Statssekreterare Maja Fjaestad och Dr Ranjana Kumari som är chef för Centre for Social Research (CSR) i Delhi.

Bild: Juan-Pablo Roa

Fritt internet förutsätter feministisk cyberstrategi

2015-10-21 | Jenny Rönngren padlock

INRIKES

Under två dagar samlas 450 deltagare från ett hundratal länder på Münchenbryggeriet i Stockholm för att diskutera frihet och säkerhet på nätet. I år är tillgång till internet temat för Stockholm Internet Forum, #SIF15, och jämställdhet online kommer att uppmärksammas särskilt. En av paneldeltagarna är Maja Fjaestad, statssekreterare på statsrådsberedningen, nyligen hemkommen från Indien och ansvarig för regeringens cyberstrategi.

– Hur långt har regeringen kommit i arbetet med en cyberstrategi?

– Cyberfrågorna är ett område under ständig utveckling som kräver särskild uppmärksamhet. Framtidsminister Kristina Persson tillsatte i våras tre analysgrupper, varav den ena, analysgruppen för global samverkan, lyfte behovet av samordning i cyberfrågorna. Nu pågår ett arbete med ett omtag av dessa frågor och det är bland annat i ljuset av detta som jag besökte Indien.

Vad har du främst velat förmedla om strategin vid ditt besök i Indien, och vilka reaktioner har du mött?

– Ojämlikheten ökar på internet. En rapport från UN Broadband Commission visar att kvinnor har 25 procent mindre sannolikhet att ha tillgång till internet och gendergapet på internet ökar. Kvinnor runt om i världen lämnar internet på grund av oro för säkerhet och integritet. Det är självklart ett demokratiskt problem.

– Cyberfrågorna är globala i sin karaktär och Indien är en stor och väldigt viktig nation inom cyberfrågor. Besöket gick därför framför allt ut på att diskutera gemensamma utmaningar och ta del av de erfarenheter som finns i Indien.

– Generellt var reaktionerna väldigt positiva, inte minst på den tydliga kopplingen vi gör mellan en ny cyberpolitik och regeringens feministiska utrikespolitik. Att vi lyfte genderaspekten av cyberfrågorna verkar ha varit uppskattat.

Bristande tillgång till internet och näthat är två frågor som särskilt berör kvinnor. Hur arbetar aktivisterna du mött i Indien med de frågorna och vad kan du förmedla från samtalen med dem?

– Vi träffade ett tiotal olika organisationer som på olika sätt arbetar med teknik och internet för empowerment. De olika organisationerna har olika fokus men generellt sett arbetar många strategiskt med lokal och regional gräsrotsaktivism vilket var spännande att se. Vi besökte bland annat organisationen CSR – Centre for Social Research i New Delhi. Deras grundare Dr Ranjana Kumari, som vi träffade, är en internationellt välkänd kvinnorättskämpe som arbetar väldigt aktivt med opinionsbildning på hög nivå. Samtidigt är gräsrotsengagemanget grunden. Vi besökte exempelvis ett kvinnocenter i utkanterna av New Delhi som de driver och fick möjlighet att lyssna till de problem och utmaningar som dessa kvinnor lever med.

– Generellt ser de många liknande utmaningar som vi gör när det gäller internet. Nätet ger fantastiska möjligheter till jämställdhet och till kvinnors frigörelse över hela världen. Men det finns hat och hot som främst drabbar kvinnor och som vi behöver komma åt för att inte riskera att kvinnor mer och mer lämnar internet.

Vad krävs för att internet ska bli tillgängligt för alla och hur långt borta är detta mål?

– Det är en svår fråga. Det handlar såväl om teknisk tillgång som om frihet och deltagande på Internet. Tankesmedjan Freedom house pekar på en oroväckande trend; friheten på internet har minskat fyra år i rad.

– Näthat är ett gigantiskt problem och kvinnor är särskilt utsatta för sexualiserat näthat. Om detta leder till att kvinnor lämnar internet riskerar vi att förlora det öppna och fria internet vi vill ha. Hot och hat på internet blir i förlängningen ett hot mot demokratin – om uppfattningen sprids att man kan begå brott på internet utan följder riskerar vi att tappa både ett demokratiskt internet och förtroendet för vår rättsstat. Så för att nå målet om ett tillgängligt internet för alla är det oerhört viktigt att motverka näthatet och andra kränkningar på internet.

Går näthatet att stoppa utan någon form av censur?

– Yttrandefriheten är grunden till att vi vill se ett mer jämställt internet. Vi ser samma patriarkala strukturer arbeta på internet som offline, samma förtryck och samma våld. Vi har redan en lagstiftning mot trakasserier och hot, utan ’censur’ – men det är viktigt att den lagstiftningen efterlevs. I Sverige ökar inrikesminister Anders Ygeman nu polisens resurser för att ta hand om brott online. Men centralt är också att närma sig området med en maktanalys – vilka är det som utsätts för hat och hot på internet? Vilka begår brotten och varför? Vi behöver en cyberfeministisk politik som agerar utifrån dessa maktstrukturer.

Vilka är de viktigaste intrycken du tar med från Indien?

– Först och främst att Indien har ett starkt civilsamhälle och en stark kvinnorättsrörelse. Det är en bild som inte alltid förmedlas i västerländsk media.

– En av de viktigaste lärdomarna som jag tar med mig är att trots att Indien och Sverige på många sätt – geografiskt, kulturellt, befolkningsmässigt, med mera – skiljer sig åt så har vi väldigt många liknande och gemensamma utmaningar. Därför är det så viktigt att vi blickar bortom våra egna gränser och ser globalt när vi tar fram ny cyberpolicy. Indien är med sin storlek och teknikkompetens en viktig part till Sverige.