EU rullar ut röda mattan för Erdogan på valturné i Bryssel

2015-10-06 | Aleksandra Eriksson padlock

UTRIKES

Situationen för mänskliga rättigheter i Turkiet är sämre än på länge. Ändå väljer EU:s ledare att tina upp de kyliga relationerna med landets överhuvud, president Recep Tayyip Erdogan. I gengäld ska Turkiet stoppa flyktingar från att komma till Europa. Nästa vecka samlas EU:s regeringschefer i Bryssel för ett toppmöte om migration och Turkiet går till ett viktigt val om en månad. Aleksandra Eriksson rapporterar från Bryssel.

Officiellt var president Recep Tayyip Erdogan bjuden till Belgien av kungafamiljen och för att inviga konstfestivalen Europalia som i år har Turkiet som tema. Men landet går till extra val 1 november och Erdogan passade därför på att träffa både diaspora och EU-ledare. Han togs emot med öppen famn.

– I ljuset av flyktingkrisen beslutade jag för flera veckor sedan att intensifiera våra kontakter, berättade EU-rådets ordförande Donald Tusk för pressen efter mötet. Vi har en delad utmaning som är de många flyktingar och migranter som är i eller reser genom Turkiet till EU-länder. Det är odiskutabelt att Europa måste sköta sina gränser bättre. Vi förväntar oss att Turkiet gör detsamma.

Under dagen pratade ledarna om hur gränskontroller och kampen mot flyktingsmugglare ska stärkas. Över 350 000 personer reste vidare till Grekland från Turkiet under årets första nio månader, varav 50 000 vändes om av turkisk kustbevakning. Nu vill EU att greker och turkar patrullerar tillsammans på Egeiska havet och skickar tillbaka fler flyktingbåtar till Turkiet.

Malin Björk, Vänsterpartiets EU-parlamentariker, vänder sig mot förslaget.

– Jag undrar vilket mandat man anser sig tala med. Syriza (Vänsterpartiets samarbetspartner i EU-parlamentet, reds anm) har sagt att de inte tänker gå med på att hjälpa Turkiet att bevaka turkiskt vatten. Så kallade push backs är olagliga. Nu vill man ge ett land som Turkiet möjlighet att göra push backs, vilket är att förskjuta EU-gränsen ännu lite längre, säger Malin Björk.

EU-parlamentarikern misstänker att förslaget kan leda till att flyktingbåtar undviker större skepp, ifall det är militärbåtar som vill återföra dem till turkisk gräns. I en sådan situation blir det svårare att utföra räddningsaktioner.

Lagliga inresevägar

I helgen rapporterade Frankfurter Allgemeine Zeitung om ett förslag enligt vilket en halv miljon flyktingar skulle få fri lejd från Turkiet till EU. Men något sådant nämndes inte i Bryssel. Malin Björk (V) är besviken över att lagliga inresevägar till EU försvunnit från agendan.

Erdogan själv var också kritisk mot Europas flyktingpolitik.

– Det är Turkiet som har öppnat sina dörrar för dem som flyr från Irak och Syrien, förklarade presidenten från presspodiet i Bryssel.

2,5 miljoner personer har hittills fått en fristad i Turkiet. EU vill att landet ska ta emot ännu fler i utbyte mot europeiskt bistånd. Men Erdogan anmärkte att den turkiska regeringen redan har lagt 7,8 miljarder dollar på flyktingmottagandet och bara fått 417 miljoner dollar i bistånd av världssamfundet.

Han anmärkte också att turkarna, till skillnad från vissa EU-bor som bara vill ta kristna migranter, inte gör skillnad på folk enligt religion eller etnicitet.

– Yezidier, kristna och muslimer, vi tar emot dem alla.

Landet har dock fått kritik för att syrier inte ges arbetstillstånd, vilket pressar de senare till att ta svarta och dåligt betalda jobb. EU kräver därför att Turkiet inför en bättre integrationspolitik.

Valet i Turkiet

Presidenten tog mikrofonen i akt för att framföra budskap till sina väljare. Han krävde viseringsfrihet för turkar – i dagsläget är Turkiet det enda kandidatland vars medborgare fortfarande måste söka visum för att resa till EU. Han betonade att EU har erkänt Turkiet som ett ”säkert ursprungsland”, trots att EU:s egna definition av detsamma säger att ett land med ett demokratiskt system där förföljelse, tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling, hot om våld eller väpnad konflikt inte förekommer.

Under måndagen kom rapporter om att en man hade arresterats i en park för att ha kritiserat presidenten i ett samtal med vänner. Hundratals personer har anklagats för brott mot en lag som gör det kriminellt att förolämpa makthavare, armén eller islam, i syfte att försvara kurder eller för att prata om det armenska folkmordet.

Erdogan anklagas också för att spela på nationalistiskt och islamistiskt hat för att vinna röster. I somras bröts vapenvilan med den kurdiska gerillan PKK och den turkiska armén har bombat kurder som strider mot Islamiska staten. Under mötet i Bryssel betonade Erdogan att PKK är lika dålig som IS.

EU tar inte ställning

Europeiska journalistförbundet protesterade inför Erdogans besök mot inskränkningarna i yttrandefrihet och attackerna på journalister. 29 journalister sitter för tillfället i turkiska fängelser. Erdogan tog inga frågor under presskonferensen i Bryssel.

Miljöpartiets EU-parlamentariker Bodil Valero, som ansvarar för Turkiet i EU-parlamentets gröna grupp, tycker att det är bedrövligt att EU inte tar tydligare ställning mot Erdogans auktoritära politik.

– Jag förstår att man måste prata med honom när situationen ser ut som den gör. Men Erdogan är på valturné för statliga pengar. Det är bara en månad kvar till valet och han får den här möjligheten att nå ut till turkar utanför Turkiet medan andra partier knappt har medel att nå ut till väljare i landet. Gröna gruppen är positiva till Turkiets medlemskap men tydliga i sin kritik mot regimen.

På torsdag träffar EU:s utrikes- och justitieministrar sina kollegor från Balkanländerna, Jordanien, Libanon och Turkiet för att se hur EU kan hjälpa dessa länder att bättre ta hand om flyktingar så att färre reser vidare. Nästa vecka samlas EU:s regeringschefer i Bryssel för ett toppmöte om migration. De kommer då att ta ställning till slutsatserna från mötet med Erdogan. En så kallad framstegsrapport, som mäter Turkiets gärningar på vägen mot EU-medlemskap, har skjutits upp till 21 oktober. Man vill undvika att den kritiska rapporten sammanfaller med toppmötet.