Föreningsbidrag i Stockholm ses över för att ge plats åt tjejer

2015-12-02 | Gita Nabavi padlock

OPINION

”I Stockholm finns det platser där unga kvinnor lyser med sin frånvaro såväl i stadsbilden som inom föreningslivet. När kvinnors liv blir kringskurna måste vi möjliggöra för dem att ta plats”, skriver Gita Nabavi (Fi). I veckan diskuterar hon kvinnors deltagande i sociala och politiska rörelser med aktivister på Fryshuset inom ramen för projektet WoMidan.

Gita Nabavi (Fi) är ordförande i Rådet för mänskliga rättigheter i Stockholms stad

Det Stockholm som styrs av en rödgrönrosa majoritet ska vara en plats fri från diskriminering och som lever upp till de mänskliga rättigheterna. Men vi står inför flera utmaningar. Under flera år har Stockholm ur de flesta perspektiv gått mot att bli en allt mer segregerad stad. Framför allt har det drabbat ungdomar och kvinnor i förorterna som allt i allt högre utsträckning exkluderas från bostads- och arbetsmarknaden, men också från idrott, kultur- och föreningslivet. Nu ställer vi oss frågan: hur stärker vi kvinnors och ungdomars engagemang inom sociala och politiska rörelser?

Stockholms stad ska skapa möjligheter för människor som står långt från traditionella politiska institutioner och civilsamhället att organisera sig. Som ordförande i Rådet för mänskliga rättigheter är jag stolt över att vi nu väljer att satsa på att organisera kvinnor och unga tjejer. Rådet för mänskliga rättigheter ska tillsammans med stadsdelsnämnderna leda en särskild satsning med fokus på att stärka ungas organisering och öka kunskaperna om mänskliga rättigheter, antirasism och feminism.

Vår utgångspunkt är empowerment. Det betyder att vi vill stärka och mobilisera socialt exkluderade unga genom att använda deras befintliga resurser. Vårt mål är att varje ung människa ska få möjligheten att förändra sin egen livssituation.

I Stockholm finns det platser där unga kvinnor lyser med sin frånvaro såväl i stadsbilden som inom föreningslivet. När kvinnors liv blir kringskurna måste vi möjliggöra för dem att ta plats. Både genom att öppna upp bostads- och arbetsmarknaden men också genom att förbättra förutsättningarna för dem att organisera sig. Satsningen på ungas organisering kommer därför genomsyras av ett genusperspektiv. I stadsdelarna ska unga tjejer få utforma nya mötesplatser och själva få ta strategier för stärka sin egen organisering.

Av samma anledning ser Stockholm nu också över föreningsbidragen för att motverka att kvinnors engagemang i föreningslivet förfördelas. Verksamheter som rör unga kvinnor och tjejers organisering och ökade kunskaper om grundläggande rättigheter ska helt enkelt prioriteras.

Den rödgrönrosa majoriteten satsar nu på ett långsiktigt arbete för att nå målen om ett jämställt Stockholm fritt från diskriminering. Välfärdsreformer är viktigt. Men våra utmaningar är inte enbart socioekonomiska. Det handlar i hög utsträckning också om normer och värderingar.

Diskriminering, rasism och sexism försvinner inte automatiskt med omfördelningspolitik. Vi ska rusta socialpolitiskt, men också öka kunskaperna om och implementeringen av mänskliga rättigheter.

Under veckan deltar vi i Fryshusets projekt WoMidan som samlar aktivister från flera länder och områden som är intresserade av kvinnors roll i samhällsförändringar. Där hoppas vi kunna hämta inspiration och utbyta erfarenheter för att politiken och civilsamhället tillsammans kan stärka fler kvinnor att delta i demokratiska processer och ta makten över sitt eget liv.