– Att inte kunna återförenas med hela sin familj är inte rimligt, menar Sofie Bäärnhielm.

Bild: Mia Carlsson

”Ett integrerat mångkulturellt samhälle är bra för alla”

2015-07-13 | Ina Blomster padlock

INRIKES

Skärpta villkor för anhöriginvandring ger inte god jordmån för integration. Det menar Sofie Bäärnhielm, psykiater och enhetschef på Transkulturellt centrum, Stockholms läns landsting, aktuell med boken Transkulturell Psykiatri.
– Jag skulle helst se att också 18-gränsen togs bort, säger hon. Att inte kunna återförenas med hela sin familj är inte rimligt.

Gå till dig själv, säger hon. Men tanken på att 19-åringen skulle befinna sig på andra sidan jorden, på en plats där det är farligt att vistas och varifrån han inte skulle kunna ta sig, den tanken är outhärdlig.

I Sverige är utrikesfödda överrepresenterade i den psykiatriska vården. Enligt siffror från Socialstyrelsen sökte i snitt 2 800 personer svenskfödda öppen eller slutenvård per 100 000 invånare, jämfört med 3 800 utrikesfödda per 100 000 per år mellan 2008–2012.

Migration är en stor och svår omställning för de flesta, särskilt för flyktingar. Olika studier visar hur den psykiska hälsan hos de som migrerar försämras i det nya landet. Stress och en försämrad social situation kan leda till depression. Likaså påverkar en lång asylprocess den psykiska hälsan negativt.

Mottagarlandets möjligheter

Flyktingkvinnor är särskilt utsatta. De icke-europeiska invandrarkvinnorna försöker oftare än männen ta sitt liv och de utvecklar i högre grad PTSD, posttraumatisk stressyndrom. Utlandsfödda kvinnor i Sverige har de högsta ohälsotalen och svenskfödda män de lägsta.

Sofie Bäärnhielm berättar om mottagarlandets betydelse för den psykiska hälsan. Uppföljningar till norska studier av ofta traumatiserade vietnamesiska båtflyktingar visar att deras barn rapporterade en bättre psykisk hälsa än barn med två norskfödda föräldrar. Den utvidgade familjen visade sig ha stor betydelse. Dels den i Norge boende familjen, dels släktingar på andra håll i världen. De vietnamesiska föräldrarna försökte även skapa en balans mellan traditionella värderingar, familjen och möjligheterna i det nya hemlandet.

I boken beskriver Sofie Bäärnhielm om hur kultur, religion, språk, socioekonomi styr den bild vi ger av vår ohälsa. Men också kön och ålder.

– Depression kan exempelvis beskrivas som smärta, trötthet eller lättja. Men också ängslan och ilska, säger hon. Det är viktigt att vårdpersonalen är lyhörd att vi verkligen strävar efter den rätt till vård på lika villkor som hälso- och sjukvårdslagen slår fast, säger hon.

I en brittisk studie rapporterade ”vita” britter sällan kroppsliga symptom spontant i kontakten med vården i samband med en depression. Dem behövde personalen fråga efter. I Bangalor i Indien däremot berättade patienterna spontant om sina fysiska symptom, dock inte om de psykologiska. Dessa framkom när de blev tillfrågade.

– Den här kunskapen visar hur viktigt det är att vårdpersonalen är förutsättningslös och intresserad i mötet med patienten. Kunskap och öppenhet behövs för att sätta rätt diagnos.

Osund segregering

Sofie Bäärnhielm berättar om möten med patienter ibland från Mellanöstern som talade om att de hade ont i en kroppshalva, och hon kunde inte hitta någon vettig diagnos. Senare kom hon i kontakt med en läkare som intervjuat kolleger och patienter om just ”halva-kroppen-smärta”. Intervjuerna visade att symptomet kan användas som metafor för ett lidande som handlar om mer än fysisk smärta.

– Det är viktigt att komma ihåg att inte alla använder samma beskrivning, säger Sofie Bäärnhielm.

Men det finns också kulturer där den som är deprimerad inte alls ses som sjuk. I ett samhälle som Sri Lanka där den dominerande buddistiska ideologin menar att livet består av lidande och sorg, känslor som ska mana till reflektion, är nedstämdhet snarare ett tecken på personlig mognad. Ett liknande förhållningssätt har forskare funnit även i andra länder exempelvis Iran.

Sofie Bäärnhielm är förvissad om att ökad transkulturell kunskap inte bara är till gagn för patienter och personal inom psykiatrin.

– Ett så segregerat samhälle som vårt, med stora sociala skillnader, är inte bra för någon. Ett väl integrerat mångkulturellt samhälle, däremot, är bra för alla.