Sjuknärvaro ökar risken för lång sjukfrånvaro – och kostar mer

2015-12-28 | Ina Blomster padlock

EKONOMI

Sjuknärvaron är ett dubbelt så dyrt problem som sjukfrånvaron. Medarbetare som jobbar trots att de är dåliga flera gånger per år riskerar att bli allvarligt sjuka med lång frånvaro som följd längre fram. Detta tilltrots har det politiska intresset för sjuknärvaron hittills varit svalt.
Yeshiwork Wondmeneh, utredare på Kommunal, har undersökt sjuknärvaron hos förbundets medlemmar.

– I USA och Storbritannien finns mer forskning, säger Yeshiwork Wondmeneh, utredare på Kommunal. Amerikansk forskning uppskattar den årliga produktivitetsförlusten på grund av migrän till 12 miljarder kronor. Mellan 60 och 70 procent av detta beror på sämre arbetsutförande och prestation som följer av sjuknärvaro.

Den brittiska organisationen Center for mental Health uppskattar den brittiska ekonomins årliga kostnader för sjuknärvaro för psykisk ohälsa till 15,1 miljarder pund, motsvarande kostnad för sjukfrånvaron är 8,4 miljarder pund.

Kommunal presenterade nyligen en rapport där Yeshiwork Wondmeneh undersökt sjuknärvaron hos förbundets medlemmar.

– Sex av tio kommunalare har gått till jobbet en eller flera gånger senaste året, trots att de känt sig så sjuka att de borde ha stannat hemma, säger hon.

De yngre går oftare än de äldre till jobbet även om de känner sig dåliga och visstidsanställda stannar inte hemma i samma utsträckning som tillsvidareanställda. Däremot märks ingen skillnad mellan könen.

– Nej, det är ett generellt problem som hör samman med arbetsvillkor, säger Yeshiwork Wondmeneh. Däremot är sjuknärvaron är störst bland de som arbetar inom vård och omsorg som är en kvinnodominerad sektor.

Ekonomisk fråga

Sammanlagt har ungefär 38 procent av Kommunals medlemmar arbetat sjuka vid fler än fem tillfällen på ett år. Det är allvarligt, enligt Yeshiwork Wondmeneh. Studier visar att de löper en stor risk för framtida sjukfrånvaro i mer än 30 dagar, och att arbeta trots ohälsa fler än sex gånger per år innebär en 74 procent högre risk för sjukfrånvaro längre än två månader.

– Karensdagen, ekonomin, är största anledningen till sjuknärvaron. Näst störst är att man inte vill sätta kollegerna i klistret genom att vara hemma, säger Yeshiwork Wondmeneh. Ett karensavdrag på max tjugo procent av veckolönen skulle betyda mycket för många medlemmar, till exempel de som har koncentrerade arbetstider.

Sjuknärvaron är en klassfråga, menar hon, många tjänstemän kan jobba hemifrån när de känner sig dåliga. I vård- och omsorgsyrken är det inte möjligt.

– Där finns heller inte möjlighet att jobba i ett lägre tempo eller senarelägga vissa uppgifter, säger Yeshiwork Wondmeneh.

Gemensamt för yrkena inom vård och omsorg är att resultatet hänger samman med den anställdes relation till servicetagaren, exempelvis barn eller äldre. Eftersom det ofta är sårbara grupper kan det betyda att många jobbar trots sjukdom.

Arbetsmiljön har stor betydelse både för sjukfrånvaron och för sjuknärvaron. Låg kontroll, motstridiga krav, tidsbrist och hög arbetsbelastning ökar riskerna, men också positiva faktorer som arbetstillfredsställelse och gott samarbete med kolleger kan bidra till ökad sjuknärvaro.