Burmas hbt-rörelse äntrar filmscenen i Sverige

2015-09-23 | HlaMyat Tun , Elin Lilijenbladh padlock

OPINION

På Cinema Queer, som inleds i Stockholm imorgon, finns chans att se tre dokumentärfilmer som tagits fram av den hbt-rörelse som börjat växa fram i Burma efter decennier i exil. RFSL ungdoms Elin Lilijenbladh skriver tillsammans med HlaMyat Tun från organisationen Colors Rainbow, som ligger bakom filmerna, om kontexten och om syftet – att kunna sprida kunskap såväl i Burma som andra delar av världen.

HlaMyat Tun är programhandläggare på Colors Rainbow och Elin Lilijenbladh är styrelseledamot i RFSL Ungdom

CINEMA QUEER

Under Cinema Queer-festivalen i Stockholm 24-27 september visas dokumentärerna ”Shwe”, ”That’s the way I am” och ”Open”, framtagna av Colors Rainbow i samarbete med YG Event.

Burmas politiska karta har de senaste fem åren haft sin snabbaste förändring sedan militären tog kontrollen över landet 1962. I fyllnadsvalet 2012 tilläts oppositionen för andra gången att delta och till skillnad från valet 1990 fick valresultatet visst erkännande till den del att det mest kända oppositionspartiet NLD, som leds av nobelpristagaren Aung San Suu Kyi, fick platser i parlamentet. Sedan dess har också majoriteten av de politiska fångar som regimen hållit fängslade släppts.

I dag finns flera politiska oppositionspartier synliga i Burma och personer som levt i exil i decennier har kunnat återvända till landet. De strikta censurlagar som utsått hård internationell kritik har ersatts med mildare varianter. Fackföreningar och andra organisationer får numer formellt sett verka i landet och NGO:er måste inte längre godkännas och registreras hos staten.

Burma är ett i många avseenden djupt konservativt land och når inte upp till standarden för mänskliga rättigheter på något område. Institutionaliserad diskriminering av såväl kvinnor, etniska minoriteter och hbt-personer försvårar arbetet för att ändra denna bild av landet.

I Burma är samkönade relationer kriminaliserade genom sektion 377 i den burmesiska straffrättslagen med fängelse på upp till tio år för frivilliga sexuella handlingar som är ”mot naturen”, en kvarleva från det brittiska koloniala styret. Eftersom det är svårt att bevisa att sådana handlingar har ägt rum har ofta andra bestämmelser används för att ingripa mot hbt-personer. Dessa är sektion 30(d) och 35(d) i 1899 års Rangoon Police Act och 1945 års Police Act vilka i princip ger polisen rätt att arrestera vem som helst som inte kan redogöra för varför de befinner sig på en viss plats på ett fullgott sätt. Denna lag används systematiskt av polisen för att trakassera hbt-personer då polisen riktar in sina aktiviteter på områden som är populära bland hbt-personer.

Vid ett gripande är det inte ovanligt att polisen hotar med att ställa personen inför rätta enligt sektion 377, med risk för 10 års fängelse. De kräver mutor eller sexuella tjänster för att släppa personerna. Det är välkänt bland hbt-personer i Burma att polisen också begår våldtäkter och andra fysiska övergrepp liksom på andra sätt kränker hbt-personer som kommer i kontakt med dem. Övergrepp och diskriminering sker också från privatpersoner och är vanligt förekommande. Det finns inget lagligt skydd mot diskriminering och våld från till exempel arbetsgivare eller lärare. De övergrepp som sker från myndighets- eller privatpersoner leder inte till åtal.

Liksom många andra politisk aktiva har hbt-personer tvingats leva i exil på grund av den svåra situation som militärdiktaturen inneburit. Eftersom homosexuella handlingar är kriminaliserat, liksom religiösa förolämpningar, kan material som relaterar till hbt-personers rättigheter anses strida mot nationell lag. Detta gör det svårt för organisationer att verka i landet.

Men motståndet växer i Burma och de senaste åren har rörelsen kunnat flytta tillbaka in i landet efter att tidigare bara ha kunnat verka utifrån. Colors Rainbow startade 2013 och är i dag den ledande hbt-organisationen i Burma. De har 25 aktivistgrupper på 21 platser i landet. Organisationen har utvecklat olika kampanjer för att främja hbt-personers rätt till sina identiteter och utmana den diskriminering som hbt-personer möter i Burma. Colors Rainbow tror att en förändring av allmänhetens uppfattning om hbt-personer är helt avgörande för att kunna främja hbt-personers mänskliga rättigheter.

De rådande sociala diskriminerande strukturerna och fördomarna kombinerat med diskriminerande lagar, övergrepp från polisen och systematisk korruption inom rättsväsendet bidrar till att upprätthålla en tysthetskultur kring kränkningar av hbt-personers mänskliga rättigheter. För den framväxande hbt-rörelsen innebär det både svårigheter i organiseringen och att det finns många frågor att arbeta med.

Colors Rainbow startade tillsammans med professionella filmskapare från YG Event under 2014 &PROUD LGBT Photo Exhibition/Competition and LGBT Film Festival i Rangoon för att främja ett positivt synliggörande av hbt-communityt i Burma, öka användandet av kulturyttringar inom och för gruppen samt för opinionsbildande syften för juridisk reform. Festivalen innehöll dokumentärer och kortfilmer från olika delar av Asien med hbt-tema för att berika kulturlivet, uppmuntra debatt kring film i Asien och dess roll i sociala rörelser.

I opinionsbildande syfte är &PROUD LGBT Film festival inriktad på att medverka till att utveckla den växande rörelsen på olika rätt. Genom att inkludera filmer från Sydostasien visas också mångfalden i hur hbt-personer uttrycker sig och lever liksom de olika politiska rörelser som verkar i regionen. Detta hoppas arrangörerna ska inspirera hbt-rörelsen i Burma genom exempel på samhällsförändrande strategier för att uppnå mänskliga rättigheter och bekämpa diskriminering samt skapa en vidare debatt kring frågorna och större synlighet i traditionella medier.

Initiativtagarna organiserar också filmskapande verksamhet som resulterat i tre dokumentärer av och för hbt-personer och allierade. Filmerna ”Shwe”, ”That’s the way I am” och ”Open” porträtterar olika karaktärer som är stolta over sina identiteter och förmedlar ett budskap om mod och solidaritet med sitt community. De förmedlar också kunskap till de som står utanför hbt-communityt för att förstå de identiteter som skildras, vilka inte är erkända i Burma men vars existens är oundviklig. Colors Rainbow hoppas att filmerna kan användas som verktyg i utbildning, lobbying och påverkansarbete i Burma och i andra delar av världen.