Skatteflykten göder fattigdom och är sällan olaglig

2015-12-04 | Christin Sandberg padlock

EKONOMI

 Nära nio av tio i åtta EU-länder anger att de inte ser med blida ögon på skattefusk. Samtidigt som människor i allmänhet anser att skattefusk aldrig är berättigat finns det flera alternativ för de företag som önskar dölja ägarskap och tvätta pengar för att på så sätt undkomma skatt inom EU. Allra enklast är det i Luxemburg och Tyskland. Den största prislappen betalar dock länder i syd. 

Slutsatsen dras i rapporten Fifty Shades of Tax Dodging som kom ut i november och i vilken Eurodad, en sammanslutning av fjorton frivilligorganisationer, undersöker EU:s roll när det handlar om att upprätthålla ett orättvist globalt skattesystem.

– Europaparlamentet driver på skatteflyktsfrågan oerhört hårt men får svagt gehör av EU-kommissionen, som istället sätter stopp för flera förslag att arbeta mot skattefusk. Det är väldigt olyckligt eftersom även EU påverkas av skatteflykt, säger Emelie Aho, policyrådgivare på biståndsorganisationen Forum syd, medlem i Eurodad.

I rapporten utvärderas hur EU-länderna agerar på fyra områden: skatteavtal, transparens, rapportering och globala lösningar. Sverige får godkänt på ett av fyra områden. När det gäller skatteavtal följer Sverige den rekommenderade FN-modell som har utformats för förhandlingar mellan regeringarna i länder med olika inkomstnivåer.

I övrigt får Sverige tre kritiska röda flaggor. Det saknas dels offentliga register över ägarskap, som bland annat kan minska riskerna för pengatvätt, vilket gör insynen i svenska företag dålig, och dels ett aktivt förespråkande av land-för-land-redovisning, vilket skulle kräva att stora företag redovisar intäkter och skatt betald i land för land. Regeringen har endast uttalat sig positivt kring konfidentiell rapportering för företag med en omsättning som överstiger 750 miljoner euro. Enligt rapporten skulle det innefatta 56 företag.

– Sverige är generellt ett land med mycket transparens, men vad gäller skatteflykt så finns det mycket att jobba på och andra länder i Europa är snarare bättre än Sverige, säger Aho.

Makten över skatterna

Den svenska regeringen stödjer inte heller etableringen av ett mellanstatligt FN-organ med mandat att fatta beslut i globala skattefrågor. Många utvecklingsländer och organisationer från civilsamhället har krävt att FN:s skattekommittée ska bli ett mellanstatligt organ. Det skulle innebära större befogenheter att fatta beslut om globala skatteregler, vilket Sveriges regering bland många andra har motsatt sig med hänvisning till att det redan pågår ett arbete inom OECD för att förhindra skatteflykt. Men där deltar inte representanter från just låginkomstländerna och det finns därför en oro att deras behov åsidosätts.

I Etiopiens huvudstad Addis Abeba undertecknade, i juli 2015, 193 av världens länder ett dokument som i Svenska dagbladet refererades till som historiskt för sin ambition att bekämpa fattigdom med respekt för mänskliga rättigheter och jämställdhet. För detta krävs pengar. Trots det vägrade alltså världens rika länder skriva under på att ge FN mer makt över skatterna.

Emelie Aho menar att skatteflyktens effekter på framför allt utvecklingsländer är ödeläggande och med en feministisk regering hoppas Forum syd att Sverige nu börjar agera för att kvinnor och barn i länder som Zambia ska kunna få tillgång till omsorg, vård och utbildning genom att stoppa skatteflykten.

Det är alltså utvecklingsländerna som drabbas hårdast när stora företag trixar för att nyttja kryphål i lagen eller olovligt undviker att betala skatt i de länder där de är verksamma. Skatteflykten kostar världens utvecklingsländer över 100 miljarder dollar om året.

– Det är ett av de största hindren för utveckling över hela världen. Tio gånger mer än världens samlade bistånd försvinner i skatt- och kapitalflykt, konstaterar Emelie Aho.

Hot mot demokratin

Enligt Global Financial Integrity, en Washington-baserad organisation och ledande inom forskning och kartläggning av illegala finansiella flöden, inklusive skatteflykt, på global nivå, finns det ett samband mellan dessa olagliga finansiella flöden och hur de inverkar på de fattigaste länderna i världen. Ju större illegala penningflöden desto högre fattigdom, ekonomisk ojämlikhet och lägre mänsklig utveckling enligt FN:s index för mänsklig utveckling.

Enligt den franske ekonomen Thomas Piketty, författare till boken Kapitalet i det 21:a århundradet, är skatteparadisen ett hot mot våra demokratiska institutioner och den finansiella ogenomskinligheten en av de främsta drivkrafterna för den tilltagande ojämlikheten i världen. Det tillåter en stor andel av de med högst inkomster och förmögenheter att betala försumbara skatter medan resten av oss betalar höga skatter för att kunna finansiera det samhället behöver för att utvecklas, sade Piketty i en intervju med Sveriges radio i februari.

Ett stort problem är att skatteflykten sällan är olaglig. Men att följa lagen är inte någon garanti för att ingen skatteflykt sker. Det handlar oftast om att utnyttja befintlig lagstiftning. Skatt- och kapitalflykt sker främst genom att multinationella bolag undviker att betala skatt. Stora företag flyttar vinster från utvecklingsländer till skatteparadis där skatterna är låga eller obefintliga och där det råder banksekretess och företagen inte behöver ha en verklig verksamhet, men en del av pengarna försvinner också i det dolda.

– Exempelvis kan företag använda falska fakturor eller manipulerad prissättning och på så sätt undvika att betala rätt skatt. Ett annat exempel är att vara registrerad i ett land, ha verksamhet i ett annat och använda komplicerade affärsmodeller för att betala skatt i ett tredje land där skatten är låg, säger Aho.

Ett steg framåt

Som en av få organisationer i Sverige har Forum syd byggt upp en expertkunskap i skatteflyktsfrågan, vilken de använder för att sprida information, skapa opinion och driva på politikerna så att de agerar för att stävja skatteflykten.

– För att kunna arbeta med fattigdomsbekämpning måste vi också arbeta mot skatteflykt eftersom miljoner dollar försvinner i skatteflykt från utvecklingsländer varje år. 

I september lämnade regeringen ett förslag till lagrådet om hur man ska motverka att företag utnyttjar olikheter i länders skattesystem för att undkomma beskattning. Enligt förslaget ska en utdelning som ett svenskt företag tar emot från ett utländskt företag i vissa fall inte omfattas av skattefrihet om det utländska företaget får göra avdrag för utdelningen.

– Förslaget är ett viktigt steg framåt eftersom det behövs krafttag för att motverka skatteflykt. Det är glädjande att regeringen visar vägen för svenska aktörer att skatteflykt är en viktig fråga. Det ger även en bra signal till inte minst låginkomstländer som drabbas värst av skatteflykt, säger Emelie Aho.

Inför valet 2014 lyfte Feministiskt initiativ (Fi) vikten av att öppna skatteparadis och ta hem de biljoner kronor som undandragits skatt. Så här skrev Gudrun Schyman och ekonomen Kenneth Hermele i Svenska dagbladet:

”Att kvinnor diskrimineras och att de ekonomiska orättvisorna ökar är ingen naturlag utan beror på ett medvetet val: politiska majoriteter har under de senaste 30 åren valt att låta marknadskrafterna sköta sig själva i allt högre grad, många verkar tro på myten om den osynliga handen, på tvärs mot all den erfarenhet som vi fick under mellankrigstidens katastrofer: En marknad som inte lindas in av samhället blir barbarisk.”

Forum Syd ser att det behövs en större insyn i företagens räkenskaper, bland annat öppna ägarregister, för att få veta vilka de verkliga ägarna är.

– Om Sverige och FN:s övriga medlemsstater ska uppnå Agenda 2030 – de nya globala hållbara utvecklingsmålen, måste regeringar jobba aktivt mot företagens skattefiffel och se till så att utvecklingsländer får de ekonomiska resurser de faktiskt har rätt till.