Gita Nabavi, gruppledare Fi i Stockholms stad och Ulrika Westerlund, förbundsordförande RFSL.

Bild: Pressbilder

Klart med ledamöterna i Stockholms människorättsråd

2015-11-12 | Anna-Klara Bratt , Jenny Rönngren padlock

INRIKES

I dag presenterades ledamöterna i det nyinrättade Rådet för mänskliga rättigheter i Stockholms stad. RFSL, Interfem, Kvinnors nätverk och Civil Right Defenders är några av de organisationer som är representerade som ordinarie eller ersättande sakkunniga i rådet.

RELATERADE ARTIKLAR:

2014-10-20 Stockholms stads nya majoritet stöds av människorättsråd

2015-03-23 Utformningen av Rådet för mänskliga rättigheter får kritik

2015-06-18 Klart med råd för mänskliga rättigheter i Stockholm

2015-06-23 Stockholm får råd för mänskliga rättigheter

2015-10-14 Stockholm ska bli trygg stad för alla med helhetsgrepp om våld

2015-10-14 Stockholms stad instiftar MR-pris till minne av Katarina Taikon

Ledamöterna i Rådet för mänskliga rättigheter i Stockholms stad är utsedda efter en öppen nomineringsprocess där civilsamhället haft möjlighet att själva nominera sakkunniga. Gita Nabavi, Feministiskt initiativs gruppledare i stadens fullmäktige är också ordförande i rådet.

– I och med inrättandet av ett lokalt stadsövergripande råd visar vi att arbetet för mänskliga rättigheter inte bara är en global fråga, det är i allra högsta grad en kommunal fråga som angår oss alla, säger hon.

Rådet för mänskliga rättigheter ska bevaka hur Stockholms stad lever upp till de internationella konventioner och deklarationer om mänskliga rättigheter som Sverige har anslutit sig till. En annan uppgift är att ge råd och bidra med kunskap till stadens verksamheter.

Ökat fokus på MR nödvändigt

En av de sakkunniga är Ulrika Westerlund, förbundsordförande för RFSL, ser fram emot att delta i arbetet med Rådet för mänskliga rättigheter:

– Jag är väldigt glad över den här möjligheten att arbeta tillsammans med både andra representanter för civila samhället och valda politiker i det nya rådet. Ett ökat fokus på mänskliga rättigheter är helt nödvändigt i den tid vi befinner oss i just nu, säger hon till Feministiskt perspektiv.

De totalt 13 förtroendevalda och sakkunniga ordinarie ledamöterna representerar civilsamhälle, akademi och politik och väljs på en period om ett år. Nuvarande mandat sträcker sig fram till december nästa år. Bland de sakkunniga finns representanter från bland annat Kvinnors nätverk, UNICEF och Judiska rådet.

– Rådets sammansättning har breda kompetenser och kunskaper inom mänskliga rättigheter. Våra sakkunniga har lång erfarenhet av att bedriva MR-arbete inom såväl civilsamhället som akademin. Sakkunniga är framtagna i samarbete med oppositionen då vår ambition har hela tiden varit att skapa en plattform som vi kan arbeta med mänskliga rättigheter utifrån på bred front, säger Nabavi till Feministiskt perspektiv.

Mötts av kritik

Rådet för mänskliga rättigheter stötte på kritik från den borgerliga oppositionen i samband med att det blev känt, men även enskilda nomineringar har stött på kritik från borgerligt håll innan nomineringstiden hade löpt ut.

Under året har diskriminering sprungen ur afrofobi, antiromism och islamofobi lyfts som särskilt problematisk. Hur kommer det sig att det inte återspeglas bland de sakkunniga i rådet?

– Vi har självklart noterat att det saknas viss expertis, dock är vi väldigt glada över att ha en sån bred kompetens bland de sakkunniga. Det är viktigt att påminna sig om att personerna är valda utifrån sina erfarenheter av och kunskaper i MR-arbete och inte som representanter för den organisation som nominerat dem. Om en tittar närmare på listan i sin helhet så finns det personer med särskilda sakkunskaper i både romafrågan och om afrofobi. Men tyvärr kunde vi inte enas i den tvärpolitiska beredningsgruppen om något namn bland de nominerade som har särskilda sakkunskaper om islamofobi. Det är verkligen synd att det var så pass få nomineringar inom det området, särskilt med tanke på det rådande samhällsklimatet och det växande hatet. Därför vill jag verkligen uppmana fler organisationer att nominera nästa år, säger Gita Nabavi.

Hur ska ni få fler att nominera?

– Vi hoppas att det arbete som rådet gör under året ska tala för sig självt och få flera att få upp ögonen för det. Vi kommer också att se över nomineringsprocessen inför nästa år för att nå ut till fler organisationer. Men i slutändan vilar ansvar tungt på civilsamhället att inkomma med nomineringar och vi måste förlita oss på att de gör det.

Under 2016 kommer rådet också delta i arbetet med ett nytt program för att stärka barnrättsperspektivet i stadens verksamheter och utse vinnare av det nyinstiftade MR-priset till minne av människorättsaktivisten Katarina Taikon.

Ordinarie sakkunniga ledamöter:

Christina Heilborn, UNICEF Sverige

Azam Qarai, Kvinnors nätverk

Maud Eduards, Stockholms universitet

Ulrika Westerlund, RFSL Stockholm

Isak Reichel, Judiska Centralrådet

Annika Jyrwall Åkerberg, Civil Right Defenders

Ersättare: