Greklands kvinnorörelse ger inte upp

2015-08-07 | Sholeh Irani padlock

UTRIKES

Den ekonomiska krisen och påtvingade åtstramningsprogrammen i Grekland har drabbat den organiserade kampen mot sexualiserat våld. Men kvinnorörelsen i Grekland ger inte upp. När staten inte längre kan ge stöd till verksamheten, ställer kvinnorna upp själva. Feministiskt Perspektiv talade med kvinnorättsaktivisten och utbildaren Niki Roubani i Aten.

I nästa nummer rapporterar Feministiskt Perspektiv om hur greker ställer upp, visar solidaritet och stödjer flyktingarna medan de själva kämpar för sitt levebröd under den värsta ekonomiska krisen.

– Redan 2010 fanns det inte längre pengar för att behålla vårt skyddade hem för våldsutsatta kvinnor. Vi ansökte om stöd på flera ställen men fick avslag. Så jag belånade mitt eget hus för att kunna finansiera vårt skyddade boende. Vi räddade det ett år på det viset men sedan gick det inte längre, berättar Niki Roubani, ordförande för SOS-linjen och kvinnonätverket ENOW i Aten.

The European Network of Women (ENOW) i Grekland startades 1983. Då hade nätverket anställda och flera skyddande boenden. Niki Roubani berättar att den ickestatliga organisationen inte längre har råd att anställa professionell personal. Verksamheten med SOS-linjen för våldsutsatta kvinnor, sköter volontärerna från sina egna hem. Organisationen har kring 350 medlemmar som är spridda runt om i Grekland och ställer upp när det behövs.

– Vi har en del vilande medlemmar i de mest avlägsna områdena i landet som ställer upp vid behov. Allt hänger nu på voluntärarbete och vi har trots allt lyckats att driva vår telefonjour dygnet runt. Dit ringer kvinnor som utsätts för våld i hemmet och vi stödjer dem genom att ge dem information om sina rättigheter, hjälpa dem att komma i kontakt med jurister, psykologer, få ekonomiskt stöd, att hitta någon bostad.

Ett nätverk av volontärer

I den kedjan av volontärer finns det läkare, socialarbetare och jurister som ställer upp ideellt. De utsatta kvinnorna som söker stöd får skydd i volontärernas egna hem. Nätverket driver även kurser för att utbilda volontärer att kunna hantera krissituationen när våldsutsatta ringer till SOS-linjen.

Av nöd har nätverket bildat en som Roubani kallar för utbytesbank. En del kvinnor kan inte tänka sig att ta emot stöd, mat och tak över huvudet utan att kunna betala tillbaka, de känner sig helt enkelt kränkta av att ta emot hjälp från privatpersoner utan ersättning.

– Ibland vill kvinnorna inte bara ta emot gratishjälp med bostad, mat och liknande och frågar vad de kan göra i utbyte. Då om de själva önskar, kan de erbjuda tjänster, liksom att hjälpa andra kvinnor i samma situation, sitta barnvakt eller liknande. Vad kan vi göra? Vi måste se till att verksamheten går runt och att vi klarar denna desperata period utan att stänga ner vår telefonlinje och stödverksamhet. Vi vägrar ge upp, vi är så arga på situationen, på våldet mot kvinnor, den höga arbetslösheten bland kvinnor och allt som pågår. Men vi kan bara inte upphöra med det vi gör, säger Niki Roubani engagerat.

Kvinnonätverket ENOW-Grekland arbetar även med antirasistiska frågor, hjälper asylsökande och immigranter men arbetar också mot kvinnotrafficking som är ett allvarligt problem i Grekland. I dessa frågor samarbetar organisationen med andra nätverk som delar sina resurser med varandra i dessa svåra tider, konstaterar Roubani.

Ingen prioritering

Niki Roubani förklarar att med den ekonomiska krisen i landet kommer inte den nya regeringen heller att kunna ge finansiellt stöd till kvinnoorganisationerna.

– Vår situation kommer inte att förändras inom kort. Det finns några nya riksdagsledamöter som sympatiserar med vårt arbete men när statens kassa är tom, prioriteras inte kampen mot sexualiserat våld, menar Roubani.

Sammanlagt får SOS-linjen ta emot omkring 500 fall varje år. Alla dessa familjer som flyr undan våld placeras i privata hem, får skydd, mat, rum och stöd under tre månader.

- Vad händer efter tre månader med kvinnor som flyr våld, när de inte får något jobb att försörja sig? Våldets spiral fortsätter när det inte går att leva ett självständigt liv. Kvinnorna frågar oss: Vad ska vi göra nu? Förut när vi kunde erbjuda skyddat boende kunde de alltid återvända till oss och vi gav dem stöd. Men det var då, nu vet vi inte vad vi ska göra.

Niki Roubani är ett känt namn i Grekland. Hon har bland annat varit med att starta European Network Against Racism. Hon uppvaktar politiker både hemma och på EU-nivå för lagändringar för att underlätta kampen för kvinnors frigörelse.