Familjejuridiken bygger på en enda idealbild istället för på verkligheten, konstaterar Erik Mägi, som forskar om ett fält i förändring.

Familjejuridik under utveckling – från ideal till verklighet

2015-10-06 | Maria Ramnehill padlock

INRIKES

Det finns tusentals sätt att bilda familj, men familjejuridiken är baserad på bara ett av dem. Många familjer och barn kommer i kläm där lagen brister. Det menar Erik Mägi, en av författarna bakom nyutkomna Stjärnfamiljejuridik.

FAKTA

Stjärnfamiljejuridik: Svensk familjelagstiftning ur ett normkritiskt perspektiv

Författare: Erik Mägi och Lina-lea Zimmerman

Förlag: Gleerups Utbildning AB (2015)

Öppet föredrag 12 oktober i Göteborg.

För många är det ganska enkelt att bilda familj: man flyttar ihop, har sex som resulterar i barn.

– Andra måste ofta lära sig avancerad juridik för att kunna bilda familj och få rättsligt skydd, sade Erik Mägi när han föreläste på Feministiskt forum i Göteborg i helgen.

Därför har han och Lina-lea Zimmerman skrivit Stjärnfamiljejuridik. Boken är dels en normkritisk analys av de värderingar som ligger bakom lagstiftning kring familjebildning, och dels en handbok för alla de familjer som inte består av en cisman och en ciskvinna som blir kära, flyttar ihop, gifter sig, skaffar barn genom samlag och är ihop resten av livet. Det är den familjekonstellation lagen främst är skriven för – trots att man kan ifrågasätta om en majoritet av svenska befolkningen lever i en sådan familjebild.

Boken handlar om ekonomiska aspekter av att bilda familj, hur man kan få barn och vad som sedan krävs för att erkännas som förälder. Hur man kan och inte kan skydda sin familj om man är fler än två föräldrar, vad som gäller för transpersoner som ändrat juridiskt kön – och pekar på fler områden där juridiken är oklar eller helt enkelt inte finns för att skydda barns rätt att fortsätta träffa sina föräldrar.

– Jag blev inbjuden att prata om familjejuridik för RFSL här i Göteborg, och då insåg jag att jag inte hade fått lära mig något om det här på juristlinjen.

Då insåg han också att det inte fanns någon sammanställning av vilka lagar som gäller och inte gäller för de flesta familjebildningar. Qtbh var Mägis och Zimmermans ingång i arbetet, men boken tar även upp andra familjebildningar. Ytterligare inspiration till projektet kom när han blev inbjuden till en poly-kongress.

Fält i förändring

Föreläsningen på Feministiskt forum kunde bara täcka en liten del av alla aspekter av att bilda familj utanför normen. Publiken fick rösta, och Erik Mägi gick igenom vad som gäller vid insemination, transpersoner som ändrat juridiskt kön och möjligheter och begränsningar för familjer som består av fler än två föräldrar.

När det gäller transpersoner som har ändrat juridisk könstillhörighet har lagen inte hängt med. Lagstiftningen är skriven för kvinnor med livmoder och ägg, och för män med spermier. Och medan Skatteverket driver målet om att få kalla en transman moder upp till högsta instans, är det oklart om den faderskapspresumtion som gäller ett olikkönat cispar som skaffar barn med egna spermier och ägg kan överföras på en transkvinna och ciskvinna som skaffar barn tillsammans. Det är ett av många exempel på att familjejuridiken bygger på en enda idealbild istället för på verkligheten, trots att det finns tusen andra sätt att bilda familj på. Några av dem är rättsligt erkända men långt ifrån alla.

– Det har varit kul att jobba med ett fält i förändring och som har medvind, säger Erik Mägi om alla de tilläggsparagrafer som skapats under de tio år de arbetat med boken.

– Det är något som har stor uppbackning. Det saknas ofta mycket kunskap, men när man förklarar tycker det flesta att det låter vettigt.

Barn som växer upp med fler än två föräldrar tillhör de som har allra sämst skydd. Arvsrätt kan man ordna genom testamente. Föräldrapenning kan man på olika sätt överföra. Om barnet har tre föräldrar kan ändå bara två vara det rättsligt - skulle de båda dö kan de dock önska vem som ska bli särskild förordnad vårdnadshavare.

Vad är den viktigaste förändringen som behövs just nu?

– Om man ska tänka långsiktigt är det att föräldrar ska kunna vara fler än två personer. Men det är en förändring som inte ser ut att vara på gång nu, säger Erik Mägi.

Fokus på behov

Han nämner också den stora skillnaden i rättigheter när det gäller spermadonation. Om det är en man och en kvinna som genomför insemination eller IVF utanför svensk vård blir båda rättsliga föräldrar, om det är två kvinnor och donatorn är känd kommer han registreras som rättslig fader. Är donatorn anonym kommer detta registreras som ”fader okänd”. Kvinnan som inte föder barnet måste adoptera barnet för att kunna bli rättslig förälder. Det har också hänt att donatorn i sådan fall krävt och fått umgänge med barnet.

– Den skillnaden leder till många tragedier.

Det juridiken för familjer borde fokusera på, tycker Mägi, är de behov och familjer som faktiskt finns. I dag grundar sig familjejuridiken på en idealbild, och alla andra rättigheter som har tillkommit de senaste tjugo åren är tilläggsparagrafer och undantagsregler.

– Folk skaffar familjer på alla möjliga sätt. Vi borde ha en antalsneutral, könsneutral och relationsneutral samlevnadsbalk istället för dagens äktenskapsbalk.

Och för den som fungerar som social förälder utan att vara rättslig förälder är skyddet i föräldrabarken i dag alldeles för svagt. Lagen fokuserar för mycket på familjekonstellationer istället för på barnets bästa.

– När föräldrar diskrimineras drabbas ofta barnet.