I EU:s patientrörlighetsdirektiv står det att alla EU-medborgare har rätt att få en trygg sjukvård.

Rumänska EU-medborgare nekas subventionerad vård

2015-12-08 | Catharina Sigala padlock

INRIKES

EU-medborgare utan sjukvårdsförsäkring måste betala 3000 kronor för ett läkarbesök. Region Skåne har en policy om att vårdbehovet ska gå före betalningsförmågan, men romer från Rumänien får oftast en faktura i handen vid första läkarbesöket.

– Det här är inte ett rumänskt problem. Det är ett europeiskt problem, säger Mihaela Petridean, jurist på Crossroads i Malmö.

FAKTA/VÅRD I EU:

I EU:s patientrörlighetsdirektiv står det att alla EU-medborgare har rätt att få en trygg sjukvård.

När du reser till ett annat land inom EU har du rätt till akut vård under samma förutsättningar och till samma pris som medborgarna i det land du reser till. Om du inte kan visa EU:s sjukförsäkringskort eller annat intyg på att du är försäkrad i ditt hemland måste du betala hela vårdkostnaden enligt en särskild prislista.

För att ha tillgång till den allmänna sjukvårdsförsäkringen i Rumänien måste du betala in skatt till sjukvården varje månad under fem års tid. Andra regler gäller för bland annat minderåriga, studenter, olika grupper som får socialt bistånd och första året någon är arbetslös. För att få EU-försäkringskort måste du ha varit försäkrad de senaste fem åren i Rumänien. Missar du en månadsbetalning går du miste om din EU-försäkring.

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) lever ungefär sex miljoner romer i EU.

Romer löper tre gånger högre risk än andra rumäner att födas i fattigdom, enligt Världsbanken.

Crossroads är Skåne Stadsmissions stödcenter för utsatta EU-medborgare som hjälper till med rådgivning, sjukvård, mat och kläder. De som arbetar här berättar att ingen av romerna som söker hjälp på Crossroads, varav de flesta ursprungligen kommer från Rumänien, har någon EU-sjukvårdsförsäkring. Utan en giltig försäkring måste du betala hela vårdkostnaden själv.

– Många romer har hälsoproblem. De bor på gatan och lever under mycket stress. Det är tragiskt att personer i stort behov får mindre tillgång till vård, säger Mihaela Petridean som är jurist på Crossroads i Malmö.

För att få EU:s plastkort måste du vara försäkrad i det land du är medborgare i. I Rumänien måste du regelbundet betala skatt för få tillgång till den nationella sjukförsäkringen men de flesta romer är arbetslösa. Enligt Världsbanken löper romer tre gånger högre risk än övriga rumäner att födas i fattigdom.

På Crossroads arbetar sjuksköterskan Emmie Gärdenfors. Mottagningen är öppen varje vardagsförmiddag och patienterna söker vård för alla möjliga hälsoproblem.

– En vanlig orsak är smärta, exempelvis huvudvärk eller ryggsmärta. Många har feber och förkylningar och olika infektioner, ofta urinvägsinfektion. De söker vård för graviditeter och aborter, sår och hudutslag och psykosocial stress, säger Emmie Gärdenfors.

Hon tar blodprover, lägger om sår, administrerar vissa läkemedel och ger råd om egenvård.

– Jag behandlar så långt jag har möjligt, men ibland måste jag remittera vidare. Då brukar jag försöka följa med, det kan vara till en vårdcentral eller till akutmottagningen, säger Emmie Gärdenfors.

Alla har rätt till akut vård

Priset på vård varierar bland sjukhusen i Sverige. I Malmö kostar ett läkarbesök 3 000 kronor och ett besök på akuten kostar 3 500 kronor. Den som inte kan betala kontant får en faktura i handen av Region Skåne. Om fakturan i sin tur inte blir betald tar ett inkassoföretag över.

Mihaela Petridean hjälper ibland romer att bestrida fakturor från Region Skåne.

– Patienterna brukar inte betala sina fakturor eftersom de inte har några pengar, säger hon.

Landstinget är enligt lag skyldiga att ge alla människor akut vård. I Region Skånes policy, “Vård till personer från andra länder”, står det att alla ska erbjudas vård på lika villkor. Alla patienter har ett betalningsansvar men vårdbehovet kommer i första hand och betalningsförmågan i andra hand. Asylsökande och papperslösa har rätt till subventionerad vård om de kan visa giltig identifikation från Migrationsverket, ett LMA-kort.

Otydliga regler

– Om EU-medborgare har stannat i Sverige i längre än tre månader, vilket de oftast har, har de rätt till vård på samma villkor som papperslösa. Men även i de fallen kräver Region Skåne patienterna på hela summan, säger Mihaela Petridean.

Att EU-medborgare ändå får en faktura på 3 000 kronor tror Mihaela Petridean beror på okunskap och bristfällig information. I vissa av fallen lyckas hon bestrida fakturan och de rumänska romerna får betala ungefär 400 kronor i stället. Hon tycker inte att Region Skåne tillämpar sin policy om att rätten till vård ska gå före betalningsansvaret.

Pia Landgren är hälso- och sjukvårdsstrateg på Region Skåne. Hon håller med om att reglerna är otydliga om vem som ska få subventionerad vård.

– I de fallen har vårdpersonalen förväxlat det med att personerna i fråga inte har rätt att få vård, säger hon.

Pia Landgren poängterar att regeln för vårdbehov framför betalningsförmåga innebär att ingen får nekas akutvård, men att patienten ändå kommer att krävas på betalning.

– Vi har ingen skyldighet att prova om någon kan betala sin vård eller inte, säger hon.

”EU måste ta ansvar för romernas situation”

Det är just det som juristen Mihaela Petridean tror är problemet. Hennes förslag är att sjukvården borde göra individuella bedömningar huruvida det är rimligt att ta betalt för den faktiska vårdkostnaden. På EU-nivå vill hon se att hela unionen tar ansvar för romernas situation. Romer finns i hela Europa och frågan om vem som ska ge dem sina rättigheter skickas fram och tillbaka mellan länderna.

– Det här är inte ett rumänskt problem det är ett europeiskt problem, säger Mihaela Petridean.

Pia Landgren håller med om att medlemsländernas olika hälso- och sjukvårdssystem är ett problem.

– Det är ett bekymmer, men det är en fråga för länderna inom EU att hantera. Olika hanteringar i olika länder är ett problem. Det gäller inte bara romer från Rumänien.