling antog våren 2015 en epokgörande resolution om transpersoners rättigheter den 22 april där de 50 medlemsländer skall genomföra en rad genomgripande förändringar. Transinkluderade diskrimineringslagstiftningar, snabb och transpatrant lagstiftning om att ändra juridiskt kön och förbättring av hälsovården för transperosner.

I Indien närmar sig slutet av den långa kampen för att införa en lagstiftning som dels ger rätt att välja fler än två kön dels gör det möjligt att byta juridiskt kön på nationell nivå. Flera delstater har redan genomfört motsvarande förändringar och transpersoners liksom Hijras rättigheter har stärkts.

Liknande förändringar är på gång i Thailand där diskrimineringslagstiftningar som skyddar Kathoeyers rättigheter, många bedömare delar min gissning att vi ser en lagstiftning i Thailand inom en nära tid. Vietnam införde oväntat en lag om ändring av könstillhörighet. Tyvärr ställs kravet att den som ändrar kön måste genomgå könskorrigerande ingrepp, än så länge.

Argentina var det land som först av alla införde en lagstiftning om ändring av kön baserad på rätten att själv bestämma och definiera sin identitet 2012. Transpersoners egen aktivism har varit avgörande i den kampen. Två andra Latinamerikanska stater följde efter under 2015, Bolivia och Colombia.

Argentina antog även en rättighetsbaserad lagstiftning om transhälsovård där patienten själv avgör vilken vård hen önskar. I Venezuela antog förra året en lag som gav alla transpersoner rätt till könskorrigerande vård. Advokaten och juridikprofessorn Tamara Adrian var en av de som drev rätten till vård och hon blev den fösta transpersonen i Latinamerika som tog plats en lagstiftande församling då hon valdes in i Venezuelas parlament för ett av oppositionspartierna.

Stigande dödstal

Visst har 2015 varit ett genombrottsår för transrättigheter men som så ofta har vi mött en mängd bakslag och brott mot våra mänskliga rättigheter. I Sverige dröjer regeringen Löfven med att genomföra utredningsförslaget från den 22 januari förra året om sänkt åldersgräns för ändring av juridiskt kön och möjlighet till medicinsk könskorrigering. På samma sätt som regeringen Reinfeldt ignorerar Socialdemokraterna och Miljöpartiet rätten till kompensation för de transpersoner som tvångsteriliserats.

Precis som sina företrädare i alliansregeringen är regeringen Löfven inte ens beredd att be oss om ursäkt för den grova kränkning av våra mänskliga rättigheter och Sveriges grundlagar som decenniers tvångssterilisering inneburit.

Många av oss väntar fortfarande på att EU skall anta ett antidiskrimineringsdirektiv som ger alla transpersoner i den europeiska unionen ett skydd. EU har en lång väg att gå innan transpersoner har fulla mänskliga rättigheter.

På Transgender Day of Remembrance 2015 redovisade Trangender Europe (TGEU) de transpersoner som fallit offer för dödligt våld globalt. Den stadigt stigande siffran sedan förra TGDOR 2014 uppgår till 271 människor. I stort sett alla är transkvinnor/ transfeminina och de flesta är unga. Och det stora mörkertalet gör att detta är bara en bråkdel av alla våldsbrott och mord som äger rum världen över.

Strax före slutet på 2015 fick vi beskedet att ännu en transaktivist fallit offer för det transfoba våldet. Aktivisten och politikern Diana Sayacan, som en del av er mötte under ILGA:s världskonferens i Stockholm, hittades mördad i sitt hem i centrala Buenos Aires, Argentina.