Åsa Roos och Maja Fjaestad träffades på regeringskansliet för att diskutera en av datorspelbranschen största utmaningar.

Bild: Martina Huber/Regeringskansliet

Brott är brott även på nätet – om hatet och hoten i spelkulturen

2015-11-20 | Johanna Klöfvermark padlock

EKONOMI

Näthat, trakasserier och hotet om att möjligen råka ut för detta – det är något som kvinnor blir utsatta för i en av vår samtids och framtids snabbast växande branscher – datorspelbranschen. Det leder till sjävcensur och tystnad och utgör ett demokratiproblem. Statssekreterare Maja Fjaestad diskuterade erfarenheter, lösningar och åtgärder med ett antal spelutvecklare förra fredagen.

Det var när Maja Fjaestad i oktober höll ett anförande på Den stora robotdagen, om digitaliseringen och vikten av ett genusperspektiv i framtidsfrågor, som hon träffade en kvinnlig spelutvecklare.

– Hon berättade då att kvinnor som arbetar i spelbranschen blir näthatade och trakasserade i sin yrkesroll, säger Maja Fjaestad, statssekreterare och cyberfeminist, hos framtidsminister Kristina Persson.

– Jag blev otroligt illa berörd. De har en hemsk situation och utsätts för grova trakasserier. Det kändes därför viktigt att få höra mer och vi bestämde ett möte för att prata med kvinnor i denna utsatta yrkeskategori inom spelbranschen.

Viktig tillväxtbransch

På mötet, som ägde rum fredagen den 13 november, pratade Maja Fjaestad och fyra spelutvecklare om erfarenheter av näthat och trakasserier – samt möjliga lösningar. Tre typer av åtgärder som diskuterades är att brott på internet ska lagstadgas, vikten av arbetsgivarens ansvar och normer.

– Brott är brott oavsett om det sker på nätet eller i verkligheten. Att hota någon är olagligt även om det sker anonymt på internet. Samtidigt som internet har blivit en allt vanligare brottsplats så klaras endast fyra procent av de granskade ärendena upp, säger Maja Fjaestad och hänvisar till statistik från Brottsförebyggande rådet (BRÅ).

– För att ändra på detta stärker nu inrikesministern polisens resurser kring internetbrott. Vi måste även ha en tydlig dialog med arbetsgivare och fackförbund.

– Det är viktigt att arbetsgivare tar ansvar för sina anställdas trygghet. Spelutvecklare finns på nätet eftersom det är där kunder och konsumenter finns. Men det är en maskulin kultur och många kvinnliga spelutvecklare blir utsatta för grova trakasserier, säger Maja Fjaestad.

Mest bekymrad är hon för att kvinnor som är spelutvecklare drar sig för att berätta om vad de utsätts för.

– De är rädda för repressalier, att utsättas för ännu mer kränkningar och hot.

– Det är en viktig tillväxtbransch och om kompetenta aktörer på området blir trakasserade och skrämda till tystnad på grund av att de är kvinnor så har vi ett demokratiskt så väl ekonomiskt problem, säger hon och tillägger:

– Därför är det viktigt att ha kontakt med datorspelsbranschen om det här problemet. Och att vi har en maktanalys när vi ser på näthatsfrågorna. Grunden till att hatet förekommer beror inte på att internet finns utan att patriarkatet finns. Patriarkala maktstrukturer tar sig speciellt utryck i dessa forum.

Värre för den som säger ifrån

En av de spelutvecklare som var med på mötet är Åsa Roos, uttalad feminist som också pushar för att branschen ska ta sitt ansvar i jämställdhetsfrågor.

– Det är inte alltid så populärt, säger hon och förklarar att det kan vara till ens nackdel att vara öppen med sina feministiska åsikter eller att ifrågasätta hur kvinnor blir porträtterade i spel till exempel.

– Ingen vill ha en besvärlig person på sitt företag. När jag sökte ett jobb, inte i Sverige i och för sig, så frågade de om mina feministiska åsikter skulle bli ett problem om jag blev anställd, säger hon.

Åsa Roos förklarar att det är svårt att skilja spelkulturen från spelbranschen men att det framförallt är inom spelkulturen som hat och hot förekommer. Inom spelbranschen har det blivit bättre, åtminstone för henne personligen.

– Senast jag var med om något var år 2006, då blev jag tillsagd att tjejer inte kan göra spel, säger hon.

De övriga spelutvecklare som var med på mötet vill inte nämnas med namn på grund av just hot och trakasserier som de utsätts för på nätet.

– Det är många som inte vågar säga något. Man är hellre tyst än säger ifrån, eftersom det är värre att säga ifrån på grund av följderna. Man kan även få hatkampanjer riktade mot sig där flera personer aktivt riktar in sig på en person. Det finns en hotbild, säger Åsa Roos.

– Man ska inte underskatta hoten heller. Tre amerikaner inom spelbranschen har fått lämna sina hem på grund av dödshot.

Leder till självcensur

Enligt Åsa Roos är det via alla möjliga kanaler på internet som kvinnliga spelutvecklare blir utsatta, bland annat via Twitter, Facebook, Instagram, i olika forum och digitala plattformar.

– Det värsta är hotet om att man kan bli utsatt för hot, vilket får många att bli tysta istället för att säga vad de tycker.

Trakasserierna och hoten har helt enkelt gjort att kvinnliga spelutvecklare har blivit försiktigare med vad de gör i sociala medier, eftersom de vet att det kan komma tillbaka.

– Om vi är sarkastiska i ett tweet så kan det användas mot oss, säger Åsa Roos och fortsätter:

– Jag är ett dåligt exempel eftersom jag inte blivit utsatt i så hög grad, förutom naturligtvis på twitter, men jag vet flera som lämnar sociala medier därför att de inte orkar. Jag censurerar mig också, mer nu jämfört med tidigare. Det finns ett demokratiskt problem i detta, säger hon.