Ny rapport från Fi om våldet mot kvinnor och dess konsekvenser

2015-11-27 | Sholeh Irani padlock

INRIKES

Med anledning av internationella dag för avskaffande av våld mot kvinnor, 25 november, publicerade Feministiskt Initiativ (Fi) en rapport med fokus på mäns våld mot kvinnor och barn samt nödvändiga åtgärder. ”Våldet i vardagen är ett säkerhetsproblem! Ett demokratiproblem och ett folkhälsoproblem med stora samhällsekonomiska kostnader som följd”, skriver Fi i sitt pressmeddelande.

MÄNS VÅLD MOT KVINNOR: Kunskapsläge och politiska krav inför Internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor 25 november 2015

Rapporten som är en del av en övergripande rapport från 2005 och 2011, tar särskilt upp nationalism som hot mot kvinnors rättigheter, aktuell statistik, våld som politikområde, bristen på skydd för papperslösa och kvinnor som kommit till Sverige genom äktenskap, samt separationer och våld. Den senaste forskningen, utredningar och statistik inom ämnen används som underlag.

”Nationalism, militarism och antifeminism går hand i hand och motverkar arbetet mot mäns våld mot kvinnor – också i Sverige... Nationalism gör kvinnors kroppar till symboler och slagfält. Nationalism erbjuder män en möjlighet att inta en hjälteposition som de som ska skydda nationens kvinnor och barn från de andra männen samt från allt som förknippas som främmande, nationens inre och yttre fiender”.

Bakom rapporten står sociologen Linnéa Bruno, styrelseledamot i Fi, som är aktuell med sin doktorsavhandling Ofridstid. Fäders våld, staten och den separerande familjen, som utkommer i januari.

Varför valde Fi att fokusera på nationalism, våld mot kvinnor på flykt och utlandsfödda i denna rapport?

– Det kändes viktigt och aktuellt att fokusera på hotet från nationalismen, som också Kvinna till Kvinna tar upp att kvinnorättsaktivister världen över utsätts för. Den patriarkala-nationalistiska beskyddarlogiken, som hela tiden blir tydligare. Tvåårsregeln och papperslösas särskilda utsatthet ska ses i ljuset av detta nationalistiska säkerhetsbegrepp. Teman som separationer och våld fick stort utrymme i rapporten dels på grund av att separation är största risken för dödligt våld mot kvinnor i Sverige, men också för att det är mitt område och jag skrev rapporten under ett par sena kvällar efter jobbet, säger Bruno till Feministiskt Perspektiv.

Kvinnor på flykt

När det gäller våldet mot kvinnor menar menar Fi att det inte handlar bara om kön, utan i rapporten understryks vikten av tillgången på rättvisa utan diskriminering. ”Ojämlikhet i flera dimensioner samtidigt kan förstärka utsattheten: att inte känna till lagar och möjligheter till stöd, att utsättas för rasism i mötet med professionella eller avsaknad av svenskt medborgarskap och med det avgörande rättigheter. Rätten till skydd mot sexuella övergrepp och andra former av könsrelaterat våld ska, enligt till exempel FN:s kvinnokonvention, tillkomma alla utan diskriminering. Ändå har anmälningarna om hatbrott mot kvinnor med rasistiska eller religiösa motiv ökat dramatiskt. Särskilt utsatta är afrosvenskar, romer och muslimska kvinnor med slöja”, skriver Fi i ett pressmeddelande i samband med rapportens publicering.

Rapporten förklarar situationen för de papperslösa kvinnorna, som kommer att bli fler i takt med att flyktingpolitiken i Sverige försämras.

”Papperslösa kvinnor är inte bara på flykt från förföljelse, hot, övergrepp, tortyr eller krig i länderna de flytt ifrån, utan befinner sig även i en ständigt otrygg situation på grund av sin papperslösa status i Sverige”.

Fi konstaterar att de papperslösa lever utan möjlighet till skydd eller rättssäkerhet när de utsatts för brott. ”Att anmäla ett övergrepp är omöjligt då polisen utgör ett hot om avvisning. Detta innebär även en situation där myndighetspersoner såsom polisen kan vara den parten som begår brott, utan att de kan ställas till svars. Det kan även vara arbetsgivare, bostadsuthyrare, anförvanter eller andra som känner till situationen och som misshandlar, hotar, utnyttjar ekonomiskt eller sexuellt med vetskapen om att det inte kan polisanmälas”, skriver Fi i sin rapport.

Barnens utsatthet

När det gäller våld i nära relation, lyfter rapporten även utlandsfödda kvinnors extra utsatthet och lutar sig mot studier som tyder på överrepresentation hos utlandsfödda kvinnor när det gäller våld i nära relation – av förövare med såväl svensk som utländsk bakgrund.

”Forskning och kvinnojourernas erfarenheter visar att en del män har satt i system att kontrollera kvinnor, i vissa fall ett antal kvinnor i följd…”

Rapporten tar upp även barnen som lever med våld i vardagen samt kvinnors ekonomiska förhållanden vid skilsmässa och separation, och lyfter frågan om gemensam vårdnad när den ena föräldern är våldsam. Flera studier visar att mödrar som utsatts för fysiskt våld sänker sina anspråk på underhåll från sin tidigare partner, av rädsla för fortsatt våld.

Som dellösning framhålls i rapporten behovet av systematiska riskbedömningar och att gemensam vårdnad i princip bör vara utesluten i fall med våld, samt att umgänge med den föräldern barnet inte bor hos måste ordnas på ett sätt som är tryggt, för barnet.

Ekonomisk jämlikhet

Den ekonomiska ojämlikheten mellan könen i den svenska välfärdsstaten är mindre dramatisk än i de flesta andra länder, men skillnaden mellan mäns och kvinnors inkomster minskar inte i Sverige, enligt rapporten. Hos många kvinnor finns en oro över att själv inte kunna försörja barnen vid separation. Egen inkomst har visat sig vara den enskilt viktigaste förutsättningen för att kunna lämna ett våldsamt förhållande. ”Andra viktiga faktorer är tillgång till barnomsorg och socialt stöd: släkt, vänner och professionella. Förbättringar sker men ändå är det 50 av 60 kommuner som brister i arbetet. Och en stor del av ansvaret tas i praktiken fortfarande av frivilligorganisationer. Vi kan inte fortsätta acceptera att stat och kommun tvingar ideella att dra det tyngsta lasset"!

Konkret förslår och arbetar Feministiskt initiativ för dessa åtgärder:

Att försvarsbudgeten kapas med10 miljarder (ca 20 procent) och att resurserna används för skydd för våldsutsatta, behandling av förövare och offer och till förebyggande arbete.

Att skyddade boenden blir en lika självklart del av välfärden med lika långsiktig finansiering som exempelvis räddningstjänsten.

Att tvåårsregeln avskaffas och att våldsutsatta papperslösa kvinnor inte diskrimineras, utan ges samma rätt till skydd.

Att kunskap om våld blir obligatorisk i alla utbildningar för relevanta professionella inom myndigheter, hälso- och sjukvård och rättsväsende.

Att staten gör upp med nationalistiska prioriteringar kring vem som skyddas från vad, på vilka villkor.

Att kvinnofridslagen i fall som handlar om papperslösa migranter ska ha ett självklart företräde framför Utlänningslagen.

Att papperslösa kvinnor som utsätts för hot, misshandel, utpressning, trakasserier eller sexuella övergrepp ska fredas och garanteras skydd i samband med brott.