Bordsamtal kring kvinnors utsatthet i det digitala rummet och fungerande strategier, arrangerades av Sida.

Bild: Rebecka Bohlin

Sexualiserat näthat är en jämställdhetsfråga

2015-06-26 | Rebecka Bohlin padlock

INRIKES

Näthatet växer – men det gör även kunskapen om situationen och viljan att ta itu med problemen.Biståndsmyndigheten Sida är en av flera aktörer som växlar upp sitt genus-inriktade arbete och i veckan samlade de andra organisationer med liknande ambitioner till ett erfarenhetsutbyte om kvinnors utsatthet i det digitala offentliga rummet.

När Sidas generalsekreterare Charlotte Petri Gornitzka ser sig omkring i världen ser hon många exempel på processer som rör sig i rätt riktning. De gäller bland annat fattigdomsbekämpning och demokratiutveckling – men i frågor som rör kvinnors möjlighet att organisera sig och verka offentligt ser hon hur utvecklingen går åt fel håll.

– Vi är inte dummare än att vi ser att de digitala kanalerna inte är bättre än vi är. De kan missbrukas och anonymiteten på nätet förstärker problematiken.

Sida har därför tredubblat sitt stöd till jämställdhet och möjlighet till yttrandefrihet, sedan 2008.

– Vi går före i att stötta olika organisationer som tar risker, säger Charlotte Petri Gornitzaka.

Den svenska regeringen är medveten om problematiken. Just nu sitter två utredningar och ser över lagstiftning för att anpassa den till den nya digitala verkligheten. Men Maja Fjaestad, statssekreterare hos Kristina Persson, minister för strategi- och framtidsfrågor samt nordiskt samarbete, som tagit initiativ till mötet, konstaterade samtidigt att det är nödvändigt att belysa teknikfrågorna utifrån en maktanalys.

– Det går inte att bryta patriarkala strukturer utan att diskutera kvinnors tillgång till teknik. Kvinnor tenderar att använda sociala medier mer, män programmerar mer. Det är dikotomier som vi behöver ifrågasätta i vår analys, bilden av kvinnor som konsumenter och män som producenter, sade hon.

Hög kunskapsnivå bland ungdomar

Vian Tahir, från projektet Nätaktivisterna som jobbar med utbildning och kommunikation mot rasism på nätet, har de senaste två åren mött väldigt många ungdomar för att utbilda och stötta dem i frågor som rör näthat. Hon konstaterar att kunskapsnivån över lag är hög bland ungdomar. De vet att kränkningar är olagliga och att samma spelregler ska gälla på nätet som i verkliga livet. Problemet är snarare att vuxenvärlden inte hängt med.

– I vuxenvärlden finns den största kunskapsbristen. Lärare och kuratorer behöver kunskap i att möta unga som utsatts av hot och hat på nätet. Det finns en nedlåtande attityd mot unga. De möts ofta av förslag om att begränsa sig på nätet.

I stället behöver unga bekräftelse på att nätet är en viktig arena för att föra politiska samtal – och ibland behöver de hjälp att analysera hot och trakasserier och anmäla dem. På sin hemsida ger Nätaktivisterna konkret vägledning om vad som kan göras. De vill värna om att unga fortsätter ge sig in i debatter på sociala medier:

– För unga kan nätet vara den enda plattformen för politisk diskussion.

Sexualiserat hat

Seher Yilmaz, ordförande för Rättviseförmedlingen, understryker att det finns en risk att kvinnor inte längre orkar ge sig ut i debatter på nätet, om de utsätts för ett sexualiserat hat. Hon vill ifrågasätta synsätten att det som ger sig in i en debatt måste kunna tåla att utsättas för hat.

– Det leder till att hatet normaliseras. Människor slutar fundera över kränkningar, slutar skärmdumpa för att säkra bevis. De tänker: man ska nog tåla en hel del… Det är en jämställdhetsfråga!

Att kvinnor är mer utsatta på nätet ser hon som en spegling av samhället:

– Vi är bättre på att bekräfta män på möten och i arbetslivet – detsamma sker på nätet. Mäns inlägg retweetas i högre grad.

Seher Yilmaz från Rättviseförmedlingen.

Fungerande strategier

Även Feministiskt Perspektiv deltog på mötet, liksom en rad andra organisationer som engagerat sig i frågan om att tackla näthatet, med ett genusperspektiv.

– Vi har ingen aning om hur många kvinnor som väljer att inte publicera sig på nätet i Sverige, eftersom det inte utforskats, konstaterade Feministiskt Perspektivs redaktionschef Jenny Rönngren, inbjuden som representant för den mediekritiska organisationen Allt är Möjligt.

När mötet upplöstes fanns ett hopp i lokalen. Situationen är visserligen allvarlig och den utvecklas åt fel håll. Samtidigt finns goda exempel på strategier som fungerar och en rad organisationer och projekt som fortsätter att ta fram utbildningsmaterial, informera och bestämt sig för att göra skillnad.

När Sida i höst står värd för den årliga konferensen Stockholm Internet Forum kommer temat att vara tillgång till ny teknologi, med särskilt fokus på jämställdhet.