Bild: Håkan Dahlström

Ta inte med det unkna i fotbollssverige in i det nya

2015-07-02 | Bella Frank padlock

SPORT/KRÖNIKA

En hejaramsa om luder har tydligen ”ekat i Sverige” under U21-EM som nyss avslutades med svenskt guld. Jag vet inte hur många det är av ”den gula väggen”, de svenska fansen, som har valt att skandera den. Men att tre reportrar som, tänker ihop frågor, gör intervjuer med följdfrågor och slutligen skriver ihop två artiklar, överhuvudtaget inte reflekterar över kvinnoföraktet och sexismen i hejaramsan de skriver om gör mig förtvivlad.

När jag firade midsommar med familjen var herrarnas U21-EM en lika stor händelse som fotbolls-VM. När U21-landslaget häromdagen vann EM-guld var det stort, och omöjligt att inte ryckas med i glädjen som laget har utstrålat, att inspireras av talet om ”kollektivet” och att detta representerar ”det nya Sverige”. Glad över att där spelar en kille som heter Khalili i efternamn, av namnet att döma kanske från det palestinska område några av min närmsta vänner kommer ifrån, tillsammans med en Guidetti, en Carlgren och en Tibbling.

Sedan kom påminnelsen om att fotboll och maskulinitet inte är en kombination som alltid går så bra ihop med en verkligt inkluderande syn på mänskligheten. Påminnelsen kom i form av en artikel i Expressen som skriver om en hejaramsa: ”Bärs och luder, Tibbling bjuder”, en slags hyllning till Simon Tibbling som är en av våra nya fotbollsstjärnor. Den 22 juni intervjuar Expressen honom och skriver om hejaramsan i ingressen och i texten finns hela fem frågor om denna ramsa. Frågorna berör inte med ett ord sexismen i ramsan och Tibbling reagerar inte heller på det.

I en uppföljningsartikel, skriven av två reportrar står det: ”Hejaramsan "bärs och luder – Tibbling bjuder" har ekat i Sverige i samband med Simon Tibblings succé i U21-EM. Guldhjälten själv har dock inte mycket till övers för alkoholen.” Varför reagerar inte Tibbling eller reportrarna på ordet eller begreppet ”luder”. Kvinnor reduceras till en vara att köpa, liksom en öl att bjuda på, utan att det ens orsakar ett höjt ögonbryn. Kanske bör jag inte förvänta mig att Tibbling reflekterar utifrån hejaremsans uppenbart sexistiska kantring – han har ännu inte fyllt 21 år. Men ändå, jag skulle önska att han och lagkamraterna, gjorde just det.

Låt oss lämna det unkna

Jag vet inte hur många det är av ”den gula väggen”, de svenska fansen, som har valt att skandera just denna hejaramsa. Jag vet inte om Svenska fotbollförbundet har uppmärksammat den och i så fall om de har reagerat. Men att sammanlagt tre reportrar som först tänker ihop frågor, sedan gör intervju med följdfrågor och slutligen skriver ihop två artiklar, överhuvudtaget inte reflekterar över kvinnoföraktet och sexismen i hejaramsan de skriver om gör mig förtvivlad. Hur går det att inte koppla samman de olika punkterna som ändå har diskuterats relativt flitigt de senaste åren vad gäller genus och fotboll? Har de inte reflekterat kring varför ett projekt som Fotboll för alla överhuvudtaget är nödvändigt, för att bara nämna ett exempel.

Utifrån den här aspekten är det inte enbart det nya Sverige som avspeglas i detta fotbolls-mirakel, utan en gammal unken sexistisk del av fotbollssverige har också har hängt sig kvar. Låt oss lämna den bakom oss.