Zarine Harutyunuan, Marija Stankovic och Ivana berättade om sitt arbete som kvinnorättsförsvarare.

Bild: Kvinna till Kvinna

#Femdefenders: Unga kvinnor som spränger gränser

2015-11-29 | Veronica Lindström padlock

INRIKES

Hot och våld kan skrämma vem som helst till tystnad och riskerar att tysta rösterna för unga kvinnorättsförsvare runt om i världen. I dag den 29 november uppmärksammas Femdefenders Day, Internationella dagen för kvinnorättsförsvare, och i fredags presenterade Kvinna till kvinna den nya rapporten Unga kvinnor som spränger gränser. Veronika Lindström var där.

HÄR kan du läsa hela rapporten.

Femdefenders är kvinnor som kämpar för kvinnors och hbtq-personers rättighet att ta plats, synas och höras. Men våld är något som tystar, hot leder till rädsla vilket i sin tur kan leda till medveten eller omedveten självcensur.

Organisationen Kvinna till Kvinna arbetar med kvinnorättsförsvarare i länder som drabbats hårt av krig och konflikter. Under de senaste åren har projektet Young Women´s Peace Academy tagit form, där 140 unga aktivister från sex olika länder har tränats i bland annat ledarskap. Under fredagen möttes fyra kvinnor i ett samtal om unga femdefenders situation och sårbarhet. Demokratiminister Alice Bah Kuhnke inledde seminariet med att peka på situationen för kvinnor som kämpar för jämlikhet.

– Världen är en farlig plats för kvinnor generellt, femdefenders är dessutom dubbelt utsatta i sin roll som förespråkare för människors rättigheter, konstaterade Bah Kuhnke.

I år belyser Kvinna till Kvinna unga femdefenders som inte bara möter motstånd för deras åsikter, utan också på grund av att de är just unga kvinnor. Marija Stankovic, 27 år, från Serbien var en av deltagarna under fredagens seminarium. Hon har engagerat sig i organisationen NGO Center for Girls där hon arbetat med stöd och råd via telefon till tjejer som har utsatts för våld.

– Vårt arbete ses tyvärr inte som något positivt i vårt samhälle. Vi ses som fiender till en väldigt lång och konservativ tradition. De har svårt att se att vi försöker förbättra. Att kritisera våld i hemmet ses som okej, men när vi pekar och petar på patriarkala strukturer så är det tvärstopp.

Att skrämmas till tystnad

Kvinna till Kvinna har tagit fram rapporten #Femdefenders - kvinnor som spränger gränser som består av en undersökning som utgår från unga femdefenders problematik. Undersökningen riktade sina frågor till aktivister i Young Women´s Peace Academy, med fokus på hur de upplever att deras engagemang bemöts av omgivningen. Rapporten visar att fyra av tio kvinnorättsförsvarare upplever att samhällets acceptans av kvinnor går genom deras livmödrar och genom att vara placerade i hemmet. Den visade även att ett flertal unga femdefenders känner sig rädda, osäkra och obekväma med att uttrycka sin åsikt i sociala medier så som Facebook, Instagram och Twitter.

– Frihet i media existerar inte längre, även om det ser ut som det. På insidan är det annorlunda. Flera av våra möten samt demonstrationer har blivit stoppade av regeringen, med motiveringen ”demokratins säkerhet”, säger Marija Stankovic.

Rädslan för att bli missförstådd på sociala medier leder till att många uttalar vissa åsikter, men censurerar andra. För mer än hälften av alla tillfrågade kvinnorättsförsvarare når rädslan för att uttrycka sig offentligt även utanför cyberspace. Rapporten visar också att det framför allt i de offentliga och publika rummen som rädslan för att uttrycka sin åsikt är som störst. Närmare sex av tio tillfrågade femdefenders har upplevt antingen psykiskt eller fysiskt våld. Orsaken, – att vara kvinna.

Inkludering utan gränser

Seminariet möjliggjorde en inblick i kvinnors situation i flera olika samhällsstrukturer. Erfarenheter och åsikter som både medier och femdefenders själva censurerar diskuterades med stort hopp om förändring. Rapporten tydliggör hur demokratins fria ord hotas, att röster som kämpar för människors rättigheter riskerar att tystas ned. Seminariedeltagarna fick förutom Serbien också en inblick i Armenien, där unga kvinnor uppmuntras att följa hemmafruidealet, och Bosnien.

Ivana Stankovic är en 25-årig projektledare från Bosnien och har arbetat med fredsaktivism i många år. Hon fokuserar på att skapa långvariga och kvalitativa dialoger i arbetet att få människor att vidga sin föreståelsehorisont.

– Det viktigaste är få samhället att värdesätta kvinnan, i Bosnien är hon alltid sekundär, menade Ivana Stankovic.

Trots det högerpopulistiska klimatet i västvärlden uttrycktes under seminariet hopp om förändring, även om förändring och förbättring tar långsamma kliv. Nationalismens och patriarkatets inverkan på kvinnors och hbtq-personers rättigheter diskuterades flitigt, då de båda går hand i hand i motståndet mot mänskliga rättigheter.

– Interkulturella gränser behöver korsas. Våld i hemmet ökar i takt med nationalismens utbredning. Jag hoppas att jag vaknar upp i ett nytt samhälle en dag, säger Marija Stankovoic.

Samtalet modererades av skribenten Judith Kiros som undrade om någon av deltagarna kunde se någonting bra med nationalism?

– Det enda bra med nationalism är att det får en att arbeta hårdare, konstaterade Ivana Stankovic.

Zarine Harutyunuan, 25, från Armenien startade Human Rights Educational Center NGO, där fredsundervisning är högt prioriterat. Hon förklarade att situationen med nationalism i Armenien på flera sätt är annorlunda än den i exempelvis Sverige.

– Nationalismen i Armenien är på ett sätt förståelig då 98 procent av invånarna i landet är inhemska armenier. Att integrera andra utifrån är en svår uppgift, men jag hoppas på att de öppna gränserna mellan Europas länder kommer att kunna underlätta i framtiden, säger Zarine Harutyunuan.

Hon påpekar även att kampen mot högerextremism och kvinnors och hbtq-personers rättigheter behöver inkludera fler.

– Det är inte bara kvinnor som bör kämpa för jämställdhet, om vi alla vill vara lyckliga så behöver alla hjälpas åt. Jag vill se att män och kvinnor hittar ödmjukhet, för att inte kämpa mot varandra utan hitta fred sins emellan. Vi borde starta med oss själva, precis som Mahatma Gandhi en gång sa, tillägger Zarine Harutyunuan.