Bohong Liu är föregångare inom kinesisk genusforskning och tidigare biträdande chef för Kinas kvinnovetenskapliga institut.

Bild: Pressbild

Kina får äntligen en lag mot våld i hemmet

2015-06-18 | Gordana Malešević padlock

UTRIKES

I Kina har det talats om en lag mot våld i hemmet i flera decennier, men först det senaste året har något börjat hända. Kinas familjelag och äktenskapslag garanterar visst skydd mot våld, men lagarna är otillräckliga när det gäller att lösa det omfattande problemet med våld i hemmet.

BAKGRUND OCH FAKTA:

Den konfucianska värderingen att mannen styr i det offentliga och kvinnan i det privata (nanzhuwai, nüzhunei) utgör grunden i hushållsregistreringssystemet vilket formade relationen mellan staten och familjer under hundratals år i kejserliga Kina och i folkbokföringssystemet, hukou, som infördes 1953.

I och med Folkrepublikens folkbokföringssystem är mannen fortsatt hushållets representant - genom vilken hushållsmedlemmarna får tillgång till samhällsservice.

Alla hushållsmedlemmar får en personlig hukou – ett eget uppehållstillstånd och en folkbokföringsbok i vilken födsel, dödsfall, bostadsadress, arbetsenhet/anställning, skolgång, giftermål, skilsmässa med mera registreras. Registrering av uppgifter under livets gång sker genom hushållets representant (eller manlig släkting, hyresvärd eller chef i det fall att han inte är tillgänglig).

RELATERADE ARTIKLAR:

2015-03-20 Kvinnors livsberättelser omstörtande litteratur i Kina

2015-02-24Kinesisk aktivist får pris för vacker feministmarsch

2014-08-22 Kina Uråldrig syn håller utvecklingen tillbaka

Vid förra årets Nationella folkkongress sade Jinhua Ke, medlem i Kinesiska folkets politiskt rådgivande konferens, att man nu skulle snabba upp processen. Samtidigt gick flera kvinnliga partifunktionärer ut med ett pressmeddelande i vilket de skrev att män behöver engagera sig i arbetet mot våld i hemmet.

I november lade Centralpolitiska och lagstiftande kommittén fram ett utkast till lagförslag och i december meddelade Mingxia Chen att det nu var dags för beslutsfattare på lokal, regional och nationell nivå att föra in kostnaden - för arbetet med att börja tillämpa lagen - i budgeten. En garanterad finansiering speglar regeringens intention och ansvar, slog Chen fast. Mignxia Chen är forskare vid juridiska fakultet vid Socialhögskolan i Beijing och en av de som i flera år har arbetat med och för en lag mot våld i hemmet. Hon har även varit med vid framtagande av den förra och den i dag gällande äktenskapslagen, adoptionslagen, lagen om mödra- och barnvård samt arbetslagstiftningen.

Förslag klart i augusti

I familjelagen, äktenskapslagen och andra lagar finns det visst skydd mot våld, men lagarna är otillräckliga när det gäller att lösa det omfattande problemet med våld i hemmet: ”Våld i nära relationer är ett samhällsproblem, inte ett privat problem, och lagen är en fråga om hur vi ska bygga ett land och en värld utan våld”, konstaterade Xingmia Chen.

I april, under en presskonferens vid årets Nationella folkkongress, meddelade Ying Fu, Kommunistiska partiets talesperson i frågan och en av landet mest inflytelserika politiker, att ett lagförslag mot våld som sker i hemmet kommer att introduceras i augusti. I dagarna lade Bohong Liu fram sitt yttrande och förslag på justeringar av det framlagda lagförslaget. Bohong Liu är föregångare inom kinesisk genusforskning och tidigare biträdande chef för Kinas kvinnovetenskapliga institut (ett nationellt institut för genusvetenskapliga studier).

Sitt förslag till justering inleder Liu med att skriva att ”olika former av våld (inklusive fysiskt, psykiskt, sexuellt och ekonomiskt missbruk och misshandel, samt andra former av våld som utförs och förmedlas genom attityder som har sina rötter i traditionella stereotypa uppfattningar) utgör en risk för kvinnor och andra familjemedlemmars hälsa. Våld försämrar även deras möjlighet till att delta i familjelivet och det offentliga livet på lika villkor.”

Mignxia Chen, forskare vid Socialhögskolan i Beijing, har i flera år arbetat för en lag mot våld i hemmet.

Lagförslaget

Mot denna bakgrund föreslår Bohong Liu att våld i hemmet ska definieras som ”uppsåtlig handling vilken involverar fysisk, psykisk och/eller sexuell misshandel mot familjemedlem, och eller skadar personens egendom”. Våld i hemmet ska med andra ord omfatta olika sorters våld, enligt Liu. Hon vill även att definitionen ”familjemedlem” ska utökas för att maximera skyddet av mänskliga rättigheter.

I det framtagna utkastet till lagförslag är en familjemedlem maka, make, förälder, barn och andra närstående släktingar som lever med henne/honom, samt personer som har uppfostrande relation till henne/honom. Liu skriver att det inte omfattar alla de familjerelationer som nu finns bland det kinesiska folket, att det till exempel finns de som lever tillsammans med sina pojk- och flickvänner samt att det finns de som utsätts för våld av sina före detta makar, makor. Liu menar att lokala och nationella myndigheter inte ser våld i dessa relationer som våld. För att klargöra att det handlar om våld föreslår hon att lagen om våld i hemmet även ska omfatta våld mellan sambor och mellan personer som tidigare har varit gifta eller haft ett förhållande.

Våldet mot hbtq-personer

På detta vis inkluderas även homosexuella relationer i lagen, anser Liu. Hon hänvisar till hbtq-rörelsen på Kinas fastland som skall ha kommit fram till att 48 procent av kvinnorna inom rörelsen har utsatts för våld i nära relationer, att jämföra med 24,7 procent bland heterosexuella gifta par.

Sist men inte minst anser Bohong Liu att lagen behöver ge ett mer omfattande skydd och stöd för dem som har utsatts för våld. Enligt nuvarande lagförslag skall ”myndigheter etablera stödmekanismer för dem som har utsatts för våld i hemmet, som till exempel våldtäkt, sexuella trakasserier och annat genusbaserat våld, mekanismer som till exempel skyddat boende, specialutbildad vårdpersonal, rehabilitering och rådgivning”. I förslaget står även att det ”i arbetet att skydda de för våld utsatta även skall ingå utbildning och arbetserbjudande”.

Bohong Liu, som är forskningsledare och professor i genus och utvecklingsfrågor, vill att lagförslaget även skall skydda dem som har utsatts för våld från att bli utsatta igen, det vill säga att personen skall kunna få skyddad identitet och boende samt få ett starkare stöd till självförsörjning - i att finna ett (pensionsberättigande) arbete på sin nya hemort.

Fler omskrivningar

Att få en anställning säkerställd av statsmakten är av yttersta vikt eftersom de flesta som flyttar inte får folkbokföra sig på platsen som de flyttar till. Folkbokföringssystemet har inte reformerats i takt med den ekonomiska politiken, vilket betyder att de som flyttar är uteslutna från samhällsservice som försörjningsstöd och sjukvård, och deras barn från den kommunala skolan. Samtidigt kan de inte söka statliga, kommunala eller kollektiva arbeten, vilka till skillnad från arbeten i de privata företagen idag ger rätt till pension. Sammantaget betyder det att de som är tvungna att flytta får ökade utgifter samtidigt som deras möjligheter till självförsörjning minskar genom livets alla faser. Detta är den främsta orsaken till att Liu argumenterar för att de som utsatts för våld i nära relationer (och behöver skyddat boende på annan ort) i lag skall garanteras hjälp till självförsörjning.

Enligt Ying Fu, Kommunistiska partiets talesperson i frågan, kan det ta två till tre omskrivningar av lagförslaget innan lagen mot våld som sker i hemmet antas.