Kinesiska bondemålare erövrar nätet

2015-07-24 | Gordana Malešević padlock

KULTUR

Det finns en renässans för den kinesiska bondemåleriet genom nya möjligheter till online-försäljning. Enligt e-handelsbolaget Alibaba utgör kvinnor majoriteten av online-entreprenörerna i Kina. Gordana Malesevic berättar denna mindre kända aspekt av kinesiskt kulturliv.

Under 1980-talet blomstrade det kinesiska bondemåleriet och bondemålares verk, i synnerhet kvinnors, var bland det hippaste man kunde köpa i en del konstkretsar. Detta fick ett abrupt slut efter massakern på Himmelska fridens torg, men nu är bondemåleriet åter eftertraktat, tack vare de kvinnliga bondemålarnas frammarsch inom e-handeln.

Skall man tro en nyligen framlagd rapport av kinesiska e-handelsbolaget Alibaba, som är större än e-bay och Amazon tillsammans, levererar 70 procent av alla paket i Kina och står för två procent av Kinas BNP, finns fler kvinnor än män bland on-lineentreprenörerna i Kina. Inom den traditionella varuhandeln utgör kvinnors andel 3,6 procent, medan kvinnor utgör 50,1 av dem som äger aktiva e-butiker. Förklaringen är enligt Alibaba att kvinnor har användarerfarenhet, är bättre på att kommunicera och interagera och har en bättre balans mellan förnuft och känsla.

Produkt av Kulturrevolutionen

Kinesiskt bondemåleri har sitt ursprung i 1950-talet när kommunistpartiet uppmuntrade militären och befolkningen på landsbygden att måla. Tanken var att alla skulle få uttrycka sig konstnärligt, inte endast de akademiskt bildade och besuttna: ”Folk behöver konst och konsten behöver fler människor”.

Några kommuner tog upp bondemåleriet i rekreationssyfte, andra som folkbildande propaganda eller för att låta människor uttrycka sina drömmar om ett bättre liv. Böndernas vision om det kommunistiska paradiset var jordnära; goda skördar, ett stall med friska djur, stor fiskefångst, ett fint hem, friska barn, tillräckligt med mat, elektricitet ... Men landsbygdsborna målade inte endast visioner av det kommunistiska paradiset, de målade vardag och fest som de såg det: några hänger tvätt, andra spelar xianqi, brädspel, och några är på fyllan. Verken har titlar som Produktionsbrigaden har ett hönshus, Kommunens fiskedamm, Hemvändarna, Nygifta och Ung kvinna med stor yrkesskicklighet.

En del av verken har använts som politiska redskap, till exempel till propagandaaffischer under kulturrevolutionen. De som i sin konst favoriserade makten och de ekonomiskt välbeställda blev själva favoriserade, liksom i alla tider, världen över. Men att tillhandahålla redskap och ge soldater och den stora folkmajoriteten bönder möjlighet att måla var en god tanke. Målandet berikade individen och ledde till en enorm skatt med varierande konstnärlig kraft, vars värde inte kan överskattas.

På 1950-talet uppmanades konstutövare att uttrycka sig i socialistisk realism och bondemålarna leddes att ta efter. Därifrån har konstnärer i skilda delar av Kina kommit att utveckla bondemåleriet. De har präglat det både med sina egna former och sitt eget innehåll och med lokala traditioner.

Avbrott och kontinuitet

Bland de mest kända orterna för bondemåleriet är Huxian i provinsen Shaanxi (provinsen där närmare 8000 fullskaliga lermodeller av soldater och hästar som är placerade i en militär formation hittades 1974 av bönder som grävde en brunn). Bland de mest kända bondemålarna idag är Xiaoling Pan, från Huxian. Hennes verk sägs vara de mest kopierade i Kina. Pan är född 1956, har ställt ut på flera håll i världen och är välkänd i hemlandet. I sina hemtrakter är hon känd för att vara först med allt: först med att installera en telefon, först med att ge ut en katalog över sina verk och först med att köpa en dator för att kunna sälja sina verk.

Xiaoling Pan är dock inte ensam om att ta denna del av folkkonsten vidare. I Wangxia, en by i den nordliga provinsen Hebei, som på 1950-talet var känd för sina bondemålare, har måleriet tack vare Xiaojun Wang åter fått ett uppsving. Och det med rätta kan man tycka, det var nämligen i Wangxia som landets första förening för kvinnliga bondemålare grundades på 1950-talet. Några decennier senare fick deras distinkta verk stor uppmärksamhet från omvärlden och Xiaojun Wang, som var ordförande i föreningen, blev inbjuden att hålla seminarium och måla land och rike runt.

Tio år av blomstrande verksamhet fick ett abrupt slut efter massakern på Himmelska fridens torg, då konstintresserade i och utanför Kina istället visade intresse för konst som de uppfattade som mer samhällsanalyserande och -kritisk. De flesta kvinnliga bondemålare som hade ägnat sig uteslutande åt måleriet tvingades hitta andra sätt att försörja sig, och många fick inte längre tid att måla.

Xiaojun Wang gav inte upp, och eftersom hon har lyckats intressera sin äldsta dotter Xiaojun Wang för måleriet kan hon se till att hennes kunskap om konstarten inte går förlorad. Liksom Xiaoling Pan tillhör Xiaojun Wang den ledande gruppen e-handelsföretagare. Wang har startat en e-butik genom vilken hon säljer sin konst. Hon har även en blogg där hon skriver om bondemåleriet förr och nu: ”Det finns mycket att lära av och om det goda livet på landsbygden”, skriver Xiaojun Wang.