Cecilia Schelin Seidegård.

Jämställdhetsmyndighet föreslås – kan vara igång 2017

2015-10-07 | Jenny Rönngren padlock

INRIKES

”Trots att utvecklingen på vissa områden har gått framåt är samhället långt ifrån jämställt. Utvecklingen går dessutom alldeles för långsamt och i vissa fall bakåt.” Det skriver regeringens jämställdhetsutredare Cecilia Schelin Seidegård på DN Debatt i dag och föreslår i sitt slutbetänkande två nya delmål, tydligare uppdrag till myndigheterna samt att en jämställdhetsmyndighet inrättas för att ge stabilitet och långsiktighet åt jämställdhetspolitiken.

RELATERADE ARTIKLAR

2015-06-12 Riksrevisionen granskade regeringens jämställdhetsarbete

2014-04-11 Jämställdhetsmyndighet på is till efter valet

2014-02-04 Vänsterpartiet pressar på om jämställdhetsmyndighet

2013-01-18 Mycket har (inte) hänt

”Jämställdhetspolitiken måste bli strategisk, strukturerad och långsiktig. Jag kan konstatera att det varken saknas kunskap om jämställdhet eller goda exempel på hur den kan främjas. Sedan 2007 har mängder av lovvärda projekt genomförts, initiativ tagits och förändringsprocesser satts igång.”

Det slår regeringens utredare fast i utredningen som överlämnas i dag till jämställdhetsminister Åsa Regnér. På två områden behöver utvecklingen förbättras särskilt, säger Cecilia Schelin Seidegård i en intervju i SVT:s Gomorron Sverige. Det handlar om utbildning och hälsa, vilket också är de två nya delmål som utredningen föreslår.

– Utbildning är grunden för ett gott liv. Mycket är korrelerat till utbildningen. Hälsan är korrelerad till utbildningen, inkomsten är korrelerad till utbildningen. Därför är det väldigt viktigt att alla kommer in och får en bra utbildning i botten.

På plats 2017

Cecilia Schelin Seidegård talade också om förslaget på en jämställdhetsmyndighet:

– Vi ser framför oss en liten myndighet, en expertmyndighet som kan samla lite av de uppdrag som i dag finns utspridda på andra myndigheter eller organisationer. Myndigheten ska i första hand samordna och analysera den verksamhet som finns i dag, den kunskap som finns i dag och kunna ge bra underlag till riksdagen.

Myndigheten ska också vara ett stöd för myndigheter. Även om utbildning sker redan i dag, kunde den enligt Schelin Seidegård styras på ett bättre sätt, och myndigheten skulle också kunna ge stöd till regeringen i internationella frågor. Bland annat. Utredarens bedömning är att en jämställdhetsmyndighet skulle kunna finnas på plats 2017, om ansvariga ministern Åsa Regnér skickar den på remiss omgående, tar fram en proposition och responsen är positiv.

– Det är intressant att utredningen kommit fram till att en myndighet för jämställdhet bör inrättas. För att vi ska uppnå målen och rätt användning av resurser behövs mer styrning, struktur och kontinuitet i arbetet, säger Åsa Regnér i ett pressmeddelande.

Stöd finns

Riksrevisionen kom i sin genomgång av de 2,6 miljarder kronor som satsades på jämställdhet 2007-2014 fram till att mycket varit bra, och inte hade kommit igång utan dessa satsningar, men att det mesta varit för kortsiktigt och tillfälligt. Bland annat slog rapporten fast just att det saknas en ansvarig förvaltningsmyndighet.

Och när alliansregeringens delegation för jämställdhet i arbetslivet hade sin första stora konferens 2013 diskuterades tendensen att organisera just jämställdhetsarbete i form av kortsiktiga projekt. Gertrud Åström var då ordförande för Sveriges kvinnolobby som har drivit frågan om en jämställdhetsmyndighet hårt i flera år.

– Jämställdhet är en abnormitet i svensk politik för det finns ingen myndighet som tar hand om det politiken kommer på, framhöll hon.

Att Vänsterpartiet kommer att välkomna förslaget råder ingen tvekan om. Inför valet pressade dåvarande feministiska talespersonen Rossana Dinamarca tillsammans med tidigare JämO Claes Borgström övriga riksdagspartier i frågan och lyfte än en gång behovet av en jämställdhetsmyndighet.

– Vi måste hålla koll på att jämställdhetsförändringar verkligen sker. Det behövs ordentliga påtryckningar på statsförvaltning, kommunal förvaltning, landstingen och även privata sektorn, sade Borgström.

Göra skillnad

Feministiskt initiativ har i sina skuggmotioner också föreslagit att Sverige ska ha en jämställdhetsmyndighet.

– De här frågorna ligger i dag på olika departement, så det blir en väldig röra. Det behövs en myndighet, så att förändringar verkligen blir gjorda, har partiledaren Gudrun Schyman hävdat.

Återstår att se hur förslaget från den statliga utredningen landar hos regeringspartierna. Före valet hänvisade Socialdemokraterna frågan till Ann-Christin Ahlberg, riksdagsledamot i arbetsmarknadsutskottet när Feministiskt perspektiv sökte svar.

– Vi är varken för eller emot en jämställdhetsmyndighet. Men en sådan löser inte allt. Vi tittar på bredare saker i våra förslag. Vi vill eventuellt lösa problemen till exempel med hjälp av en permanent nationell resurs, kanske ett sekretariat, för jämställdhetsarbete.

Och Gunvor G Ericson, Miljöpartiets dåvarande jämställdhetspolitiska talesperson, förespråkade ett jämställdhetsråd på regeringskansliet i stället för myndighet. Dock sade hon sig vara öppen för att diskutera olika organisationsformer efter valet:

– Det viktigaste är att ge rätt politiska uppdrag, och att det gör konkret skillnad för människor.