Skapar fred bland orubbliga motståndare

2015-12-15 | Ana Valdés padlock

UTRIKES

Under november höll internationella organisationen Women in Black en fem dagars konferens i Indien. Kvinnor från olika delar av världen deltog kring temat Women Against War and The Wars Against Women – Kvinnor mot krig och krigen mot kvinnor. Ana Valdés träffade Elahe Amani från organisationen Mediators beyond borders som deltog på konferensen i Indien.

Elahe Amani är en känd iransk-amerikansk kvinnorättsaktivist, fredsaktivist och akademiker. Efter sina studier vid Teherans universitet flyttade hon till USA 1974. Hon har undervisat vid Womens Studies på California State University (CSU), Long Beach och Fullerton. Amani är i dag direktör i teknologi med fokus på undervisning och lärande teknologier, digital och informationslitteratur samt ordförande eller styrelseledamot i en rad olika organisationer.

Elahe Amani var en gång universitetslärare i Teheran, men livet gjorde henne bland annat till expert på fred och konflikter och hon valde att bosätta sig i USA. Hon är en tränad ”mediator”, en medlare, en som hjälper att lösa konflikter med verktyg från psykologin och från teatern. Som vice ordförande för Mediators beyond borders reser hon över hela världen och använder sitt kunnande för att lösa konflikter mellan grupper eller individer.

Elahe Amani bor i Los Angeles, ett av USA:s mest segregerade områden, där det rika och glamorösa Hollywood samlever med fattiga mexikaner och asiatiska invandrare som lockas av den amerikanska drömmen. Men drömmen i Los Angeles slutar ofta i knark och prostitution. Den kinesiska maffian har ett starkt fäste i Los Angeles och kontrollerar kasinon och spelmaskiner som ger enorma vinster.

Elahe Amani (th) på konferensen i Indien. (Foto: Lieve Snellings)

Det är i Los Angeles som 11 000 människor bland annat lever i ökända kvarteret Skid Row. Där koncentreras pensionat och billiga hotell, bordeller och sinnessjuka som dumpas från landets olika sjukhus.

Kontrasten mot grannen Hollywood är slående. I Skid Row hamnade knarkare och prostituerade som inte längre hade råd att leva i Beverly Hills glamorösa värld. Men Skid Row blev också ett exempel av solidaritet och kampglädje, i en dokumentär från 2010, Lost Angels, Skid Row is my home, beskriver regissören Thomas Napper hur de hemlösa har hjälpt varandra och organiserat gemensamma måltider och hjälpts åt att tvätta kläder i stadsdelens kommunala tvättanläggningar.

I filmen berättas olika levnadshistorier, människor som har hamnat där efter att ha levt framgångsrika liv, varit atleter i Los Angeles olympiska spel 1984, veteraner från Koreakriget, transpersoner som befinner sig på gränsen mellan olika världar.

Många som intervjuades för att göra filmen berättar om hur de längtar till vägen, till det nomadiska livet, den amerikanska road movien och Jack Kerouacs bok På drift, från 1953, är fortfarande ikoner som fungerar som modeler för många amerikaner.

Hundratals husbilar är parkerade i området och har fungerat som kollektiva sovplatser för många, några av dem har fortfarande skyltar från platser som de har besökt, Grand Canyon, Hawai, San Diego, Houston, San Francisco, Cape Cod.

Arkitekten Michael Maltzan bygger just nu lägenheter i Skid Row för 1 600 personer, lägenheterna kommer att byggas i form av kollektiva hus som rymmer både privata och offentliga utrymme, tvätterier, parker, kolonilotter.

Ambitiöst samhällsprojekt

En av projektets ambitioner är att skapa förutsättningar för att de hemlösa ska få en känsla av gemenskap och att de som är ensamma kan skapa band sinsemellan. Att odla tillsammans för de gemensamma måltiderna har visat sig vara särskilt effektivt och används av terapeuter och socionomer. Och Los Angeles saknar mark som kan användas, det är därför som tak och parkeringsplatser kommer att ändra karaktär och bli gröna gårdar.

Det är i en sådan miljö där Elahe Amani driver flera gräsrotsprojekt. Hon har lyckats få poliser, brottsoffer och brottslingar att samtala, alla måste lämna ifrån sina vapen när de beträder platsen där workshopen ska hållas. Efter de våldsamma upploppen i staden Los Angeles efter mordet på Rodney King 1992 var det mycket viktigt att återskapa förtroendet och att få det civila samhället att förstärkas.

Poliserna sågs av många etniska grupper som fiender och att få staden att bli en fungerande stad har tagit flera år, berättar Amani på mötet i Bangalore, Indien. Hon deltar i det internationella mötet för Women in Black, en grupp som startades i Israel av en grupp judiska och palestinska kvinnor som vägrade att acceptera ockupationen av det palestinska territoriet.

Elahe Amani mobiliserar kvinnonätverk och lärare som ger sig in i konflikter och försöker medla mellan ibland till synes orubbliga motståndare. Los Angeles är inte den enda platsen där Amani och hennes grupp är verksam, de har arbetat med turkiska och kurdiska grupper, med israeler och palestinier.

Mediators beyond borders visar att gräsrotsarbete skapar förtroende och tillhörighet och att en lösning utan vapen alltid är nära till hands.