Hur långt är partierna beredda att gå när det gäller omdiskuterade förslag på konkreta jämställdhetsreformer. Ju högre poäng desto längre. *

Bild: Linn Sandgren

#almedalen15: Politiskt guldläge för jämställdhet

2015-06-26 | Jenny Rönngren padlock

INRIKES

Samtyckesreglering, mer individualiserad föräldraförsäkring, stärkt ställning för stjärnfamiljer och en jämställdhetsmyndighet – det är reformerna med starkast stöd just nu bland de demokratiska partierna i riksdagen och Feministiskt initiativ. Men utredningar inväntas, synen på omfattning och tidpunkt varierar och när det gäller pensionssystem och löner är det fortfarande främst fromma förhoppningar som gäller.

* Vi bad om partiernas inställning till några av de mest omdiskuterade jämställdhetspolitiska reformer som varit aktuella i debatten. Varje ja gav 2 poäng, nja/kanske 1 poäng och nej 0 poäng.

FRÅGORNA SOM STÄLLDES:

Anser ditt parti att en samtyckesreglering ska införas och i så fall när?

Ja: V, Fi, S, MP, FP, C Kanske: M, KD

Ska Sverige få en jämställdhetsmyndighet och i så fall när?

Ja: Fi, MP, V, FP Kanske: S, C Nej: M, KD

Ska Medlingsinstitutet få i uppdrag att verka för jämställda löner och i så fall när?

Ja: Fi, V Nej/nuvarande uppdrag är tillräckligt: S, M, MP, FP, C, KD

Ska föräldraförsäkringen kvoteras ytterligare, i så fall hur mycket och när?

Ja: Fi, S, MP, V, FP Nej: M, KD

Ska rätten till heltid lagregleras?

Ja: Fi, V Nja: S, MP, C Nej: M, FP, KD

Ska Sverige ha en lagstiftning som förbjuder könsdiskriminerande reklam?

Ja: Fi, MP, V Kanske: KD Nej: S, M, FP, C

Ska pensionssystemet ändras så att det inte missgynnar kvinnor?

Ja: Fi, V, FP Nja/ Lite: MP, C, KD Nej: S, M

Ska Sverige ha en handlingsplan mot afrofobi?

Ja: Fi, MP Nja: FP Nej: S, M, V, C, KD

Ska stjärnfamiljer ges samma lagliga stöd ekonomiskt och juridiskt som kärnfamiljer och i så fall hur?

Ja: Fi, S, MP, V, FP Nja: C Nej: M, KD

Läs svaren i sin helhet

Att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv är sedan 2006 det övergripande målet för jämställdhetspolitiken. Ändå har framstegen på avgörande områden varit måttliga. Alliansens individinriktade politik har nu ersatts av en feministisk regering i minoritet. Vi har låtit de demokratiska riksdagspartierna och Feministiskt initiativ (Fi) tala om var de står i de senaste årens mest debatterade reformförslag och vilka som är beredda att stödja tvingande åtgärder för att omsätta ambitionerna i praktik. Mest reforminriktade är inte oväntat Fi och Vänsterpartiet, medan Kristdemokraterna och Moderaterna är de mest tveksamma.

Med sex partier för, två som säger kanske och inget emot är en samtyckeslagstiftning den reform som har starkast stöd bland partierna och kommer med all sannolikhet att genomföras under mandatperioden. Att en sådan reglering ännu inte klubbats igenom beror på att de flesta ändå vill invänta den utredning om våldtäktsbrottet som pågår.

Enligt regeringspartierna ska en samtyckesreglering införas i lagstiftningen så snart utredningen är klar. Socialdemokraterna (S) hoppas att propositionen kan behandlas av riksdagen under 2017, medan Vänsterpartiet (V) inte ser någon anledning att vänta, utan ser utredningen som onödig. Miljöpartiet (MP) och Moderaterna (M) anser att ett oaktsamhetsbrott också ska införas, en fråga som ingår i den pågående utredningen. Feministiskt initiativ (Fi) vill gå ett steg längre och förespråkar en lag där brist på frivilligt deltagande ska avgöra ansvarsfrågan.

Att Sverige får någon form av jämställdhetsmyndighet under mandatperioden ser ut att vara en lågoddsare, men även här vill S invänta en pågående utredning. Bristerna i systemet med långtgående mål som ingen myndighet har ett samlat uppdrag att genomföra, stödja och följa upp har påtalats av många. Senast var det Riksrevisionen som konstaterade att det saknas en struktur som tar hand om resultatet av de jämställdhetssatsningar som alliansregeringen finansierade med 2,6 miljarder kronor under sin åtta år vid makten.

Samtliga partier utom KD och M vill via lagstiftningen säkerställa att stjärnfamiljer har möjlighet till samma stöd juridiskt och ekonomiskt som kärnfamiljer.

Någon lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam blir det inte så länge S hellre fortsätter samtala med branschen. Och när det gäller afrofobi och rasism är det bara Fi och MP som förespråkar en nationell handlingsplan. Även S, FP och V lyfter fram en rad konkreta åtgärder de ser behov av, medan C, och M är nöjda med det arbete de själva redan bedriver.

År efter år slås det fast att lönegapet mellan kvinnor och män består, med minimala förskjutningar. Mellan 2013 och 2014 minskade gapet med 0,2 procentenheter enligt färska siffror. JA-delegationen har lyft fram vad detta innebär när ett arbetsliv summeras. Nära hälften av kvinnorna som går i pension i dag hamnar under gränsen för EU:s definition av fattigdom. Men både när det gäller löner och pensioner är få partier beredda att agera på ett genomgripande sätt, utan vill fortsätta ungefär som hittills. De flesta partierna menar att det är reformer på arbetsmarknaden och i föräldraförsäkringen som så småningom ska leda till jämställda löner och pensioner. Både Fi och V vill förändra både pensionssystemet och skärpa Medlingsinstitutets uppdrag att verka för jämställda löner.

Vänsterpartiet skriver att ”begreppet ’väl fungerande lönebildning’ per definition även bör omfatta en systematisk utjämning av de strukturella löneskillnaderna mellan kvinno- och mansdominerade yrken. Det skulle knappast innebära en mer omfattande statlig styrning av lönebildningen än nuvarande tolkning av begreppet, där industrinormens procenttal som tak för alla avtal bidrar till att upprätthålla strukturella löneskillnader.”