Hearing i EU-parlamentet den 24 juni, om nya handlingplanen för jämställdhet i utvecklingssamarbete.

Bild: Concord

En ny jämställdhetspolitik för Europa?

2015-10-29 | Undertecknarna padlock

OPINION

”Självklart har vi stora förhoppningar på att handlingsplanen ska få en större genomslagskraft än föregångaren. Men vi har även farhågor.” Det skriver medlemmar i CONCORD Sveriges jämställdhetsarbetsgrupp med anledning av EU:s nya överenskommelse och konstaterar bland annat att Sveriges möjligheter att påverka urholkas nu av de stora avskrivningarna mot biståndet för flyktingmottagande.

RELATERADE ARTIKLAR:

2015-10-27 EU höjer ambitionerna för kvinnors rättigheter globalt

2014-05-23 #euvalet: Unionen måste bli en vakthund för kvinnors rättigheter

När EU förra året summerade hur EU-institutionerna och alla medlemsstater hade levt upp till den handlingsplan för jämställdhet i biståndspolitiken som gällt de senaste sex åren, var resultatet minst sagt magert. Av målet att 75 procent av EU-institutionernas biståndspengar skulle gå till projekt som bidrog till jämställdhet, blev resultatet bara 16 procent. Nu finns en ny handlingsplan. Är EU:s aktörer beredda att göra det förändringsarbete som krävs för att uppnå resultat?

Den 26 oktober antog EU en ny handlingsplan för hur arbetet med jämställdhet ska utformas och koordineras i EU:s utrikesinsatser; EU Gender Action Plan 2016-2020 (GAP II). Självklart har vi stora förhoppningar på att handlingsplanen ska få en större genomslagskraft än föregångaren. Men vi har även farhågor. Sverige måste nu i kraft av sin feministiska utrikespolitik envist ligga på för att uppnå resultat.

Det är inte själva handlingsplanen 2010-2015 som var det främsta problemet med EU:s jämställdhetspolitik, utan det svaga ägarskapet hos framför allt EU-kommissionen och brister när det kommer till finansiering för jämställdhetsinsatser. Den nya handlingsplanen har ett starkt fokus på att förändra attityden inom EU-institutionerna och reformera hur man arbetar med jämställdhet. Om EU lyckas med ett sådant reformarbete finns en möjlighet till riktig förändring. Nu är det också bra tajming för en bra ny handlingsplan som kan leverera på de nya globala utvecklingsmålen i Agenda 2030.

Ett problem som har identifierats i flera utvärderingar är bristen på ledarskap och EU-kommissionens ovilja att göra jämställdhet till ett prioriterat område. Att detta är ett fortsatt problem visade sig tydligt i upptakten till handlingsplanens antagande, då EU-kommissionens högsta ledning enväldigt gick in och beslutade att handlingsplanen skulle få en lägre status än vad det från början var tänkt.

Det finns både styrkor och svagheter med den nya handlingsplanen. Stärkta skrivningar om flickors rättigheter kan underlätta arbetet med flickors lika rätt till skolgång. Fokus på känsliga och i flera länder tabubelagda ämnen, som barnäktenskap, lyfts fram och möjliggör på så vis dialog med samarbetspartners med stöd av texten i handlingsplanen.

Positionerna har flyttats fram på området sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Genom detta kan handlingsplanen bli viktig för de aktörer som jobbar med dessa frågor, som i vissa länder är så kallade motvindsfrågor med ett starkt motstånd på nationell politisk nivå. Handlingsplanens tydliga rättighetsperspektiv är ytterligare en styrka som ger positiva signaler om att EU:s jämställdhetsarbete kan vara på väg mot rätt kurs.

Vi vet att en stark kvinnorörelse är viktig för samhällens utveckling mot demokrati och hållbar fred. Vi vet också att länder med en stark kvinnorörelse har bättre lagstiftning kring exempelvis frågor som rör våld mot kvinnor och våld i hemmet. Därför att det oerhört viktigt att EU och medlemsstaterna, som tillsammans står för en stor del av världens bistånd, nu faktiskt också lever upp till sina löften.

Sverige har hittills haft en tongivande roll i EU:s utvecklingsarbete på grund av att vi är en stor givare globalt. Om detta urholkas på grund av stora avskrivningar mot biståndet för flyktingmottagandet, riskerar det också att få konsekvenser för våra möjligheter att påverka EU:s jämställdhetsarbete.

Sveriges feministiska utrikespolitik har också en viktig roll att spela som komplement till EU:s handlingsplan. Flera områden där vi i det svenska civilsamhället och regeringen är överens speglas inte i handlingsplanen. Rätten till abort är för politisk känslig för att inkluderas på EU-nivå och den strukturella diskrimineringens negativa effekter för såväl flickor och pojkar, som för kvinnor och män genomsyrar inte texten.

När den nya EU-handlingsplanen för jämställdhet är på plats uppmanar vi regeringen att genom sin feministiska utrikespolitik ta fortsatt tydlig ställning för flickors och kvinnors rättigheter. Det sker bäst genom att ständigt påminna EU-kommissionen, samt stats- och regeringskollegor i övriga medlemsländer, att respektera handlingsplanens skrivningar och arbeta efter dess målsättningar.

Afrikagrupperna

Kvinna till kvinna

Män för jämställdhet

Plan Sverige

Praktisk solidaritet

RFSU

Svalorna Indien Bangladesh

Svenska Kyrkans internationella arbete